Oro inför valet i Kenya

Hög ungdomsarbetslöshet, misstänkt fusk med röstregistreringen och ett utbrett missnöje över korruptionen har lett till apati bland väljarna inför presidentvalet i Kenya den 8 augusti. Någon rättslig uppgörelse efter våldet efter valet år 2007 har det inte blivit i Kenya och ICC, internationella brottmålsdomstolen, har lagt ned åtalen mot sex kenyaner.

reportage | 2017-06-15
Av: Magnus Rosshagen
Även publicerad i AmnestyPress #2/2017
Omkring 70 procent av Nairobis befolkning bor i slumområden.

Omkring 70 procent av Nairobis befolkning bor i slumområden. Foto: Magnus Rosshagen

I sluttningen som leder ner till den jättelika Mathare-slummen i huvudstaden Nairobi ligger plåtskjulen tätt. Här lever en halv miljon kenyaner i en vardag präglad av fattigdom, våld och kriminalitet.

– Politikerna dyker bara upp när det är val och när vi röstar på dem blir allt bara värre, säger Roger Wanyuma som sitter under ett tak av ihopsydda rissäckar och dricker majsvinet Chica med några vänner.

Han är besviken på politikernas tomma löften och tycker livet blivit allt svårare när hyreskostnaderna har fördubblats och matpriserna har ökat.

Aktivisten Rachael Mwikali Mueni, som är född och uppvuxen i Mathare, ser en tydlig koppling mellan invånarnas likgiltighet att gå och rösta och den allt svårare ekonomiska situationen. Hon är också kritisk till att de politiska ledarna utnyttjar invånarna i slummen för att vinna röster:

– Det är ett cyniskt maktspel som förstärker de etniska motsättningarna mellan olika folkgrupper. I Kenya har vi bara två folkgrupper; de rika och de fattiga. Ska vi åstadkomma förändringar måste vi vara beredda att ta till kamp.

Rachael Mwaki tror inte på reformer utan på revolution. För henne är aktivism och gräsrotsarbete vägen till förändring. Genom sitt engagemang i ”Coalition for Grassroots Human Rights Defenders” har hon tagit strid för frågor som rör social rättvisa. Framför allt har hon kämpat för att förbättra kvinnornas situation, ett arbete som gett henne internationellt erkännande.

Aktivisten Rachael Mwikali Mueni från Coalition for Grassroots human rights defenders i Matare har tagit strid för kvinnors rättigheter.

Aktivisten Rachael Mwikali Mueni från Coalition for Grassroots human rights defenders i Matare har tagit strid för kvinnors rättigheter. Foto: Magnus Rosshagen

Sommaren 2016 mottog Rachael Mwikali Mueni den svenska biståndsorganisationen We Effects pris ” De fattigas lobbyist”. Aktivism räknas som kriminell verksamhet i Kenya och trots uppmärksamheten är hon ständigt utsatt för arresteringar. Många män har också svårt att acceptera att kvinnor står upp mot patriarkala strukturer. Nyligen blev hon misshandlad när hon skulle hjälpa en kvinna i kvarteret som blev attackerad av en grupp män.

Detta hindrar henne inte att skriva slagord som ”Bekämpa patriarkatet” och ”African Feminism matter” på väggen till hennes hus.

– Politikerna borde kämpa mer för kvinnors rättigheter. Även om det talas om genus är det fortfarande män som fattar alla beslut, säger Rachael Mwikali Mueni som tror på förändringar, även om de kommer ta lång tid.

Det portabla röstregistreringskontoret i Kariobangi South ska snart stänga för dagen. En grupp kvinnor och män väntar tålmodigt på sin tur medan en grupp barn leker på skolgården bredvid. Stephen Omondi, som under en månad har jobbat med att informera och mobilisera folk i området, är missnöjd över att bara 2 800 av 9 000 förstagångsväljare har registrerat sig. Han tycker att informationen om registrering och röstning varit bristfällig.

Raphael Obonyo, rådgivare i ungdomsfrågor för FN-organet UN Habitat och grundare av The Youth Congress, deltar i en radiosändning om fusk i samband med registreringen inför presidentvalet.

Raphael Obonyo, rådgivare i ungdomsfrågor för FN-organet UN Habitat och grundare av The Youth Congress, deltar i en radiosändning om fusk i samband med registreringen inför presidentvalet. Foto: Magnus Rosshagen

Några kvarter bort, i en lokal bakom St Johns katolska kyrka i Kariobangi, har ett 50-tal förstagångsväljare samlats för att delta i en radiosändning om korruptionen kring röstregistrering arrangerad av BBC Sema och den lokala radiostationen Koch FM. Inbjuden gäst är Raphael Obonyo som har grundat organisationen The Youth Congress och nu är rådgivare i ungdomsfrågor för FN-organet UN Habitat.

Ruth Mumbi är en av ungdomarna som tagit sig hit. Hon berättar att det kan vara lockande att sälja sin röst eller avstå från att rösta när man har ont om pengar till mat.

– Att sälja sin röst är ett sätt att protestera mot politikerna som inte fixar några jobb till oss ungdomar, säger Ruth Mumbi som berättar att hon blivit erbjuden 1 500 shilling (130 kronor) för att lämna sitt id- kort och strunta i att gå till vallokalen.

Raphael Obonyo pekar på att många ungdomar inte prioriterar att gå till valurnan medan den äldre generationen ser det mer som en plikt: – De som säljer sin röst eller struntar i att registrera sig kan inte klaga på dåliga ledare.

Konsekvenserna blir att vi inte får några bra ledare som är ideologiskt drivna och vill förändra samhället, utan istället en politik baserad på tribalism och etnicitet.

Raphael Obonyo tycker att den växande ungdomsarbetslösheten borde vara en av de viktigaste frågorna för politikerna. Det beräknas att allt fler unga kenyaner hamnar utanför arbetsmarknaden.

– Arbetslösa och frustrerade ungdomar är en sårbar grupp som lätt kan bli manipulerad av politiker som för egen vinning utnyttjar dem att utföra våldsdåd, säger Raphael Obonyo.

Oppositionspartiet National Super Alliance (NASA) håller valkampanj i Babadogo i östra Nairobi.

Oppositionspartiet National Super Alliance (NASA) håller valkampanj i Babadogo i östra Nairobi. Foto: Kizito Gamba

Även om organisationer från det civila samhället samarbetar för att sprida fredsbudskap och förhindra våld, finns en oro att oroligheterna efter valet 2007 ska upprepas. Då dödades över 1 200 människor och över en halv miljon människor drevs på flykt. Enligt Andrew Songa, programchef på Kenya Human Rights Commission, KHRC, är en av riskerna inför sommarens val frustration över den bristande granskningen i samband med röstregistreringen.

– När två starka koalitioner kämpar om makten är det viktigt att väljarna känner förtroende för både valkommissionen och de företag som ska granska registreringen av röster, anser Andrew Songa.

KHRC, som jobbar för politisk dialog och vill se ett presidentval som bygger på förtroende och ansvarstagande, har haft svårt att nå ut med sitt budskap under den sittande regeringen. Aktioner har förhindrats och aktiviteter fördröjts. KHRC var kritiska när Uhuru Kenyatta och William Ruto kandiderade tillsammans i valet 2013 samtidigt som de var åtalade i Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag.

– Det var vi som drev på fallet, tog fram bevis och vittnesmål kopplade till deras inblandning i våldsamheterna efter valet 2007, förklarar Andrew Songa.

Inför presidentvalet i Kenya sätts valaffischer upp över hela Nairobi.

Inför presidentvalet i Kenya sätts valaffischer upp över hela Nairobi. Foto: Magnus Rosshagen

Åtalen mot Uhuru Kenyatta och William Ruto lades år 2014 ned av ICC:s nuvarande chefsåklagare Fatou Bensouda. Vittnen hade hoppat av och huvudvittnen hade ändrat sin historia. President Uhuru Kenyatta och vicepresident William Ruto har anklagats för att ha påverkat processen. Även åtalen mot två ministrar, en före detta polischef och en radioproducent har lagts ned av ICC. Och i Kenya har ingen ställts inför rätta.

På den dammiga gatan som leder in till Nairobis största slumområde Kibera ligger den rättighetsbaserade miljöorganisationen Umande Trusts kontor. Grundaren Josiah Omotto har inte mycket till övers för regeringen och de kandiderande politikerna.

– Makteliten är som en maffia som håller varandra bakom ryggen. Politikerna är bortkopplade från vanligt folk och tänker bara på sin egen välfärd. Korruptionen är värre än någonsin, samtidigt som folk dör av svält på grund av torkan på landsbygden, säger Josiah Omotto.

För chauffören Andrew Thou väcker det kommande valet svåra minnen. Han berättar om sin gård utanför staden Nakuru, som efter valet 2007 brändes ner av grannar. Orsaken var att de tyckte han sympatiserade med fel parti. Hans fru, som hade hjärtproblem, dog i sviterna av att förlora sitt hem.

– Jag känner en oro och vill bara att valet ska vara över. Det blir lugnast om Uhuru Kenyatta sitter kvar. Han skulle aldrig acceptera en förlust, säger Andrew Thou.

Magnus Rosshagen

Fotnot: En något kortare version av denna text publiceras i Amnesty Press nummer 2/2017.

Valet i Kenya

Val till presidentposten, parlamentet och lokala poster hålls den 8 augusti. Två starka partier kämpar om makten. Det är regeringspartiet Jubilee med sittande presidenten Uhuru Kenyatta och vicepresidenten William Ruto som utmanas av National Super Alliance, NASA, en koalition av flera olika partier.

President Uhuru Kenyatta.

President Uhuru Kenyatta. Foto: State House of Kenya/ Government of Kenya

Raila Odinga har valts till presidentkandidat för NASA. Han förlorade valet år 2007. Raila Odinga har lovat att utrota korruptionen, delegera makten och satsa på mat, hälsa, säkerhet och utbildning om han vinner valet.

Det finns opinionsundersökningar som anger att 70 procent av tillfrågade kenyaner är oroliga för våldsamheter i samband med sommarens val.

Magnus Rosshagen

Läs också

August Election Tensions Rise in Storied Kenyan County (International Crisis Group 14 juni 2017)

Kenya: Ensure Free, Fair August Poll (Human Rights Watch 24 maj 2017)

Kenya: Hope for Survivors of Political Violence (Human Rights Watch 7 mars 2017)

Kenya: Establish Commission of Inquiry into violations by security agencies (Amnesty International 10 december 2016)

Läs mer om Kenya från Amnesty Press

Mörkt för yttrandefriheten i Östafrika (31 mars 2017)

Hon stoppade giftfabriken (2 oktober 2015, även i nummer 3/2015)

I slummen i Nairobi säger folk nej till blodspengar inför valet (18 januari 2013)

Kenyanska parlamentsledamöter anklagas för hetspropaganda (14 april 2011)

Afrikanska Unionen står bakom Kenya mot ICC (3 februari 2011)

När Kenya exploderade i våld (11 mars 2008 – även i nummer 1/2008)

Kampen för ett bättre liv i slummen (20 september 2007 – även i nummer 3/2007)

reportage | 2017-06-15
Av: Magnus Rosshagen
Även publicerad i AmnestyPress #2/2017