"Jag har aldrig känt mig etiopisk i hela mitt liv."

Han var nio år när han flydde från sitt hem i Ogaden. Nästan 30 år och fem länder senare kom han och hans familj som flyktingar till Sverige. Här arbetar han, lever och trivs. Mohamed Hussein vill inte flytta mer, men han fortsätter att kämpa för dem som blev kvar i Ogaden.

Vi träffar Mohamed Hussein för första gången på Ogaden samhällsförenings årliga konferens. Etniska somalier som flytt från den etiopiska provinsen Ogaden finns utspridda över hela världen, och konferensen är ett tillfälle för dem att träffas, dela erfarenheter med varandra och ha roligt. Och prata politik. För även om den somaliska musiken stundom dånar från högtalarna i konferenslokalen i Spånga och stämningen är på topp, så är temat för dagen allvarligt. Det handlar om de grova övergrepp på de mänskliga rättigheterna som etiopiska myndigheter begått och fortsätter att begå mot Ogadens befolkning

Mohamed Hussein inledde konferensen.

Fyra dagar senare är Mohamed Hussein trött. De sista konferensdeltagarna är på väg hem, och själv kan Mohamed Hussein också snart resa hem från Rinkeby, där han bott hos en vän under helgen. Sammanlagt 250 personer var med på konferensen, säger han, 150 av dem från andra länder. Det har varit mycket arbete med att inkvartera alla och se till att allt funkar, men han är nöjd.

Mohamed Hussein är kontaktperson för Ogaden samhällsförening i Sverige. Det är hans uppgift att göra politiker, myndigheter och medier uppmärksamma på vad som pågår i Ogaden. Det är länge sedan han såg sitt hemland sist, men han identifierar sig fortfarande med den somaliska befolkningens kamp för självständighet i Ogaden.

Stämningen var på topp på hotell Ibis i Spånga.

Han föddes 1965 nära staden Qabri Dahar i Ogaden. Hans föräldrar var, som de flesta andra i området, somalisktalande nomader som levde på sina kameler, kor och getter. Som liten pojke kände han av den fientliga stämningen som rådde mellan etniska somalier och den då styrande folkgruppen amhara, ”etiopierna” som han kallar dem:
- Vi var rädda för etiopierna. När jag såg deras bilar brukade jag springa iväg. Vi trodde att etiopierna var grymma och slog barn och förde bort dem.

Mohamed Hussein beskriver en tillvaro präglad av ständiga bråk mellan somalier och etiopier. När nomaderna i Ogaden inte kunde betala skatt med pengar krävde myndigheterna deras boskap och tog därmed ifrån dem deras enda försörjning.

1974 förvandlades livet i Ogaden till kaos. Efter en två år lång svältkatastrof utbröt strejker, bondeuppror och myteri i landet. I september fängslades Etiopiens siste kejsare Haile Selassie och ett militärråd, dergen, utropade en socialistisk stat. Mohammed Husseins föräldrar beslöt sig för att skicka honom med släktingar till Somalia. För att åtminstone någon i familjen skulle överleva, resonerade de.

Mohamed Hussein på Rinkeby torg.

I Somalia fick han bo hos sin moster, och för första gången började han i skolan. När somaliska trupper invaderade Ogaden 1977 kom Mohamed Husseins föräldrar efter honom. Så småningom började han läsa statsvetenskap vid universitetet i Somalias huvudstad Mogadishu, gifte sig och fick barn. Han säger att hans liv var bra på den tiden:
- När vi flydde till Somalia kom vi till ett land där vi förstår varandra. Jag kände ingen rädsla, jag kände som om jag kom till mitt moderland.

Men i mitten av 1980-talet blev livet i Somalia svårare. Kriget med Etiopien hade slagit hårt mot landets ekonomi och det växande missnöjet med generalmajor Siad Barres regim tog sig uttryck i klanbaserade uppror. Och när samhället splittrades upp i klaner kom Ogaden-flyktingarna i kläm. Plötsligt behandlades Mohamed Hussein och hans familj mer som flyktingar än som fullvärdiga somaliska medborgare.

I januari 1991 tvingades Siad Barre att fly huvudstaden och inbördeskriget var ett faktum. Även Mohamed Hussein måste fly, till Kenya med båt, sedan vidare till Sudan och Libyen. Många andra Ogaden-flyktingar i Somalia, bland dem Mohamed Husseins föräldrar, flydde tillbaka till Etiopien. Samma år störtades den kommunistiska Mengisturegimen i Etiopien, och det Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front (EPRDF) tog över makten. En ny grundlag gjorde Etiopien till en federation, där de nio delstaterna baserades på etniska principer. Men i själva verket var det tigrayfolket, en av Etiopiens mindre folkgrupper, som kom att dominera landets politik, och så har det förblivit ända till idag.

• Då hoppades vi att vår situation skulle ändras, men det blev värre, säger Mohamed Hussein. Det finns en mycket vacker konstitution i Etiopien, men den är bara på pappret, den används inte.

I Libyen fortsatte Mohamed Hussein att studera. Han och hans familj blev kvar där i tolv år. Men Libyen var inget bra land för invandrare att leva i, säger han. Han fick höra att folk från tredje världen sökte asyl i Västeuropa, och beslöt sig för ännu en gång ge sig av. Som så många andra reste han med båt från Libyen till Italien. Därifrån smugglades han vidare till Sverige.

Det var för sju år sedan. Idag arbetar Mohamed Hussein som modersmålslärare och tänker så småningom ta en lärarexamen. Han och hans familj trivs i Sverige, och här vill de stanna.
- Det finns inget liv i mitt hemland, säger han.

Mohamed Yusufs dotter Faisa (längst till höger) fick också följa med till Stockholm på konferens. Till vänster passar en kvinna på att fotografera den kända sångerskan och aktivisten Saado Ali, som uppträdde på konferensen.

Han fortsätter att hålla kontakten med vänner och släktingar i Ogaden. De kan inte tala öppet med varandra, men använder sig av koder för att berätta vad som händer. Den etiopiska regeringen har försatt Ogaden i handelsblockad och området härjas av en regeringsstödd milis.
- De dödar folk och lägger kropparna på marknaden för att folk ska bli rädda. Varje dag ligger det nya kroppar på marknaden, säger Mohamed Hussein.

Även Ogadens nationella befrielsefront (ONLF), som strider för Ogadens självständighet, begår brott mot befolkningen. Den som misstänks för att samarbeta med regeringen straffas. Det är alltid folket som betalar priset, menar Mohamed Hussein. Om han fick bestämma skulle folket i Ogaden få rösta om sin framtid. Han vill att Ogaden antingen ska bli självständigt eller en del av Somalia. Men inte av dagens Somalia, som styrs av islamister. En sak är han säker på - Ogaden borde inte höra till Etiopien.
- Jag har aldrig känt mig etiopisk i hela mitt liv.

Text: Marie Wenger
Bild: Linn Nilsson

”Konspiratorisk tystnad från USA och Bryssel”

Systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna, såsom avrättningar, tortyr och våldtäkter sker mot befolkningen i den konfliktfyllda Ogaden-regionen, av den etiopiska militären. Detta slog Human Rights Watch, HRW, fast i rapporten, ”Collective Punishment: War Crimes and Crimes against Humanity in the Ogaden area of Ethiopia's Somali Region”, redan 2008. Inte mycket har hänt sedan rapporten presenterades, förutom ett fredsavtal på fredagen mellan en stridande grupp och regeringen. Men annars är det ett svagt internationellt intresse för konflikten, menar African Rights Monitor, ARM.

Fredagen den 30 juli öppnade årsmötet för Ogadens samhällsförening, i Spånga utanför Stockholm, som inledningsvis fokuserade på människorättskränkningarna i Ogaden, en region i sydöstra Etiopien. Dagen innan hade ett fredsavtal undertecknats, mellan den etiopiska regeringen och rebellgruppen United Western Somali Liberation Front, UWSLF, i närvaro av Afrikanska unionen och FN.

Ogadens Samhällsförening undrar när världen ska vakna.

Avtalet ger UWSLF:s ledare och fängslade medlemmar amnesti, mot att man lägger ned sina vapen. Den etiopiska regeringen garanterar också att soldaterna ska återanpassas och integreras i samhället.

• Vi väljer fred för att kunna säkra de mänskliga rättigheterna och delta i den pågående utvecklingen, istället för våldsamma aktiviteter som hindrar utvecklingen och kränker mänskliga rättigheter, sade Sheikh Ibrahim Hussein, ledare för UWSLF, enligt Eurasia Review.

Till skillnad från UWSLF, säger Ogaden National Liberation Front, ONLF, att man inte tänker lägga ned sina vapen, utan kommer att fortsätta attackera de etiopiska styrkorna som befinner sig i regionen.

• Ogaden är en del av en stor somalisk nation på Afrikas horn, och vi kommer att kämpa för att de somaliska rättigheterna, sade ONLF:s talesperson, Mahdi Abdiraham till BBC.

Ogaden är en konfliktfylld region i sydöstra Etiopien. Under Mussolinis ockupation av Etiopien och kolonialisering av Somalia, på 1930-talet, blev Ogaden en del av Somalia. Efter att brittiska och franska styrkor besegrat italienarna, återgick Ogaden till Etiopien. Efter att Somalia fått sin självständighet 1960 ville man återigen samla de somaliska områdena, Djibouti, då en fransk koloni, samt Ogaden, till en samlad stat. Ogaden invaderades av somaliska styrkor 1977, men drevs tillbaka ett år senare av etiopiska trupper med hjälp av sovjetiska rådgivare och kubanska soldater. Under kriget hade Sovjet och dess allierade övergivit sitt stöd till Somalia och istället gått i allians med kommunistregimen, Dergen, i Etiopien. Sedan dess har konflikten fortsatt och på senare år eskalerat.

Under årsmötet talade bland annat, Huda Jusuf, verkställande direktör för African Rights Monitor, ARM. Hon anser att konflikten i Ogaden måste uppmärksammas internationellt och menar att Etiopien bedriver ett folkmord mot Ogadens befolkning. Hon hänvisar även till Human Rights Watchs rapport från 2008, Collective Punishment: War Crimes and Crimes against Humanity in the Ogaden area of Ethiopia's Somali Region.

• Etiopiens regering avfärdar detta genom att skylla på små incidenter, sade Huda Jusuf.

Huda Jusuf, ARM, berättar om människorättskränkningarna mot Ogadens befolkning.

HRW säger i sin rapport att situationen i området är kritisk. Rapporten bygger bland annat på intervjuer med ett hundratal personer, som fallit offer eller bevittnat människorättskränkningarna. Sedan 2007 har tusentals människor flytt området för att söka asyl i de angränsande länderna Somalia och Kenya.

Även om konflikten och kränkningarna pågått under många år var det främst efter ONLF:s attack mot oljearbetarna, där ett 70-tal etiopiska och kinesiska arbetare vid ett oljefält dödades i april 2007, som situationen förvärrades i Ogaden.

Den etiopiska militären svarade med att fördriva somali-befolkningen från sina hem och hela byar och samhällen brändes ner, vilket satellitbilder har visat. Enligt HRW avrättades minst 150 civila, ofta de som ansågs stödja ONLF. Hundratals fängslades i militärbaracker där de utsattes för misshandel, tortyr, våldtäkter och annat sexuellt våld. Många av avrättningarna skedde genom hängning och kropparna lämnades öppna på marken, som en varning och för invånarna själva att begrava. Den etiopiska regeringen har också försatt Ogaden i handels- och matblockad.

Även om HRW menar att den etiopiska regeringen gör sig skyldig till människorättskränkningar, är man även kritisk till ONLF:s agerande i konflikten, där man bland annat genom attacken mot de civila oljearbetarna bryter mot folkrätten.

Få internationella organisationer och inga journalister är välkomna i regionen. Reaktionerna från väst har varit minst sagt milda, något som både Georgette Gagnon, chef för HRW:s Afrikaavdelning, och Huda Jusuf ställer sig starkt kritiska till.

• Det är en konspiratorisk tystnad från USA och Bryssel. Internationella organisationer måste omedelbart släppas in i området för att självständigt utreda situationen för befolkningen, annars kommer fler liv att förloras, säger Georgette Gagnon, chef för HRW:s Afrikaavdelning, i rapporten.

Ogaden National Liberation Front, ONLF, har sedan 1980-talet drivit en väpnad kamp mot den etiopiska regimen, med krav på en självständig stat. Den etiopiska regeringen har terroriststämplat ONLF. United Western Somali Liberation Front, UWSLF, är en rebellgrupp som har kämpat för Ogadens självständighet sedan kriget mellan Etiopien och Somalia, 1977, där man tillsammans med Somalia stred mot Etiopien och dess allierade.

Text och Bild: Linn Nilsson

Läs mer:

Collective Punishment: War Crimes and Crimes against Humanity in the Ogaden area of Ethiopia's Somali Region

Ethiopia, Ogaden Rebel Reaches Peace Agreement

Åtta Ogaden-rebeller dömda till döden (Amnesty Press 23 maj 2008)

Kinesiska oljearbetare dödades i massaker (Amnesty Press 24 april 2007)

Vapenvila i Ogaden (Amnesty Press 23 september 2007)