MR-DAGARNA2017: Delade meningar om säkerheten i Afghanistan

När är ett land så osäkert att det inte går att återvända dit? Migrationsverket och Amnesty har ungefär samma information om Afghanistan, men drar helt olika slutsatser. Det framkom vid ett seminarium på Mänskliga rättighetsdagarna i Jönköping.

reportage | 2017-11-11
Av: Jennie Aquilonius
 Carl Bexelius, Madelaine Seidlitz och Johanna Eriksson Ahlen.

Carl Bexelius, Madelaine Seidlitz och Johanna Eriksson Ahlen. Foto: Jennie Aquilonius

– Ingen bör återsändas, säger Madelaine Seidlitz, jurist med ansvar för flyktingfrågor och migration på Amnesty International.

Hon deltar i seminariet Hur påverkar länders säkerhetsläge asylansökan? som arrangerades av Migrationsverket på torsdagen under MR-dagarna. Madelaine Seidlitz tycker att Lifos, Migrationsverkets expertorgan för rätts- och landinformation, sammanställning av säkerhetsläget i Afghanistan är bra. Men både hon och Johanna Eriksson Ahlen, senior juridisk rådgivare i migrationsfrågor på Röda Korset, drar helt andra slutsatser än Migrationsverket när det gäller att skicka tillbaka människor dit. Särskilt när det gäller internflyktsalternativet, alltså att personen flyr inom det egna landet.

Johan Norman, enhetschef Landinformationen (Lifos), Migrationsverket.

Johan Norman, enhetschef Landinformationen (Lifos), Migrationsverket. Foto: Jennie Aquilonius

Johan Norman, enhetschef för Lifos, berättar att arbetet med att ta fram landinformation är omfattande. Lifos går igenom många asylärenden, följer nyhetsrapporteringen, läser rapporter från allt från utrikesdepartementet till Amnesty och Röda korset, pratar med forskare och lokala organisationer samt gör besök på plats, om säkerhetsläget tillåter.

– Vår landinformation används av fler än Migrationsverket, den används av allmänheten, asylsökanden och deras biträden och av domstolarna, säger Johan Norman.

Carl Bexelius, biträdande rättschef för Migrationsverket, berättar att uppehållstillstånd beviljas när det finns en allvarlig och personlig risk, och när det rör sig om urskillningslöst våld på grund av en väpnad konflikt. Men vad är urskillningslöst våld?

Det kan handla om att regimer eller väpnade grupper använder taktik och metoder som drabbar civila i stor omfattning. Hur utbredda striderna är i landet spelar också roll.

– En annan faktor är i vilken utsträckning civila skadas, dödas och fördrivs. Antalet internflyktingar är också relevant, säger Carl Bexelius.

Det kan också finnas individuella skäl för asyl, till exempel att personen är ung eller har en funktionsnedsättning. Carl Bexelius förklarar att Migrationsverket måste ha uttömt personens möjligheter att få skydd i hemlandet innan myndigheten kan bevilja asyl.

Madelaine Seidlitz håller med om att det ska göras en internflyktsbedöming, frågan är hur den görs. Amnesty International har tagit fram rapporten Forced back to danger om människor som tvingas tillbaka till Afghanistan från europeiska länder. Rapporten kritiserar bland annat europiska länders användning av principen om internt flyktalternativ.

 Säkerhetsstyrkor skyddar skolbarn i samband med attacken mot TV-stationen Shamshad TV i huvudstaden Kabul den 7 november. Två personer dödades vid attacken som IS, Islamiska staten, tog på sig.

Säkerhetsstyrkor skyddar skolbarn i samband med attacken mot TV-stationen Shamshad TV i huvudstaden Kabul den 7 november. Två personer dödades vid attacken som IS, Islamiska staten, tog på sig. Foto: Omar Sobhani/Reuters/TT

Madelaine Seidlitz säger att situationen i Afghanistan är komplex och hela tiden blir värre. Den afghanska staten förmår inte, även om den skulle vilja, att skydda sina medborgare. Situationen i ett område kan snabbt gå från förhållandevis säker till väldigt osäker.

– Att göra internflyktsbedömningar i den typen av situation är otroligt svårt, även för den mest erfarna Afghanistanexpert. Det går inte. Det finns säkert individer som har ett relevant internt flyktalternativ, men inte för det stora flertalet. Vi ser också att situationen är oerhört allvarlig i exempelvis huvudstaden Kabul och de andra stora städerna, påpekar Madelaine Seidlitz.

Hon tillägger att läget, enligt UNHCR:s riktlinjer, inte bara ska vara tryggt under närmaste månaden eller halvåret, utan människor ska kunna fortsätta sina liv utan risk för att behöva fly igen eller utsättas för kränkningar.

Johanna Eriksson Ahlen från Röda korset håller med om att det inte är rimligt att utvisa människor till Afghanistan med tvång när läget ständigt förändras och försämras:

– Då blir det inte heller relevant att prata om internflykt. Kabul är också byggt för 500 000 människor och nu lever 1,5 miljoner människor där, säger hon.

 Migrationsverkets bedömning av Afghanistan.

Migrationsverkets bedömning av Afghanistan. Foto: Jennie Aquilonius

Carl Bexelius betonar att Migrationsverket inte menar att alla som saknar skyddsskäl ska återvända till Afghanistan. Det är till exempel inte relevant för ensamma kvinnor, ensamma barn eller utsatta grupper. Myndigheten säger inte heller att folk kan återvända till hela landet.

– Vi har följt Afghanistan under lång tid och ser att det är ungefär samma provinser där vi ser oroligheter, det skiljer sig mer på distriktsnivå. För de tre orter som vi hänvisar till som internflykt, Kabul, Herat och Mazar-e Sharif, har vi inte sett samma förändringar som på distriktsnivå.

I publiken sitter Lena Blychert som jobbar på ett HVB-hem i Jönköping. Hon undrar om Migrationsverket menar att det inte finns några säkra platser alls i hela Syrien?

– För i Afghanistan räcker det tydligen med att det finns några små plättar här och där som är säkra för att man ska skicka tillbaka ungdomar dit, säger hon.

Carl Bexelius svarar att striderna böljar fram och tillbaka i Syrien och att det därför är svårt att utse ett visst område som säkert.

– Syrien har också en regim som i stor utsträckning tillämpar metoder som bryter mot internationell rätt. Man använder sig bland annat av kemisk krigföring. Därför har vi utifrån en försiktighetsprincip sagt att en sådan bedömning av säkra områden inte låter sig göras.

Jennie Aquilonius
[email protected]

MR-dagarna i Jönköping.

MR-dagarna i Jönköping. Foto: Jennie Aquilonius

Amnesty Press på MR-dagarna i Jönköping

MR-DAGARNA2017: Religiösa aktörer som hjältar och problemmakare (10 november 2017)

MR-DAGARNA2017: Kvinnor svårt utsatta i Honduras (10 november 2017)

MR-DAGARNA2017: ”Hur kunde de göra så här mot en annan människa?” – Steven Watt om USA:s tortyr (12 november 2017)

MR-DAGARNA2017: Feminister under hot i Turkiet (12 november 2017)

Dessutom

Läs mer om Mänskliga rättighetsdagarna i Jönköping

Amnesty International på MR-dagarna. Läs mer här

Läs mer från

FN;s mission i Afghanistan (UNAMA)

Här finns FN:s rapporter om civila offer

Ny analys av läget i Afghanistan (Migrationsverket 16 juni 2017)

Läs också

Kabul Welcomes NATO’s Decision To Send In More Troops (Tolo News 8 november 2017)

Afghanistan: Victims of a horrific month of violence must get justice (Amnesty International 31 oktober 2017)

Afghanistan: Länder i Europa återsänder afghaner trots försämrat säkerhetsläge i landet (Amnesty International 5 oktober 2017)

Läs mer om Afghanistan från Amnesty Press

ICC:s åklagare vill utreda brott i Afghanistan (3 november 2017)

Hekmatyar är tillbaka i Afghanistan (22 juni 2017)

Pressfrihetspris till den afghanska journalisten Najiba Ayubi (10 maj 2017)

Mänskliga rättigheter i skottlinjen i Afghanistan (22 mars 2017)

Afghanistan: Rekordstort antal civila offer under 2016 – IS misstänks för attack mot Röda korset (8 februari 2017)

Rekordstort antal civila dödsoffer – landssorg i Afghanistan efter IS-attacken mot demonstration (25 juli 2016)

Malalai Joya fortsätter kämpa i Afghanistan: “Jag är bara rädd för att vara tyst inför orättvisan” (Amnesty Press 24 mars 2016)

Hundratals demonstrerade i Kabul till minne av Farkhunda Malikzada (19 mars 2016)

Hoten mot kvinnors rättigheter – konferens i Stockholm om religiös fundamentalism (11 september 2015)

”Människor gör motstånd, särskilt när det gäller kvinnors rättigheter” – Zahra Mousawy kämpar för att stärka kvinnor i Afghanistan (28 juni 2014)

Kvinnorna i Afghanistan som kämpar för en plats i politiken (3 juni 2013)

En stjärna i kosmos (Nummer 5/2012)

Krigets vardag (24 september 2011)

Nästa steg i Afghanistan: Förhandlingar med talibanerna? (15 april 2010)

”Med den här lagen så vill vi ge kvinnor mod att stå upp för sina rättigheter” (3 januari 2010)

Afghanistan ska lära fred från Nordirland (29 december 2009)

Det svåra fredsbygget i Afghanistan (12 november 2008)

Ahmed Rashid hoppas på ny USA-politik i Afghanistan (7 november 2008)

"Kvinnor möter dubbelt våld" (nummer 5/2007)

”Värre än ett zoo” - Malalai Joya avstängd (22 maj 2007)

Nu ska krigsherrarna få amnesti (nummer 2/2007)

Juridisk gråzon för fångar i Afghanistan (22 maj 2006)

Fängslad journalist frigiven (22 december 2005)

Afghanistan: Våldet trappas upp inför landets första fria val (7 juli 2004)

Dramatik på loya jirgan: Kvinnlig delegat angrep afghanska krigsherrar (17 december 2003)

”Nya konstitutionen – en chans för Afghanistans kvinnor” (6 oktober 2003)

Kritik mot bevakningen av Afghanistankriget (24 februari 2003)

Sima Samar: Glöm inte Afghanistan (21 februari 2003)

Krigsherrar kan åtalas - Afghanistan ansluter sig till ICC (11 februari 2003)

Optimistisk Hamid Karzai på Europa-resa (22 december 2002)

Nästan 30 år av MR-brott - Amnestys långvariga engagemang för Afghanistan (nummer 6/2001)

Hekmatyar kommer alliera sig med talibanerna (10 november 2001)

reportage | 2017-11-11
Av: Jennie Aquilonius