När verkligheten är en mardröm

reportage | 2009-09-28

Lydia Cacho lever med ett ständigt dödshot över sig men väljer att inte låta sig tystas. Foto: Emma Lundström

Oturligt nog är det jag skriver inte fiktion, säger Lydia Cacho som svar på den inledande frågan under fredagens seminarium på Bokmässan. Ett stort antal mässbesökare har samlats för att lyssna på den mexikanska journalisten och människorättskämpen som fått flera dödshot för sina avslöjanden om barnprostitution och korruption bland makteliten.

”Jag låter mig inte skrämmas” är titeln på den bok som gör Lydia Cacho aktuell på årets bokmässa i Göteborg. Och det räcker med att se henne på håll för att förstå att det är sant. Hon utstrålar en orubblighet som liknar ett urberg och hon har också överlevt i ett land och en situation där hon lika gärna kunde vara död.

Lydia Cacho är chef för en kvinnojour och det var när hon en kväll sent på hösten 2003 var på väg hem därifrån som hon fick ett samtal. Hon for till en lägenhet där en en ung kvinna som flytt från prostitutionsnätverket, berättade sin historia. Kvinnan hade varit i nätverkets våld sedan hon var fyra år gammal.

Efter hand fick hon kontakt med fler barn som hade lyckats fly och insåg att det låg en organiserad verksamhet bakom, med pengatvätt och med högt uppsatta politiker inblandade. Med hjälp av sin organisation samlade hon på sig material och fick allt mer fakta om vad som pågick. Arbetet resulterade i boken Los Demonios del Edén (Edens demoner) där hon anklagade högt uppsatta politiker för att vara inblandade i barnprostitution och trafficking.
– Jag fick samtal från höga politiker som sade att de skulle döda mig, men jag gav ut boken i alla fall, säger Lydia Cacho. Strax därefter, i februari 2006, greps hon:
– En av medlemmarna i nätverket, mannen som driver Mexikos största sweatshop där kvinnor och barn arbetar, inkasserade en tjänst och jag blev torterad i mer än 20 timmar i sträck.

Björn Linell, som håller i samtalet, undrar om Lydia Cacho aldrig ställer sig frågan om varför hon gör det hon gör. Lydia Cacho har ett glasklart svar:
– Det kom en elvaårig flicka till mig och sade: Lydia, jag ska berätta hela historien för dig om du lovar att den där mannen inte kommer att tortera fler flickor. Jag ingick en pakt med henne, och med de andra flickorna. Den kan jag inte bryta, säger Lydia Cacho och frågar sig:
– Hur är människor kapabla att göra sådana här saker, och hur kan världen låta det hända?

Lydia Cacho menar att Mexiko är ett ojämställt land där sexismen, rasismen och kvinnors och flickors slaveri ökar varje dag. Hon säger också att så länge vi har ett samhälle där kvinnorna är objektifierade så kommer vi aldrig att få bukt med prostitution och trafficking:
– Pornografin har blivit billig att få tag på över hela världen. Det är en industri som omsätter mycket pengar. Ju yngre kvinnan är, desto mer pengar kan de tjäna på henne. Idag finns det våldtäktsvideos med elvaåriga flickor. Jag är feminist och jag anser att vi måste ändra på sättet att se på kvinnor.

Lydia Cacho anser att vi måste ändra sättet att se på kvinnor som objekt - annars kommer vi aldrig att få en förändring av hur kvinnor blir behandlade. Foto: Emma Lundström

Just nu håller Lydia Cacho på med en bok om trafficking över hela världen. Uppskattningsvis säljs 200 000 kvinnor varje år.
– Kvinnor uppfostras som objekt, säger Lydia Cacho och menar att den allmänna uppfattningen ofta är att det är kvinnorna som väljer. Att prostitution är ett val och ett yrke.
– Även kvinnorna själva är av den meningen tills man pratar med dem lite mer. När de går till en djupare plats i sina hjärtan, då vill de inte sälja sin kropp. Då säger de: Om jag hade ett val så skulle det här inte vara mitt, det är mitt samhälles val.

Männen som köper sex kommer ofta från i-länderna.
– De kan inte göra det i sina egna länder på grund av lagen så de måste åka till länder där det inte finns någon lag, säger Lydia Cacho. Det viktigaste är att det civila samhället förstår att det här är ett globalt problem, vi är en global värld och maffian vet det.

Lydia Cacho berättar också att det då och då händer att de europeiska män som åker till länder som Kambodja och Vietnam för att köpa sex, hittar någon de gillar och köper ut henne.
– Det absurda är att de här männen tycker att de gör en god gärning.

Det ser inte helt nattsvart ut, enligt Lydia Cacho, det finns poliser som inte är korrumperade och försöker att arbeta med problemet. Men i många länder är det så att de som köper sex och utför övergreppen är människor med makt:
– Makt är frihet, i vissa länder.

Det viktigaste, enligt Lydia Cacho, är att män runt om i världen måste involveras i arbetet.
– Vi måste tänka om när det gäller vad maskulinitet är. Egentligen måste det ju vara väldigt sorgligt för en man att köpa sex. Om männen inte tänker om så kommer ingenting mer att hända för den feministiska rörelsen har redan gjort sitt jobb, säger Lydia Cacho och fortsätter att prata om hur dålig machismon är för alla inblandade, men framförallt för kvinnorna. I Mexiko är det vanligt med femicide, att kvinnor mördas efter att ha utsatts för sexuellt våld.
– Det finns goda män och sedan finns det män som inte tycker att kvinnor har en plats i den här världen. Mina föräldrar uppfostrade mig till att tro på mig själv och mina rättigheter, det är vad jag överlever på i mitt journalistiska arbete.

Eftersom Lydia Cacho ofta hamnar i riskfyllda situationer i sitt arbete på kvinnojouren har hon tagit judolektioner och kan brotta ner en man, vilket ibland blir nödvändigt. Vapen, hot och våld är en del av hennes vardag. Är hon inte rädd?
– Jag har varit rädd. Jag går i terapi, annars skulle jag bli galen.
Men under tiden i fängelset lärde hon sig att rädsla är något som kommer inifrån och hon bestämde sig för att inte låta rädslan äta upp hennes liv:
– Jag valde att inte vara rädd. Jag tror att det är ett val man kan göra och jag gör det varje dag. De här människorna är mäktiga, men de är inte mäktiga nog att röra vid min själ.

Flera av männen som Lydia Cacho avslöjat har fortfarande kvar sina positioner i samhället. Men hon har överklagat domarna och hoppas att de ska fällas nästa år i Interamerikanska domstolen för de mänskliga rättigheterna, en amerikansk motsvarighet till Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
– Vi kan förändra världen en bit i taget, säger hon och ler.

Publiken ställde sig upp och applåderna rungade i den stora konferenssalen på Bokmässan när Lydia Cacho tackade för sig. Foto: Emma Lundström

Den elvaåriga flickan som fick Lydia Cacho att besluta sig för att kämpa mot pedofilnätverket har idag gått tillbaka till nätverket.
– Vi kunde bara ge henne möjligheten till ett annat val. Men även om de fått chansen, kan de ändå gå tillbaka. Det är vad de har vuxit upp med och lärt sig.

Men det finns också de som det går bra för, både flickor och pojkar.
– Att se dem le, se dem studera, se dem känna kärlek, det är vad som får mig att fortsätta, säger Lydia Cacho som tycker att kärlek är bland det viktigaste:
– Kärlek ger oss mod och har man kärlek i sitt liv så orkar man kämpa.

I november 2008 fick Lydia Cacho motta Svenska PENs Tucholskypris och Amnesty International har varit engagerat i hennes fall.

Text och foto: Emma Lundström

Amnesty Press på Bokmässan:

På liv och död och blodigt allvar (Amnesty Press 27 september 2009)

Litteratur och andra röster (Amnesty Press 27 september 2009)

Mödradödligheten i världen - "en skandal" (Amnesty Press 26 september 2009)

Våldtäkt som vapen (Amnesty press 26 september 2009)

Livsfarligt att visa sig som man är (Amnesty Press 26 september 2009)

Amnesty lockar i mässvimlet (Amnesty Press 25 september 2009)

Tystnad i Europa - men antiziganismen ökar (Amnesty Press 25 spetember 2009)

reportage | 2009-09-28