ALMEDALEN: ”Bomba era kommunpolitiker med frågor om vad som görs för romer”

Romers mänskliga rättigheter i Europa diskuterades på ett seminarium som arrangerades av Amnesty och Svenska Kyrkan i Visby domkyrka på onsdagsmorgonen. Debatten om romer har varit intensiv den senaste tiden, men det verkar som att det alltid pratas om dem och inte lika mycket med dem. Det konstaterade Madelaine Seidlitz från Amnesty. Vad ska göras för att se människan bakom myten?

Madelaine Seidlitz, Christer Mattsson och Maria Ferm vid onsdagens seminarium. Foto: Lisa Olsson

När Christer Mattssons morfar låg på sin dödsbädd började han plötsligt tala ett nytt språk som ingen tidigare hade hört honom tala. Under sina sista dagar berättade han något som varit en hemlighet för familjen – att han var rom. Skam och rädsla för diskriminering gjorde att han dolde sin identitet. Christer Mattsson tror att det behövs mer kunskap för att komma åt den utbredda antiziganismen. Han har grundat Toleransprojektet – ett projekt som startade efter mordet på John Hron och som ska motverka intolerans och rasism.

– Det saknas kunskap om vad som hände romerna under förintelsen. Svenska skolelever besöker Auschwitz men romernas avdelning är oftast tom. Tyskland föreslog förbud mot tiggeri redan innan Hitler kom till makten. Och vid OS 1936 samlades alla romer kollektivt ihop och skickades iväg för att de inte skulle störa. Vi måste börja i skolan och lära ut antiziganismens historia, säger han.

Med på seminariet var även Madelaine Seidlitz, folkrättsjurist på Amnesty, Roger Haddad, riksdagsledamot för Folkpartiet och Maria Ferm, riksdagsledamot för Miljöpartiet. Madelaine Seidlitz menar att grundproblemet är den strukturella diskriminering som förföljer romer genom hela livet, när det gäller skolgång, vård, bostad och arbete. Dessutom tar den sig ibland uttryck i förföljelse, polisvåld och tvångsvräkningar.

Moderator var biskopen Per Eckerdal. Till höger Roger Haddad. Foto: Lisa Olsson

Asylsökande i Sverige ska ha rätt till vård och bostad men romer som är EU-medborgare får inte del av detta då det verkar förutsättas att de har pengar.

– Vi måste komma ifrån tron att alla EU-medborgare har pengar och vi måste se till principen om icke-diskriminering och alla människors lika värde. Vi får inte vända bort blicken och lägga allt ansvar på hemländerna. Om de är här är ansvaret även vårt, säger hon.

Både Maria Ferm och Roger Haddad nämner romregistret, där Skånepolisen registrerade flera tusen romer, som något väldigt obehagligt som dessutom har förminskats. De uteblivna konsekvenserna kan göra att förtroendet för polisen blir ännu sämre.

– Det finns ett stort politiskt ansvar och det är mycket som behöver göras. Men det finns också en politisk ovilja, nu när främlingsfientligheten är på frammarsch. Tongångarna är obehagliga i Europa – även i Sverige, säger Maria Ferm.

Enligt henne är det ett problem att diskussionen ofta förs utifrån kostnader när den borde föras utifrån rättigheter som alla måste garanteras. Basala rättigheter som boende måste tillgodoses.

– Ingen ska behöva bo i tält eller skjul som vi har sett exempel på nu i vinter, anser Maria Ferm.

Amnesty var med och arrangerade seminariet och Madelaine Seidlitz, som är folkrättsjurist på den svenska sektionen var med i samtalet. Foto: Lisa Olsson

Madelaine Seidlitz menar att det inte finns något som hindrar oss att göra mer idag. Lagstiftningen finns och EU har möjlighet att vidta åtgärder mot medlemsländer som bryter mot den. När ingenting görs blir risken att lagarna urholkas – eftersom ett annat tillvägagångssätt accepteras i praktiken.

Även Christer Mattsson, som även är chef inom socialtjänsten, tycker att vi kan göra mycket mer. Socialtjänstlagen säger vad vi måste göra och vad vi absolut inte får göra men det finns mycket där emellan.

– Vi måste våga släppa sargen och använda våra resurser för att göra det som är anständigt. Alla måste fråga sig vad de kan göra för romerna. Bomba era kommunpolitiker med frågor nu inför valet, säger han.

Christer Mattsson tror också att det behövs mer opinionsbildning och fler eldsjälar i offentlig förvaltning:

– Problemet som vi måste komma åt är att många inte identifierar sig med den här gruppen. Dessutom identifierar vi dem stereotyper. Det behövs mer kunskap!

Lisa Olsson

Fotnot: John Hron, 14, mördades i augusti 1995 av unga nazister vid Ingetorpssjön utanför Kode nära Kungälv. Mordet ledde till stora protester. Nu planeras en spelfilm om händelsen.