Tusentals protesterar i Zagreb mot att Haagtribunalen dömde Ante Gotovina och Mladen Markac

Tusentals personer samlades på fredagen på det största torget i den kroatiska huvudstaden Zagreb för att på en stor TV-skärm följa när FN:s krigsförbrytartribunal i Haag avkunnade sina domar efter tre års rättegång mot tre kroatiska generaler. När beskedet kom att Ante Gotovina dömts till 24 års fängelse och Mladen Markac till 18 års fängelse buade folkmassan. Den friande domen mot Ivan Cermak hälsades med jubel. Manifestationen hade arrangerats av ”Stoppa förföljelsen av kroatiska krigsveteraner”. Kroatiens premiärminister Jadranka Kosor har vädjat om lugn i landet och påpekat att oroligheter inte kommer att förändra Haagtribunalens domar. De katolska biskoparna i Kroatien hade uppmanat till böner för rättvisa domar.

Nyhetsbyrån Associated Press rapporterar att fredagens domar också är ett förödande domslut mot Kroatiens dåvarande president Franjo Tudjman som i domen sägs ha stått i ledningen för ”ett kriminellt företag” i samband med att Krajina-regionen återtogs av kroatiska armén under Operation Storm i augusti 1995. Omkring 200 000 serber flydde då från Krajina. Franjo Tudjman avled 1999 och var då föremål för en undersökning från tribunalens sida. Flera hundra serber, till största delen åldringar, som stannade kvar i Krajina, mördades av kroatiska styrkor, hus brändes och plundring var vanlig.

I den kroatiska historieskrivningen ses de ledande politikerna och militärerna som krigshjältar som i samband med upplösningen av Jugoslavien försvarade Kroatien. Den serbiska minoriteten i Kroatien hade redan 1990 gjort uppror och när Tudjman i juni 1991 utropade Kroatiens självständighet utbröt snart ett fullskaligt krig. När den serbiska Krajina-republiken backades upp av militära styrkor från Serbien, både den jugoslaviska armén och paramilitära serbiska styrkor under ledning av personer som Vojislav Seselj, ledare för radikalpartiet i Serbien och numera i häkte i Haag, och Arkan, mördad i Belgrad år 2000.

Enligt domen i Haag bar Ante Govina och Mladen Markac ansvar för bland annat förföljelse, deportation, plundring och två fall av mord. Ante Gotovina var 1995 befälhavare i Splits militärdistrikt och Mladen Markac var ansvarig för specialpolisfrågor. Haagtribunalen slår fast att de kroatiska arméstyrkorna och specialpolisen gjorde sig skyldig till ett stort antal brott mot den serbiska befolkningen. I domen sägs att de kriminella planerna gjordes upp vid ett möte som president Tudjman höll med det politiska och militära ledarskapet i Kroatien i Broni i slutet av juli 1995. Tanken var att serberna skulle tvingas bort från Krajina och att området skulle återbefolkas med kroater. När offensiven inleddes den 4 augusti utsattes städer som Benkovac, Knin och Obrovac för urskillningslös beskjutning. Specialpoliserna anklagas för plundring och för att den 25 augusti 1995 ha mördat åtskilliga åldringar i byn Grubori.
- Markac visste om vad hans underlydande gjorde sig skyldiga till, sade domaren Alphonsus Orie. Genom att inte ingripa bidrog han till att skapa ett klimat av straffrihet.
Alphonsus Orie betonade att rättegången, som pågått i tre år, handlat om huruvida serbiska civila var måltavlor för brott och om de åtalade bar ansvar för dessa brott.

När det gällde Ivan Cermak, som var befälhavare för garnisonen i Knin, fann tribunalen att det inte fanns tillräckliga bevis för att fälla honom och han ska omedelbart försättas på fri fot. Domarna kan överklagas.

Rättegången mot Ante Gotovina har betraktats som en av de viktigaste vid FN:s krigsförbrytartribunal för det forna Jugoslavien. Åtalet har berört den högsta ledningen i Kroatien under 1991-1995 och har varit känsligt då en stor del av den kroatiska opinionen ser de åtalade som hjältar och inte förbrytare. Den nu 55-årige Gotovina lyckades också under fyra år hålla sig undan Haagtribunalens efterlysning och Kroatiens förhandlingar om medlemskap i EU blockerades under ett antal år.

Ante Gotovina har en långvarig brokig politisk och militär karriär bakom sig. Som 18-åring lämnade han Jugoslavien och tog värvning i Franska främlingslegionen under namnet Ivan Grabovac. Där tjänstgjorde han bland annat i Zaire (nuvarande Demokratiska republiken Kongo), Djibouti och Tchad. Efter fem år begärde han avsked och fick franskt medborgarskap. Han började arbeta som legosoldat och rörde sig mellan Frankrike och Latinamerika. Under 1980-talets början ska han ha tränat högerextrema paramilitära grupper i Argentina och Guatemala, som vid den tiden drev skoningslösa krig mot all vänsteropposition.

I Frankrike var han aktiv i säkerheten kring Nationella frontens ledare Jean-Marie Le Pen. Enligt vissa uppgifter ska han också ha ägnat sig åt ren kriminalitet i Frankrike och var efterlyst för rån och utpressning.

1990 återvände Gotovina till Kroatien och när kriget bröt ut 1991 steg han snabbt i graderna. 1992 blev han högsta befäl för Splits militärområde. 1995 var kriget över och året efter blev han chef för kroatiska arméinspektionen. Sedan tidningen Nacional 1999 anklagat Gotovina både för krigsförbrytelser och inblandning i kupplaner avfördes han 2000 från aktiv tjänst. Då hade Tudjman avlidit och HDZ hade förlorat både presidentvalet och parlamentsvalet till en koalition av liberala och socialdemokratiska partier, som lovade att samarbeta med Haagtribunalen.

General Gotovina gick under jorden 2001 och lovade att aldrig frivilligt överlämna sig till Haagtribunalen. Våren 2001 samlades 100 000 demonstranter i staden Split för att visa sitt stöd för Gotovina. Ante Gotovina hade dock många beskyddare i Kroatien och det antogs länge att han uppehöll sig i Kroatien.

I september 2005 gick Haagtribunalens dåvarande chefsåklagare Carla del Ponte till hårt angrepp mot Vatikanen och den katolska kyrkan i Kroatien och och anklagade dem för att skydda den efterspanade generalen. Kroatiska medier spekulerade då i att Gotovina höll sig undan i ett fransiskanerkloster i Kroatien eller de kroatiskt dominerade delarna av västra Bosnien-Hercegovina. Andra uppgifter talade dock om att generalen hade flytt utomlands, kanske till Sydamerika.

Den 8 december 2005 greps han i stället på Hotel Bitacora i Playa de las Américas på Teneriffa i Kanarieöarna. Då hade han två falska pass med namnen Stjepan Senicic och Kristijan Horvat. Spansk polis uppgavs ha fått ett tips från den kroatiska underrättelsetjänsten och hade bevakat Gotovina åtskilliga dagar innan man slog till och grep honom. På hans hotellrum fanns närmare 100 000 kronor.
I hans pass fanns stämplar från massor av länder, däribland Argentina, Chile, Ryssland, Kina, Tjeckien, Mauritius och Tahiti.

Läs mer

**Amnesty Press_

Fem inför rätta för folkmord (21 augusti 2006)

70 000 hyllade ”krigshjälten” Gotovina (12 december 2005)

General Gotovina greps på Teneriffa (8 december 2005)

Katolska kyrkan gömmer krigsförbrytare (21 september 2005)

De största krigsförbrytarna saknas (3 mars 2005)

Krigsförbrytare inför rätta i Serbien och kroatiska generaler flyger till Haag (9 mars 2004)

Kroatisk general har flytt till Kanada (21 december 2001)

Amnesty

Amnesty om domarna

Amnestyrapport 9 december 2010: Behind a wall of silence: Prosecution of war crimes in Croatia

Haagtribunalen

Pressmeddelande om domarna från ICTY

Kampanjsida för Ante Gotovina


ICTY (Haagtribunalen)