Guantánamo:”De mänskliga rättigheterna måste vara okränkbara”

reportage | 2003-10-27

Guantánamo-hearingen inleddes av Gösta Hultén, ordförande i Guantánamogruppen, som berättade att den svenske medborgaren, Mehdi Muhammed Ghezali, nu suttit fängslad på Camp Celta i 650 dagar. Inga anklagelser har riktats mot Mehdi, vilket gör läget för honom osäkert, då han inte vet om eller när han skall ställas inför rätta och om han i så fall kommer att dömas till döden.
Gösta Hultén menade vidare att FN nu på sin agenda måste ta upp frågan om alla dem som internerats på basen, eftersom övergreppet blir allvarligare för var dag som går.

Marie Jacobsson, folkrättsrådgivare på UD, redovisade hur den internationella humanitära rätten skall tillämpas i det här fallet. Hon förklarade att det är irrelevant huruvida attacken mot USA den 11 september 2001 eller den efterföljande attacken mot Afghanistan var lagliga eller inte. Det avgörande är att en väpnad konflikt faktiskt pågick mellan USA och Afghanistans _de facto-_regering, det vill säga talibanerna.

Marie Jacobsson

Mattias Gardell

USA anser att internerna ska ses som ”unlawful combatants”, det vill säga olagliga kombattanter. UD är dock av den uppfattningen att de som internerats antingen skall ses som krigsfångar eller som civila, det finns ingen kategori däremellan. Även om begreppet olaglig kombattant är välkänt inom den internationella humanitära rätten, bildar det inte en egen kategori. En person som befinner sig i fiendens våld är antingen krigsfånge eller civil. Om det finns tvivel angående någon av de internerades status, ska deras status bestämmas av en kompetent tribunal.

Mattias Gardell, docent i religionshistoria, berättade att fruktan för våldsbrott bland befolkningen i USA har stigit sedan hösten 2001. I oktober samma år antogs ”US Patriot Act”, i vilken det bland annat sägs att varje sammanslutning med fler än två personer, som rent hypotetiskt kan komma **att använda våld, skall klassas som en terroristorganisation.

Även en person som sympatiserar med en sådan sammanslutning, ska klassas som terrorist. Lagen tillåter även telefonavlyssning, datorintrång, avläsning av e-post och den ger åklagarna rätt att frihetsberöva utländska medborgare på obestämd tid vid misstanke om terrorism.

År 2002 antogs även ”Homeland Security Act of 2002”, en cirka 500 sidig lag som klubbades igenom på 48 timmar - den hade då varken föredragits eller varit ute på remiss. Ett departement rörande just ”Homeland Security” har skapats, för att ge information till allmänheten rörande bland annat terroristhot (http://www.ready.gov), och varje dag kan amerikanerna följa en terroristbarometer för att se hur stor risken är för ett terrordåd just den dagen.

Gustav Fridolin

Gösta Hultén

Efter terrorattacken den 11 september 2001 har flera hundra muslimer i USA blivit utsatta för hatbrott, och cirka 1 200 personer arresterats. Av de 1 200 är det troligt att cirka 15 kan tillhöra al-Qaida. Vilka de andra är, var de befinner sig och varför de arresterats är okänt. Det finns även en lag i USA, vilken reglerar rörligheten för invandrare, studenter och turister framför allt från arabvärlden. Dessa måste anmäla sig till en speciell myndighet, där de får lämna fingeravtryck och låta sig fotograferas. Om de vill åka från en stad till en annan måste även detta rapporteras. Listor över moskéer har ingivits till myndigheterna för att dessa skall kunna placera ut hemliga informatörer och för att dolda kameror skall kunna sättas upp. Frågan Mattias Gardell avslutade med var i vilken grad icke-demokratiska medel kan användas av en demokrati, innan denna övergår till att bli en icke-demokratisk stat.

Mehdi Muhammed Ghezali
Riksdagens ledamöter representerades av Gustav Fridolin (mp) och Henrik von Sydow (m), vilka även ingår i Guantánamogruppens styrelse. Gustav Fridolin sade att riksdagen kan engagera sig i fallet genom att arbeta mot rasism och för demokrati. Sverige har länge stått i främsta ledet när det gäller att kritisera USA för dess behandling av internerna, men nu har både EU och Danmark gjort starka uttalanden. EU-parlamentet hade planerat att inleda ett straffrättsligt samarbete med USA, men parlamentet förklarade för USA att samarbetet får vänta tills Guantánamofrågan är löst.

Henrik von Sydow menade att de mänskliga rättigheterna måste vara okränkbara, annars uppkommer en risk att vissa rättigheter blir förhandlingsbara. Detta i sin tur kan leda till att stater finner nya och mer inskränkande sätt att kontrollera medborgarna. Vidare ansåg han att USA och västvärlden i övrigt borde ha starka egenintressen att hålla fast vid de mänskliga rättigheterna.

Slutligen fick Mehdi Ghezali, pappa till Mehdi Muhammed, uttala sig. Han förklarade att sonen arresterats på en buss i Pakistan, misstänkt för att ha dödat sex poliser. Mehdi berättade vidare att han ena dagen fått information från amerikanska myndigheter om att de inte hade några bevis mot sonen, men att de dagen efter funnit nya bevis som talade mot honom. Ovissheten gällande sonen har självklart påverkat både Mehdi och resten av familjen - de kastas mellan hopp och tvivel och även om de känner sig utmattade, fortsätter de kämpa för Mehdi Muhammeds frigivande.

Text: Anna Thulin
Praktikant på Amnesty

Bilder: Anna Arnborg
Praktikant på Amnesty

reportage | 2003-10-27