Djalalis hustru: "Jag är jätterädd att han ska avrättas"

Dödsdomen mot läkaren och forskaren Ahmadreza Djalali kan fortfarande verkställas när som helst. Hans fru, Vida Mehrannia, pratade med honom senast för bara några dagar sedan. Hon berättar att han är under stark psykisk press på grund av hoten om att dödsdomen ska verkställas.

Demonstration på Mynttorget för att Djalali ska släppas fri Foto: Charlie Olofsson

Före jul varnade både Amnesty och FN:s högkommissare för mänskliga rättigheter om att Ahmadreza Djalali var på väg att avrättas i Iran. Den 22 december fick han besök i sin fängelsecell av en tjänsteman från det iranska domstolsväsendet, som meddelade att domen skulle verkställas ”vilken dag som helst”.

Vida Mehrannia berättar att hon blev skräckslagen.

− Jag vet inte vad som händer nu, men jag är väldigt orolig, säger hon.

Vida Merhannia Foto: Charlie Olofsson

I onsdags, den 31 januari, deltog hon vid en manifestation som Amnesty arrangerade till stöd för hennes man. När deltagarna passerade riksdagen på väg mot Mynttorget ekade ramsorna mellan husväggarna: ”Frige, frige Ahmadreza Djalali”. Bland manifestationens talare fanns bland annat Martin Bergö, prorektor vid Karolinska institutet, där Ahmadreza Djalali jobbade innan han fängslades.

Fängslad i åtta år

Det var i april år 2016 som han greps, i samband med att han besökte Teheran för att föreläsa inom sitt forskningsområde, katastrofmedicin. Vida Mehrannia berättar hur hon försökte lugna barnen. Pappa skulle snart komma hem. Det var också vad hon själv trodde. Nu har sonen, som var fyra år, hunnit fylla elva. Dottern, som var 13, är 21.

− Vårt liv skiftade över en dag. Vi har inte haft ett normalt liv sedan dess, säger Vida Mehrannia.

Hon berättar att hon är trött. Trött på att inte få leva det liv hon skulle ha med sin man, trött på att hela tiden vara rädd för vad som ska hända med honom, trött på den tysta diplomatin.

Kritisk mot bristen på information

I januari skrev hon en debattartikel i Svenska Dagbladet där hon kritiserade den svenska regeringen. Hon upplever att hon inte får information om vad de gör för hennes man och ifrågasätter om de verkligen gör allt de kan.

− Jag vet att det pågår ett politiskt spel och att de inte kan berätta allt, man jag känner att jag inte får veta någonting, säger hon och tillägger att vad än den svenska regeringen gör så har det uppenbarligen inte fungerat under de senaste åtta åren.

Hon pekar på att andra länder verkar lyckas bättre med att få medborgare som sitter fängslade i Iran fria. I somras genomförde till exempel Belgien ett fångutbyte där den terrordömda iranska diplomaten Assadollah Assadi släpptes i utbyte mot att tre fängslade européer fick komma hem. Hade Ahmadreza Djalali kunnat vara en av dem?

Från den svenska regeringen har man meddelat att man arbetar intensivt för att få Ahmadreza Djalali fri och att ansträngningarna fortsätter ”med oförminskad styrka”.

Åtalet mot Floderus kan komma snart

Sedan år 2022 sitter även EU-tjänstemannen Johan Floderus fängslad i Iran. Precis som Ahmadreza Djalali misstänks han på falska grunder för spionage. Den 28 januari meddelade den iranska åklagaren att han yrkar på dödsstraff.

− Domen kan komma redan nästa vecka, men det kan också dra ut på tiden, säger Maja Åberg, sakkunnig på Amnesty Sverige, som följer både Ahmadreza Djalalis och Johan Floderus fall.

Fångutväxling kontroversiell fråga

Mycket tyder på att Ahmadreza Djalali och Johan Floderus hålls som gisslan för att Iran vill göra en fångutväxling och få hem den iranska tjänstemannen Hamid Noury. Han är dömd för grovt folkrättsbrott i Sverige, efter att ha deltagit i massavrättningar av politiska fångar i Iran 1988.

Bara några dagar innan Ahmadreza Djalali fick besök i sin cell före jul dömdes Hamid Noury i svenska hovrätten.

Amnesty tar dock inte ställning till ifall en fångutväxling bör genomföras, eller inte.

− Det ligger utanför vårt uppdrag, säger Maja Åberg.

Maja Åberg, sakkunnig på Amnesty Foto: Charlie Olofsson

Sverige har, vad hon vet, inte tidigare gått med på fångutväxling. Det är ovanligt även i resten av Europa, men det har genomförts av vissa länder som Nederländerna, Frankrike och Belgien.

Frågan om man ska gå med på fångutväxlingar är kontroversiell. Om Sveriges regering går med på det i det i det här fallet skulle det kunna innebär att Hamid Noury undslipper livstidsdomen.

Amnesty kräver villkorslöst frigivande

Under manifestationen på Mynttorget i Stockholm krävde Amnestys generalsekreterare Anna Johansson att Ahmadreza Djalali ska släppas ”omedelbart och villkorslöst”.

− Vi kommer fortsätta sätta press på den svenska regeringen. Vi uppmanar dem att ta hjälp av andra länder. Det finns ju länder som har bättre relationer med Iran än Sverige, säger hon till Amnesty Press efter manifestationen.

Maja Åberg hoppas att Amnesty genom att fortsätta dra uppmärksamhet till Ahmadreza Djalalis fall ska göra det svårare för Iran att avrätta honom. Hon berättar att det finns ett starkt engagemang för Djalali inom Amnesty i Sverige men också inom Amnesty i andra länder.

− Det tror jag har bidragit till att han fortfarande lever.

Även om det har gått över en månad nu sedan det blev skarpt läge före jul tror hon inte att faran är över.

− Risken är fortfarande hög, säger hon, och pekar på den oroväckande utvecklingen att allt fler dödsdomar verkställs i Iran.

Ökat antal avrättningar

År 2022 avrättades 576 personer i Iran, enligt siffror från Amnesty. Det innebär en kraftig ökning jämfört med året innan. Då avrättades 214 personer.

Amnesty har inte sammanställt siffrorna för 2023 än men enligt organisationen Human Rights Activists in Iran (HRANA), avrättades minst 746 personer förra året.

Vida Mehrannia pratade med sin man senast för bara några dagar sedan. Hon berättar att han är under stark psykisk press på grund av hoten om att dödsdomen ska verkställas. Samtidigt har åren i fängelse också påverkat hans fysiska hälsa. Värst har han det just nu med tänderna.

− Det är så illa att han har svårt att äta. Han har ju inte varit hos tandläkaren på åtta år.

Charlie Olofsson

Läs mer från Amnesty Press

”Jag vill bara att denna mardröm ska vara över så att min familj kan återgå till en vardag” (10 januari 2023)

Franske forskaren Roland Marchal fri efter nio månader i iranska Evin-fängelset (9 maj 2020)

Vida Mehrannia kämpar för sin dödsdömde man i Iran (9 mars 2019)

Samling mot dödsstraffet – sjunde världskongressen (7 mars 2019)

En kamp på liv och död (29 november 2017)

Protest för Ahmadreza Djalali (22 november 2017)