Mänsklighet och inhumanitet på Migrationsverket

På teaterscenen utspelar sig en samtida gestaltning av den svenska asylpolitiken. Regissörens insamling av dokumentärt material kretsar kring Migrationsverkets personal, som med satir ger självmordstips till asylsökande och som sorgset inser sin roll i asylsystemet.

Två pondusporträtt sitter uppsatta ovanför ingången till Teater Scenarios stora scen på Kungsholmen i Stockholm. Migrationsminister Tobias Billström sitter till höger och migrationsverkets generalsekreterare Dan Eliasson sitter till vänster. Inne på scenen gestaltas deras underordnade tjänstemän i tre karaktärer, beslutsfattaren, asylhandläggaren och mottagningshandläggaren. Regissören Gertrud Larsson har baserat föreställningen på dokumentärt material och efter omfattande intervjuer med personal på migrationsverket utformade hon de tre tjänstemannamässigt gråklädda karaktärerna.

Anna-Lena Efverman och Helena Sandström i en scen där Migrationsverkets beslutfattare agerar självmordscoach. Foto: Teater Scenario

-Jag undrade vilka det var som jobbade på Migrationsverket, säger Gertrud Larsson, som själv springer runt i en grå joggingdress för att ordna det sista innan premiärridån för Asylshopping går upp fredag den 13 mars.
Hennes nyfikenhet på myndighetsutövarna präglades även av vad hon själv kallar fördomar. Hon föreställde sig att tjänstemännen mådde väldigt dåligt av att fatta beslut om individers och familjers framtid. Speciellt i ett asylsystem där det är svårt att bli flyktingförklarad.
- Men allt var trevligt och alla verkade trivas, konstaterar Gertrud Larsson dock.
Hon upplevde det som ett stort glapp mellan den trevliga atmosfären på arbetsplatsen och uppdraget som myndighetsutövare.
- Tjänstemannarollen var intressant. Olika lagar ska följas trots att man tycker något annat privat, säger regissören.

Det var därför som föreställningens fokus hamnade på tjänstemännen och i detta fall kvinnliga tjänstemän. Beslutsfattaren, asylhandläggaren och mottagningshandläggaren spelas av tre kvinnliga skådespelare som får representera en kvinnodominerad myndighet. Kvinnorna på andra sidan av migrationssystemet och deras asylskäl får även uppmärksamhet. Dock är de stereotypt gestaltade som stackars flyktingkvinnor utan förmåga att förändra sin situation. De behöver till och med instruktioner för sin självmordsplanering, då deras utvalda rep är för tunt för hängning och kniven för dåligt slipad för en pulsåder. I en scen samlas tre utländska kvinnor för att asylshoppa genom att söka asyl i flera länder samtidigt. På ett flickigt skvallermanér fnittrar de runt Schengens resekatalog och suckar vardagligt om de kommande könsstympningarna och våldtäkter på polisstationen. Satiren är träffande och stereotypiseringen av kvinnliga asylsökande är enligt regissören ett medvetet val, sett genom migrationsverkets ögon.

- Jag träffade människor som hade flytt hit på olika sätt, säger Gertrud Larsson som efter sina möten började arbeta med manus till ___Asylshopping___. Foto: Hanna MI Jakobson

Helena Sandström, Linda Kunze och Anna-Lena Efverman som kvinnor på bägge sidor av asylprocessen. Foto: Teater Scenario

• Det handlar först och främst om handläggarnas perspektiv, eftersom det är dem som verkställer den svenska flyktingpolitiken, säger Gertrud Larsson.
  Framställningen av beslutsfattaren, asylhandläggaren och mottagningshandläggaren är både vriden och väsentlig. Karaktärerna skiftar hastigt mellan att ge satiriska självmordstips och att plikttroget återge paragrafer ur utlänningslagen. Däremellan träder personer fram som ursprungligen ville göra en insats för de som söker skydd i Sverige.
• Jag attackerar inte tjänstemännen utan systemet, säger Gertrud Larsson.

I prislistan för teaterföreställningen får asylsökande gå gratis samtidigt som personal på migrationsverket får rabatt. Den senare rabatten visar på en vilja att förändra systemet inifrån och Gertrud Larsson hoppas att myndighetsutövarna ska bli medvetna om sitt agerande på arbetsplatsen.
- Jag vill att de ska reflektera över vad de gör om dagarna, säger hon.
Avtrubbningen på migrationsverket känns under föreställningen stundtals allmänmänsklig, men oftast omänsklig. I en scen har myndigheten tagit in konsultexpertis i form av karaktären Hannelore Fleck som med hjälp av kombinationen lögndetektor och elektriska stolen ska korta ned de långa handläggningstiderna. Med hjälp av elektriska stötar kan man snabbt urskilja de lögnaktiga lyckosökarna från riktiga flyktingar. Den konstnärliga kritiken är i detta fall ohämmat satirisk vilket avlöses av mer allvarliga kommentarer tagna från dokumentärt material.

Dan E__liasson och Tobias Billström (M) är två av de personer som regissören har bjudit in som publik.__ Foto: Hanna MI Jakobson

Gertrud Larssons insikter och intryck om svensk asylpolitik bildar nya nyanser av gråa tjänstemän. Även om Gertrud Larsson påpekar att handläggarna har ett personligt ansvar för sin yrkesutövning, så tycks ansvarsbördan för flyktingpolitiken stanna hos de två herrar som sitter upphängda sida vid sida ovanför Teater Scenarios stora scen. Migrationsminister Tobias Billström och Migrationsverkets generalsekreterare Dan Eliasson.

Hanna MI Jakobson