"Mänskliga rättigheter förlorare i jakten på terrorister "

AP rapporterar från seminarium i Stockholm

I USA inrättas militärdomstolar där rättssäkerheten sätts ur spel och från Sverige skickas misstänkta terrorister tillbaka till Egypten där de riskerar tortyr. Allt i namn av Kriget mot terrorismen.

• Tvångsmedel som introduceras under ett "nödläge" löper stor risk att bli permanenta och till slut normaliserade, varnade kriminologen Janne Flyghed vid lördagens seminarium "Mänskliga rättigheter i skuggan av terroristjakten".
  Emma Johansson från Amnesty Press rapporterar från ABF-huset i Stockholm.

Det var fyra djupt oroade personer som under tre timmar talade om hur mänskliga rättigheter snabbt tappar sin prioriterade ställning i ett krisläge. De fyra var Anders Ehnmark, journalist och författare, Anita Klum, generalsekreterare i Fonden för mänskliga rättigheter och tidigare generalsekreterare för Amnesty, Elisabeth Abiri, lektor vid institutet för freds- och utvecklingsforskning i Göteborg och Janne Flyghed, docent i kriminologi.

• Det pågår ett ras i värderingar, både internationellt och nationellt. De enklaste regler, som att man inte kan straffas utan bevis, är satta ur spel, sade Anders Ehnmark.

Efter den 11 september har världskartan ritats om, ansåg Anita Klum och syftade på den nya globala alliansen mot terrorism. Där ingår många länder vars regimer är allt annat än demokratiska och som förr var USA:s fiender men nu är dess vänner, allt efter principen mina fienders fiender är mina vänner. Kanske är det riktigare att säga att världskartan har ritats om - igen. Det har funnits tidigare tillfällen då globala allianser har skapats med en gemensam fiende som den enda gemensamma nämnaren, till exempel under det kalla kriget då kommunismen var fienden.

Att problemet att definiera terrorism leder till stora problem upptog en stor del av seminariet. Någons frihetskämpe är den andres terrorist och vice versa.

• Vilka skurkstater som helst - för att använda den amerikanska definitionen- kan nu legitimera sina handlingar genom att säga sig kämpa mot terrorismen. Fast de precis som vanligt slår ner oppositionen, påpekade Anders Ehnmark.

Han lade sedan fram ett förslag till en definition av terrorism som skulle innebära "väpnat politiskt våld under demokratin", till skillnad från för demokratin. Den definitionen skulle utesluta frihetsrörelser i diktaturer, menade han.

Problemet med den definitionen, påpekade Elisabeth Abiri, är när människor upplever att den demokratiska regeringen i sitt land inte uppför sig demokratiskt internationellt.

Janne Flyghed ställde frågan varför man överhuvudtaget ska kalla några handlingar för terrorism.

• Alla dessa handlingar är straffbara ändå, det är mord, flygkapning och så vidare. Men man vill ha ett begrepp som legitimerar andra åtgärder.

Trots att den definition av terrorism som finns inte är särskilt specifik eller klar blir konsekvenserna för dem som omfattas av begreppet mycket stora. Då kan bevis hållas hemligstämplade, som för de svensk-somalier som fått sina bankkonton frysta, eller möjligheten till att överklaga sin dom försvinna, som för de som döms i de nyinstiftade amerikanska militärdomstolarna.

• Efter den 11 september infann sig en beredskapsstämning som gjorde att många frågor inte ställdes. Vi fick acceptera en ungefärlig bevisning, stränga undantagslagar och i tidningar ställdes frågan om tortyr är så farligt egentligen, sade Anders Ehnmark.

Janne Flyghed sade att sådana exceptionella metoder som introduceras under ett reellt eller påstått nödläge löper stor risk att permanentas.
- Det är ytterst sällan som en stat drar tillbaka de metoderna när läget har stabiliserats igen. Ta till exempel den svenska terroristlagen från 1973. Den kom till i ett läge av oro men har nu vidgats och är permanent. Den riktar sig dessutom bara mot utlänningar. Svenskar kan inte vara terrorister, deras brott behandlas av brottsbalken.

Just frågan om vems liv som är värt mest har debatterats i svensk media efter den 11 september. Det fanns många som var upprörda över att amerikanska offer får en tyst minut medan offer på Östtimor eller i Rwanda blir till notiser. De som kritiserade den ojämlika behandlingen fick dock finna sig i att kallas USA-hatare eller terroristvän. Detsamma skedde med dem som kritiserade bombningen av Afghanistan för att komma åt terrorister i grottor. Kampen mot terrorism kräver reservationslöst stöd och ger inget utrymme för kritik av tillvägagångssättet.

• Vi och Dom har blivit Vi eller Dom. Det har blivit legitimt att bekämpa terrorism på bekostnad av mänskliga liv och rättigheter, sa Anita Klum.

Det internationella kristänkandet har nått även Sverige. Elisabeth Abiri berättade en historia om hennes tolvåriga dotter som skulle träna fotboll på sin vanliga fotbollsplan, som ligger bredvid en militäranläggning.

• En dag kom hon hem och sa att hon var tvungen att ha med pass till nästa träning. När jag frågade varför så visade det sig att militären hade gått igenom listor på alla som tränade där och eftersom hon hade ett osvenskt efternamn så var hon tvungen att ha med pass.

• Det är så här det börjar, tänkte jag. Man måste vara mycket vaksam mot vad som händer med etniska minoriteter i exceptionella tider som dessa.

Elisabeth Abiris specialområde är migrationspolitik och enligt henne kommer terroristjakten att bli spiken i kistan på Flyktingkonventionen. Konventionen som i dagsläget i princip bara ger politiska flyktingar asylrätt kräver individuell bevisföring och Elisabeth Abiri fruktar att politisk kamp nu kommer att ses som misstänkt.

• Vilka personer som vi tagit emot tidigare skulle idag ses som terrorister? Jag tror inte att vi idag skulle ha tagit emot ANC-medlemmar från Sydafrika- de använde ju politiskt våld.

Det säkerhetspolitiska läget har alltid mer eller mindre spelat in i hur man utformar migrationspolitiken, sade Elisabeth Abiri:
- Idag är säkerheten tongivande och mänskliga rättigheter har hamnat i bakgrunden. Flyktingar och invandring ses som ett hot. Situationen har blivit värre - och det vill inte säga lite. Det var hemskt redan som det var.
Samtalsledaren Carl Tham, generalsekreterare för Olof Palmes internationella center, (som tillsammans med Helsingforskommittén, Fonden för mänskliga rättigheter och ABF arrangerade seminariet) ursäktade bristen på representanter från den "andra sidan". Enligt Carl Tham kunde ingen av de tillfrågade från justitiedepartementet deltaga.

Kritiken mot det svenska hanterandet av terroristjakten borde förstås ha bemötts och kommenterats. Det krävs en dialog för att på allvar åter föra upp frågan om mänskliga rättigheter på den politiska dagordningen. Som Janne Flyghed påpekade:
-Frågan om hur ett samhälle ska kunna bekämpa brott och ändå vara ett anständigt samhälle är klassisk.

Gränserna är flytande och kräver ständig diskussion. Var slutar vår rätt till integritet och var tar samhällets behov av skydd vid?
Fallet med de svensk-somalier som fick sina bankkonton frysta bör fungera som en väckarklocka, tyckte Elisabeth Abiri.

• Det visar på hur snabbt våra rättigheter kan tas ifrån oss.

Text: Emma Johansson
[email protected]