70 000 hyllade ”krigshjälten” Gotovina

Förra veckan greps den kroatiske generalen Ante Gotovina på Kanarieöarna efter att ha varit på flykt undan FN:s krigsförbrytartribunal sedan 2001. På lördagen flögs han av spansk polis till tribunalens häkte i Haag och på måndagen förklarade han sig ”icke skyldig” till anklagelsen om mord på minst 150 civila serber i samband med ”Operation Storm” i augusti 1995. Brottsrubriceringen är ”brott mot mänskligheten”.

Den kroatiska regeringen utlyste på måndagen ett krismöte för att utvärdera situationen efter gripandet av Ante Gotovina, rapporterar Radio B92 i Belgrad.
Vid Operation Storm erövrade kroatiska armén Krajina-området och cirka 200 000 serber flydde till Serbien och Bosnien. De flesta har inte återvänt hem.

I Kroatien är det dock många som ser Ante Gotovina som en hjälte. På söndagen samlades omkring 70 000 personer i den kroatiska hamnstaden Split för att visa sitt stöd till den fängslade generalen, rapporterar den kroatiska nyhetsbyrån Hina. Mötet hade arrangerats av krigsveteranföreningen HVIDRA, som organiserar personer som blev handikappade i ”hemlandets försvarskrig” i samband med Kroatiens frigörelse från Jugoslavien 1991-95.

Enligt Hina kom deltagare från hela Kroatien, men också från grannlandet Bosnien-Hercegovina, för att protestera mot att Gotovina nu har förts till Haag. Många bar bilder med Gotovinas porträtt och på banderoller fanns texter som ”Generaler – vi är med er” medan en banderoll innehöll förolämpningar mot Kroatiens president Stipe Mesic, premiärminister Ivo Sanader och chefsåklagaren vid Haagtribunalen, Carla del Ponte.
Inga intermezzon rapporteras under mötet där deltagarna nästan hela tiden ropade ”Ante, Ante” och ”Franjo, Franjo”. Det sistnämnda var en hyllning till Kroatiens förre president Franjo Tudjman som avled i december 1999. Då hade han och partiet HDZ styrt med järnhand sedan självständighetsförklaringen i juni 1991.

HVIDRA kräver att den kroatiska regeringen ska ge fullt stöd till Gotovinas möjligheter att försvara sig vid Haagtribunalen och att rättegången överförs till kroatisk domstol.
De senaste månaderna har tribunalen överfört flera fall till lokala domstolar i Kroatien och Bosnien, men det är knappast troligt i fallet Gotovina. Han räknades som nummer tre på FN-tribunalens lista över mest eftersökta misstänkta krigsförbrytare efter Radovan Karadzic och Ratko Mladic, de bosnienserbiska ledarna som är efterlysta för folkmord.

Bland talarna vid mötet i Split fanns pensionerade generaler, Ante Gotovinas bror, Boro, och på podiet fanns advokater från Gotovinas försvarsteam. Zeljko Strize, ordförande i HVIDRA, gick till hårt angrepp mot regeringen:
– Krigsveteranerna skäms över den nuvarande regeringen och dess politik som söker gunst hos mäktiga ledare i världen. Att ställa Gotovina inför rätta innebär att vi ställs inför rätta. Hans fängslande är ett fängslande av oss. För oss är Ante Gotovina något mer än en general. Han är en symbol för det kroatiska folket.
Strize riktade också hård kritik mot vissa dignitärer inom katolska kyrkan som anklagades för att ha svängt i sin inställning.

Enligt Hina buade folkmassan så fort namnet på någon företrädare för den kroatiska staten eller myndigheterna nämndes. Och när Splits borgmästare Zvonimir Puljic och Ante Sanader, prefekten i Split, höll korta tal möttes de av burop.

Söndagens jättemanifestation visar att Kroatiens regering måste gå en balansgång. Å ena sidan finns en stark opinion som inte vill att kroater ska åtalas för krigsförbrytelser. Enligt en opinionsundersökning är det bara fem procent av de tillfrågade kroaterna som tror att Gotovina är skyldig.
Å andra sidan är Kroatiens möjligheter att få medlemskap i EU avhängigt av samarbete med Haagtribunalen. Det var först när Carla del Ponte i början av oktober offentligt hade förklarat att Kroatiens regering samarbetade med tribunalen som landet fick klartecken från EU.

För premiärminister Ivo Sanader var EU:s ja till förhandlingar en politisk framgång. Han betonade också efter Gotovinas gripande att Kroatien visat att man samarbetar med Haagtribunalen. Samtidigt sade han att regeringen ska hjälpa Gotovina i sitt försvar. Sanader representerar HDZ, och han har försökt visa att partiet har moderniserats jämfört med det ultranationalistiska parti som styrde under Franjo Tudjman.

Den 50-årige Ante Gotovina har en långvarig politisk och militär karriär bakom sig, rapporterar New York Times. Som 18-åring lämnade han Jugoslavien och tog värvning i Franska främlingslegionen under namnet Ivan Grabovac. Där tjänstgjorde han bland annat i Zaire (nuvarande Demokratiska republiken Kongo), Djibouti och Tchad. Efter fem år begärde han avsked och fick franskt medborgarskap. Han började arbeta som legosoldat och rörde sig mellan Frankrike och Latinamerika. Under 1980-talets början ska han ha tränat högerextrema paramilitära grupper i Argentina och Guatemala, som vid den tiden drev skoningslösa krig mot all vänsteropposition.
I Frankrike var han aktiv i säkerheten kring Nationella frontens ledare Jean-Marie Le Pen.

Enligt vissa uppgifter ska han också ha ägnat sig åt ren kriminalitet i Frankrike och var efterlyst för rån och utpressning. Uppgifterna om att han ska ha avtjänat ett fängelsestraff på två år i Frankrike har dementerats av Gotovinas försvarsadvokater.
1990 återvände Gotovina till Kroatien och när kriget bröt ut 1991 steg han snabbt i graderna. 1992 blev han högsta befäl för Splits militärområde. 1995 var kriget över och året efter blev han chef för kroatiska arméinspektionen. Sedan tidningen Nacional 1999 anklagat Gotovina både för krigsförbrytelser och inblandning i kupplaner avfördes han 2000 från aktiv tjänst. Då hade Tudjman avlidit och HDZ hade förlorat både presidentvalet och parlamentsvalet till en koalition av liberala och socialdemokratiska partier, som lovade att samarbeta med Haagtribunalen.

Ante Gotovina hade dock många beskyddare i Kroatien och det antogs länge att han uppehöll sig i Kroatien. När han greps på en restaurang på Hotel Bitacora på Teneriffa den 8 december i år hade han två falska pass med namnen Stjepan Senicic och Kristijan Horvat. Spansk polis uppgavs ha fått ett tips från den kroatiska underrättelsetjänsten och hade bevakat Gotovina åtskilliga dagar innan man slog till och grep honom. På hans hotellrum fanns närmare 100 000 kronor.
I hans pass fanns stämplar från massor av länder, däribland Argentina, Chile, Ryssland, Kina, Tjeckien, Mauritius och Tahiti.

Enligt de senaste spekulationerna befann sig Gotovina på Kanarieöarna när Carla del Ponte i början av oktober förklarade att Kroatien samarbetade med Haagtribunalen. Men han ska då ha hunnit lämna Kanarieöarna innan polisen kunde slå till. Den 25 november befann sig Gotovina på Mauritius, enligt stämplar i hans pass.

Inför 10 december, FN:s internationella dag för mänskliga rättigheter, presenterade den kroatiska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter, HHO, en bister kritik av tillståndet för mänskliga rättigheter i Kroatien.
– För första gången sedan 1996 har MR-situationen allvarligt försämrats, sade HHO:s ordförande Zarko Puhovski på lördagen.
När det gäller angrepp mot medlemmar i den serbiska minoriteten är det bara ett fall 34 som har klarats upp, rapporterar Hina.

Puhovski sade också att bevakningen av mediernas bevakning av minoriteterna i Kroatien har försämrats. Han ansåg också att det var oacceptabelt att ett dussintal personer som anklagas för krigsförbrytelser är på fri fot i väntan på rättegångar medan påtryckningar drabbar de som varit vittnen till förbrytelserna.
HHO hävdar också att de sociala rättigheterna har urholkats och att skyddet av barn och äldre har blivit sämre.
HHO:s ordförande pekade på det motsägelsefulla att Kroatien fick klartecken att inleda medlemsförhandlingar med EU samtidigt som respekten för de mänskliga rättigheterna försämras.

Kroatiens president Stipe Mesic var närvarande vid HHO:s möte och beklagade att tillståndet för mänskliga rättigheter hade försämrats. Han sade samtidigt att han inte hade någon anledning att betvivla HHO:s rapport då ”den är baserad på fakta”.

I Bosnien ska den EU-ledda militärstyrkan nu ha trappat upp spaningarna efter Radovan Karadzic, rapporterar BBC. På måndagen genomfördes en husundersökning hemma hos Dragan Stajcic, direktör för radiostationen S:t John i Pale. Stajcic misstänks tillhöra det nätverk som hjälper den förre bosnienserbiske presidenten att hålla sig undan.

I Belgrad avkunnade en krigsförbrytardomstol på måndagen domar i målet mot 14 personer som anklagades för delaktighet i massakern på en gård i Ovcara då närmare 200 kroatiska fångar mördades efter staden Vukovars fall i november 1991.
Enligt Radio B92 dömdes åtta av de åtalade till maximistraffet 20 års fängelse. Två frikändes.
Rättegången sågs som mycket viktig, då den av omvärlden betraktades som en test på serbiska domstolars förmåga att beivra krigsförbrytelser begångna av den egna sidan.

Medan Gotovina alltså gjorde sitt första framträdande i Haag på måndagen så kommer rättegången mot hans motståndare under kriget i Kroatien, Milan Martic, inledas på tisdagen. Martic anklagas för mord på hundratals kroater, muslimer och andra icke-serber i Kroatien och Bosnien under perioden 1991-95.
Martic hade en ledande position i Republika Srpska Krajina, RSK, den serbiska utbrytarrepubliken i Kroatien 1991-95.
Han anklagas också för raketbeskjutningen av den kroatiska huvudstaden Zagreb i maj 1995.
Martic åtalades redan i juli 1995, men det dröjde till maj 2002 innan han överfördes till tribunalens häkte.

Amnesty välkomnar gripandet av Ante Gotovina!

Läs mer!

En analys av Drago Hedl, journalist vid Feral Tribune och en av Kroatiens ledande undersökande journalister om Kroatiens inställning till krigsförbrytare.


Hina (Kroatien)