Burmas järnfjäril fladdrar ännu

”För sin okuvliga kamp för ett demokratiskt Burma.” Så löd motiveringen till 2005 års Olof Palmepris som gick till Aung San Suu Kyi. Själv kunde hon inte närvara vid tisdagens ceremoni i ABF-huset i Stockholm eftersom hon suttit i husarrest eller varit under övervakning sedan elva år. Premiärministern i Burmas exilregering, Sein Win, tog emot priset i hennes ställe och var både hedrad och tacksam över att Sverige uppmärksammar Burmas ”järnfjäril” Aung San Suu Kyi.

Aung San Suu Kyi kunde inte själv närvara vid prisutdelningen, men hennes porträtt syntes bakom talarna, här Pierre Schori, ordförande i Olof Palmes minnesfond.

Smeknamnet järnfjärilen har hon fått av sina landsmän. Det syftar på Aung San Suu Kyis fredliga kamp, hennes civilkurage och karaktärsstyrka.
- Hon är en förgrundsgestalt för det burmesiska folkets vilja till demokrati i Burma där respekt för mänskliga rättigheter, etniskt samförstånd och ett liv i fred fortfarande bara är en dröm, sade Pierre Schori, ordförande i Olof Palmes Minnesfond, innan priset överlämnades.

Aung San Suu Kyi är dotter till general Aung San som förhandlade fram Burmas självständighet från Storbritannien 1948 och sedan mördades av motståndare. Sedan 1962 har Burma ett militärt styre, men i samband med att general Ne Win steg ner från makten 1988 utbröt massiva demonstrationer som krävde demokrati. Militären slog skoningslöst ned alla protester.

Aung San Suu Kyi började engagera sig politiskt och när militärjuntan 1990 gick med på allmänna val vann hennes parti NLD, National League for Democracy, en överlägsen seger. En seger som militärjuntan fortfarande inte har erkänt.

• Aung San Suu Kyi kan inte vara här ikväll eftersom hon har spärrats in av människor som tror att de kan fly undan demokrati med hjälp av murar. Men som Olof Palme sade: ”Människors frihetslängtan kan inte utplånas med tvång utan kommer att leva vidare och segra till slut”, fortsatte Pierre Schori sitt tal.

Lisbet Palme överlämnade Palmepriset till Sein Win, premiärminister i Burmas exilregering.

En påtagligt rörd Lisbet Palme överräckte sedan Palmepriset på 50 000 amerikanska dollar till Sein Win, Burmas premiärminister i exil.
- Aung San Suu Kyis fria själ kallar på oss bakom gallret, hon uppmanar oss i övriga världen att använda vår frihet för att stödja demokratin, sade Lisbet Palme med en gest mot det stora porträttet av Aung San Suu Kyi som visades på väggen bakom henne.

Lisbet Palmes röst brast flera gånger när hon läste upp en text som hon menade var ett meddelande från sin avlidne make till Aung San Suu Kyi. Den handlade om vad demokratiska rättigheter innebär och slog fast att dessa inte kan reserveras för några enstaka utvalda i samhället.

Sein Win tackade ödmjukt för priset å hela det burmesiska folkets vägnar:
- Det är en stor ära för oss och en uppmuntran till ett förtryckt folk. Burmeser lyssnar alltid på internationella röster och det känns bra när världen erkänner Aung San Suu Kyis kamp och hur orättvist hon blivit behandlad.

Premiärministern i Burmas exilregering gav en kort överblick av situationen i hemlandet som numera ”ligger 30 år efter Thailand i utvecklingen” och som har stora problem med bland annat hiv/aids, TBC och droger.
- Vårt land är så stängt nu, vi vill att det ska bli öppnare. Målet är att återinföra demokrati och mänsklig värdighet i Burma, sade han.

För att uppnå det målet har Aung San Suu Kyis parti NLD nyligen gjort ett försök till en politisk överenskommelse med den styrande militärjuntan. NLD:s förslag innebär att partiet går med på att förhandla med militären samt låta den fungera som en övergångsregering på villkor att alla politiska fångar friges.

• Det är ett väldigt flexibelt förslag för att komma från partiet som ju vann valet. Militärjuntan har inte svarat ännu, men de har till den 13 april på sig då det nya året börjar enligt den burmesiska kalendern, förklarade Sein Win. Militären tror kanske att NLD ger upp när vi kommer med det här erbjudandet, men då tror de fel!

Charm Tong, som flytt från Burma till Thailand, vittnade om hur svår situationen är i Burma, särskilt för kvinnor och barn.

Människorättsaktivisten Charm Tong tog vid där Sein Win slutade genom att berätta om det burmesiska folkets kämpaglöd. Hon var bara sex år gammal när hon flydde från Burma till Thailand och som 17-årig startade hon ett nätverk för jämlikhet och social och politisk förändring i Burma.
- Jag har bevittnat så mycket lidande hos vårt folk som militären har orsakat. Men vi slåss för vår framtid, för att vi ska få utbildning och jobb och att vi ska kunna leva utan ständig rädsla, sade hon.

Charm Tong talade passionerat och rösten var fylld av både vrede och sorg när hon sammanfattade livet i Burma för Stockholmspubliken:
- Tortyr, våldtäkt och dödande från militärens sida är vardag. Många tvingas ansluta sig till militären och för närvarande finns det 1 500 politiska fångar. Det är ett land utan lag.

Z-salen i ABF-huset i Stockholm var fullsatt.

Den unga burmesiskan underströk hur viktigt andra länders stöd är för Burma. Hon uppmanade åhörarna att bistå människorättsorganisationer, att berätta för så många som möjligt om situationen i Burma och att skriva till regeringarna i Burmas angränsande länder.
- Dessutom kan ni berätta för er egen regering, sade hon och förhoppningsvis lyssnade Göran Persson, som satt på raden längst fram, extra noga.

Men Charm Tong var även mycket glad över det stöd som Sverige redan visat genom att tilldela Aun San Suu Kyi Olof Palmepriset. Det är ett solidaritetstecken med Burmas järnfjäril och hennes folk, menade Charm Tong.

• Vi måste hjälpa varandra på ett fredligt sätt så att Burma får en regering vi kan lita på. Det kommer inte att bli lätt, konstaterade Charm Tong och tillade med eftertryck:

• Men, Aung San Suu Kyi, vi kommer inte att ge upp.

Text: Lisa Nordenhem, praktikant Amnesty Press
Foto: Agnes Franzén, praktikant Amnesty Press

Läs mer:

Senaste nytt om Aung San Suu Kyi

Olof Palmepriset

Amnesty om fortsatta kränkningar av mänskliga rättigheter (14 februari 2006)

Amnesty Press om kraven på att Burma tas upp i säkerhetsrådet (9 december 2005)

Amnesty Press: De 474 internationella företagen som gör affärer med juntan (8 november 2005)

Amnesty Press: Reportage om tvångsarbete i Burma (nummer 1/2004)