ÅRSMÖTE2018: Skapandet av ”Vi och Dom”

En retorisk och politisk förskjutning har ägt rum i samhällsdebatten och skapat ett polariserat klimat. När grupper ställs emot varandra påverkas även de mellanmänskliga relationerna. Detta diskuterades på Amnestys årsmöte i Göteborg av Maja Åberg, sakkunnig och lobbysamordnare på Amnesty, och Bilan Osman, journalist och utbildare på stiftelsen Expo.

reportage | 2018-05-05
Av: Marina Henrikson
Bilan Osman, journalist och utbildare på stiftelsen Expo, besökte på lördagen Amnestys årsmöte i Göteborg.

Bilan Osman, journalist och utbildare på stiftelsen Expo, besökte på lördagen Amnestys årsmöte i Göteborg. Foto: Annie Beckman

– Jag vill fortfarande minnas en tid när det var ganska fult att prata i termer om en ”flyktingvåg”, alltså prata om volymer. Idag är det ganska vedertaget att prata så. Det är ingenting man kritiserar, säger Bilan Osman.

Språkbruket är viktigt, och det spelar roll hur man benämner saker och ting. Maja Åberg nämner forskning som visar på att hatbrotten i Storbritannien gick upp efter Brexitomröstningen, och att de kommentarer som fälldes var sådana som hade använts i debatten och medierna generellt i samband med omröstningen. ”Du ska inte vara här”, ”Stick härifrån”, ”Åk hem”, ”Vi har röstat bort dig”, är alla exempel på sådana kommentarer.

Maja Åberg säger även att valet av Donald Trump till USA:s president resulterat i att en viss typ av uttalanden legitimerats. Gränserna för vad som blev okej att säga och göra förflyttades.

Även attacken på World Trade Center den 11 september 2001 nämns som ett exempel på hur val av ord och begrepp spelade roll för människors förståelse av händelsen. Bilan Osman berättar att den dåvarande presidenten i USA, George W Bush, relativt tidigt gick ut och sade att detta vara ett ”krig”, ett ”krig mot terrorn”, och termer såsom ett ”civilisationernas krig” användes.

– Det säger något om hur begrepp befäster och legitimerar ett ganska märkligt sätt att se på världen, och hur vi förhåller oss till varandra, säger Bilan Osman.

Enligt Maja Åberg var just år 2001 en vattendelare i Amnestys arbete vad gäller till exempel tortyr. Det skedde då en förändring när det kommer till vad som ansågs legitimt inom ramen för kriget mot terrorismen. Hon säger även att det nu är extremt vanligt för människorättsförsvarare runt om i världen att kallas för terrorister.

 Bilan Osman i samtal med Maja Åberg.

Bilan Osman i samtal med Maja Åberg. Foto: Annie Beckman

Förskjutningen av retoriken märks även på mer lokal nivå. I sitt arbete åker Bilan Osman ofta ut till olika skolor för att prata med både elever och lärare. Hon upplever att det idag är mer laddat att tala om antirasism. Denna typ av åsikter ses som mer politiska idag, medan de förut mer sågs som mer av en rimlig utgångspunkt. Hon har dock upplevt många positiva möten på skolorna, främst med elever som visat långtgående antirasistiska attityder.

Hon anser att det antirasistiska arbetet på skolorna bör vara mer långsiktigt och konsekvent. En temadag räcker inte. Även de vuxna på skolan måste vara en del av målgruppen.

Även medias ansvar när det gäller den politiska och retoriska förskjutningen diskuterades. Bilan Osman säger att media bör se över hur man beskriver grupper och sättet man producerar journalistik. Media bör påminna sig själv och andra om vikten av pressetik och stå emot alternativmedia som vill sprida en viss världsbild.

– Medier måste sätta ner foten och inte låta sig påverkas. Det handlar om mer än bara medier och journalister – det handlar om oss alla. Om hur vissa värderingar kan få fotfäste om media inte håller fast vid sina regler och principer, säger hon.

Som en väg framåt nämner även Bilan Osman fysiska träffar på lokal nivå:

– Lokal organisering kan göra mer än någon träffsäker debattartikel.

Marina Henrikson
ma.henrikson@gmail.com

Amnesty Press på årsmötet 2018

ÅRSMÖTE2018: Amanda Jackson har ordet (6 maj 2018)

ÅRSMÖTET2018: Aktivismen, civilsamhället och politiken (6 maj 2018)

ÅRSMÖTE2018: Olivia Bergdahl inledde Amnestys årsmöte (5 maj 2018)

ÅRSMÖTE2018: Den svåra situationen för utsatta EU-medborgare (5 maj)

reportage | 2018-05-05
Av: Marina Henrikson