Rekordstor Prideparad efter nya lagen i Ungern

I Ungern trädde ytterligare en hbtqi-fientlig lag i kraft i början av juli. Den likställer hbtqi-personer med pedofiler och förbjuder information till minderåriga om hbtqi-frågor. Amnesty i Ungern kommer inte att följa nya lagen och Prideparaden i Budapest den 24 juli blev den största i landets historia.

reportage | 2021-08-06
Av: Bengt Sigvardsson
Även publicerad i AmnestyPress #3/2021
Den 24 juli hölls den största Prideparaden någonsin i Ungerns historia i huvudstaden Budapest. Cirka 30 000 personer deltog.

Den 24 juli hölls den största Prideparaden någonsin i Ungerns historia i huvudstaden Budapest. Cirka 30 000 personer deltog. Foto: Bengt Sigvardsson

Det är den 24 juli 2021 i Ungerns huvudstad Budapest. Den största Prideparaden i landets historia tågar genom staden. Cirka 30 000 människor dansar sig fram till toner av schlagerpophits. 30-årige Balázs Pivarnyik, som är straight, går i paraden med sin fru och deras två småbarn.

– Vi har deltagit i paraden några gånger tidigare, men i år är det viktigare än någonsin att visa solidaritet med hbtqi-personer, säger han.

Balázs Pivarnyik är straight och deltog i Budapest Pride Paraden för att visa solidaritet med hbtqi-personer.

Balázs Pivarnyik är straight och deltog i Budapest Pride Paraden för att visa solidaritet med hbtqi-personer. Foto: Bengt Sigvardsson

Han syftar på en ny lag som antogs av det ungerska parlamentet den 15 juni. Den trädde i kraft den 8 juli och stipulerar bland annat att informationsmaterial som ”främjar könsidentitetsmässiga avvikelser, könsbyte och homosexualitet inte får göras tillgängligt för personer under 18 år”. Det uttalade syftet med lagen, som jämställer homosexualitet med pedofili, är att skydda barn.

Eszter Neuberger menar att syftet med den nya homofoba lagen är att stigmatisera hbtqi-personer.

Eszter Neuberger menar att syftet med den nya homofoba lagen är att stigmatisera hbtqi-personer. Foto: Bengt Sigvardsson

– Det finns redan en barnskyddslag som regeringen borde lägga mer tid och resurser på. Syftet med den nya lagen är att stigmatisera hbtqi-personer, säger 30-åriga Eszter Neuberger, en annan straight Pridedeltagare.

På några platser har mindre grupper av motdemonstranter samlats. Med plakat och slagord kräver de att Pride stoppas.

– Jag är här för att protestera mot hbtqi-paraden. Den har blivit aggressiv. Det handlar inte om att slåss för rättigheter längre. Syftet är att påverka ungdomar, påstår 19-årige motdemonstranten David Babcsány.

Prideparaden i Budapest möttes av ett mindre antal motdemonstranter.

Prideparaden i Budapest möttes av ett mindre antal motdemonstranter. Foto: Bengt Sigvardsson

Han är nöjd med den nya lagen som förbjuder sändningar av material som skildrar homosexualitet på radio och tv mellan 05.00 och 22.00.

– Jag har inget emot homosexuella och transpersoner, men jag är emot att man ser dem överallt, säger David Babcsány.

Han är särskilt nöjd med att lagen sannolikt kommer att stoppa frivilligorganisationer från att prata om hbtqi-frågor i skolor.

– Barn ska inte lära sig om hbtqi i skolan. Endast deras föräldrar har rätt att berätta om det, säger han.

En liten grupp motdemonstranter visade sin avsky mot Prideparaden.

En liten grupp motdemonstranter visade sin avsky mot Prideparaden. Foto: Bengt Sigvardsson

Ett par dagar senare träffar vi 18-årige Mate Mali på ett café i Budapest. Han är gay och uppväxt i staden Pécs i södra Ungern. När han insåg att han var gay fanns det ingen i hans omgivning att prata med.

– Jag har gått 12 år i grundskola och aldrig fått sexualundervisning, om man bortser från att läraren pratade om människans könsorgan på en biologilektion i sexan, säger han.

I stället fick Mate Mali söka information på Internet.

– Varför ska jag behöva lära mig om detta på Internet när vi har ett utbildningssystem? frågar han sig.

Under flera år mådde han psykiskt dåligt och var ytterst nära att utveckla självskadebeteende.

– Det tog mig tre år att acceptera och älska mig själv, berättar han.

Den definitiva vändpunkten kom när han som 15-åring såg Prideparaden.

– Det var en stor befrielse att se alla människor marschera på gatorna och vara sig själva, säger Mate Mali.

18-årige Mate Mali är hbtqi-aktivist och menar att den nya lagen eldar på homofobi och hatbrott.

18-årige Mate Mali är hbtqi-aktivist och menar att den nya lagen eldar på homofobi och hatbrott. Foto: Bengt Sigvardsson

Det triggade honom att berätta för sina föräldrar att han är gay.

– På den tiden var min far en stor homofob. Han använde homofoba kommentarer om allt, säger Mate Mali.

Idag är kämpar Mate Malis föräldrar vid hans sida mot trans- och homofobi. Samtidigt går den politiska utvecklingen i Ungern i en annan riktning. Den ungerske premiärministern Viktor Orbán och hans nationalkonservativa parti, Fidesz kom till makten 2010 och vann även valen 2014 och 2018. Partiet, som har två tredjedelars majoritet i parlamentet, har under årens lopp anammat en allt tuffare retorik mot hbtqi-personer.

– Flera gånger har jag tänkt att nu kan det inte bli värre, men det har det blivit, säger Mate Mali.

I slutet av maj 2020 blev det förbjudet för transpersoner att byta juridiskt kön. Det följdes av en annan lag, i december 2020, som endast tillåter gifta par att adoptera barn.

 Den nya lagen har väckt starka reaktioner och Prideparaden i Budapest den 24 juli blev den största någonsin i Ungerns historia.

Den nya lagen har väckt starka reaktioner och Prideparaden i Budapest den 24 juli blev den största någonsin i Ungerns historia. Foto: Bengt Sigvardsson

Samtidigt gjordes en konstitutionsändring som definierar en familj som en enhet där ”modern är en kvinna och fadern en man”. Samkönade äktenskap är inte tillåtna, men tidigare kunde en partner, i en samkönad relation, adoptera barn. Det osäkert hur den nya lagen kommer att tillämpas i praktiken, men Mate Mali menar att den eldar på homofobi och hatbrott.

– Den ger homofoba personer bekräftelse på att det är okej att vara det, säger han.

Mate Mali känner sig inte trygg i Ungern. Han planerar att börja plugga på ett universitet i Frankrike och sedan stanna där. Han är inte den enda ungerska hbtqi-personen som vill flytta utomlands. Det berättar Luca Dudits, som är kommunikationschef och styrelsemedlem i Ungerns största hbtqi-organisation Hattér Society, när vi träffas på hennes kontor i Budapest. Allt fler hbtqi-personer kontaktar organisation för att de mår psykiskt dåligt.

– Förbudet mot att juridiskt ändra sitt kön, i maj 2020, försämrade drastiskt den psykiska hälsan hos många transpersoner. Många har lämnat landet, säger hon.

Den nya lagen gör det knappast bättre.

– På senare tid har jag pratat med många aktivister och hbtqi-personer som känner frustration och hjälplöshet, säger hon.

Hattér Society ger bland annat information och rådgivning om hbtqi-frågor, även till personer under 18 år.

– Vi kommer att låtsas som om lagen inte existerar och fortsätta med våra program och vår service, säger hon.

Luca Dudits är kommunikationschef och styrelsemedlem i Ungerns största hbtqi-organisation Hattér Society.

Luca Dudits är kommunikationschef och styrelsemedlem i Ungerns största hbtqi-organisation Hattér Society. Foto: Bengt Sigvardsson

Luca Dudits berättar att den nya lagen var droppen som fick bägaren att rinna över för många som tidigare inte hade engagerat sig i hbtqi-rätt.

– Många ansöker nu om att börja jobba frivilligt hos oss och andra organisationer, säger hon. Den internationella kritiken mot lagen, framför allt från EU, har varit massiv.

– EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, kallade lagen för en ”skam” redan innan den hade trätt i kraft, säger Luca Dudits.

Den 15 juli inledde EU-kommissionen ett överträdelseförfarande mot den ungerska regeringen som kan leda till en rättsprocess i EU-domstolen. Áron Demeter, som är programchef på Amnesty International-Ungern, gläds åt det snabba agerandet.

– Om inga rättsliga åtgärder funkar i Ungern så kan vi fortfarande räkna med EU-domstolen. Tyvärr brukar det ta årtal innan den fattar beslut, säger han när vi träffas på hans kontor i Budapest.

Áron Demeter är programchef på Amnesty International-Ungern.

Áron Demeter är programchef på Amnesty International-Ungern. Foto: Bengt Sigvardsson

Amnesty-Ungern ingår i en koalition, med bland annat Hattér Society, som kämpar för att lagen ska annulleras. De ska gå vidare till Ungerns Ombudsperson, Ákos Kozma, och kräva att han ger Konstitutionsdomstolen i uppdrag att granska lagen. Áron Demeter hyser dock inga större förhoppningar om att det leder någon vart.

– Sedan han tillträdde som Ombudsperson (i september 2019) har han inte velat bråka med regeringen, säger Áron Demeter.

Under vårt möte får Áron Demeter ofta ”nypa sig i armen”.

– Det är absurt att vi 2021 diskuterar en lag som inte bara jämställer hbtqi-personer med pedofiler. Den påstår även att om en homosexuell person skildras i ett tv-program så är det ett hot mot barn och deras uppväxt, säger han.

Áron Demeter, som också är jurist, kallar lagtexten för obegriplig.

– Det ska bli intressant om ett fall hamnar i domstol. Då får vi veta vad ”skildra och främja homosexualitet” betyder i realiteten. Hittills har ingen i regeringen kunnat förklara det, inte heller hur man ”främjar könsbyte”, säger han.

Det kan mycket väl bli Amnesty-Ungern som hamnar i de anklagades bås. Man har nämligen flera utbildningsprogram på skolor om bland annat hbtqi-rätt.

– Vi kommer att fortsätta med programmen och dessutom göra mer än tidigare. Nu finns ett större behov av opartiskt material om mänskliga rättigheter. Framför allt kommer vi att jobba mer med hbtqi-frågor, säger Áron Demeter.

I början av juli bötfälldes en bokhandelskedja för att den sålde en barnbok om en hbtqi-familj. Kedjan ansågs ha brutit mot reklamlagen eftersom boken inte hade försetts med en varning.

– ”Brottet” föll inte under den nya lagen, men det finns en uppenbar koppling till regeringens homo- och transfobiska kampanj, säger Áron Demeter.

Straffskalan för de som bryter mot den nya lagen varierar. Medie- och reklamleverantörer kan få varningar eller sina sändningslicenser suspenderade vid ringa brott. Om brottet anses allvarligt riskerar de böter på flera miljoner kronor. Rektorer eller organisationer, som ger otillåten undervisning på skolor, riskerar böter på cirka 5 000 kronor, samhällstjänst eller upp till 60 dagars fängelse.

– Vi uppmuntrar fortfarande skolor, lärare och rektorer att bjuda in oss. Vi kommer att hjälpa dem med juridisk representation om de hamnar i domstol, säger Áron Demeter.

Lagen kommer obönhörligen att leda till självcensur bland lärare.

– Konsekvensen blir att hbtqi-ungdomar inte får den information och det stöd de behöver, säger han.

Regeringen försöker mobilisera sina anhängare genom att skapa fiender och syndabockar, anser Áron Demeter på ungerska Amnesty. Motståndet mot regeringen visade sig dock den 24 juli då Prideparaden i Budapest blev den största någonsin.

Regeringen försöker mobilisera sina anhängare genom att skapa fiender och syndabockar, anser Áron Demeter på ungerska Amnesty. Motståndet mot regeringen visade sig dock den 24 juli då Prideparaden i Budapest blev den största någonsin. Foto: Bengt Sigvardsson

Áron Demeter berättar att undersökningar visar att majoriteten av ungrarna ser lagen som ett uttryck för homofobi. Inte som en barnskyddslag.

– Denna typ av lagar stiftas inte för att majoriteten kräver det. Regeringen försöker mobilisera sina anhängare genom att skapa fiender och syndabockar. Det har hänt många gånger förut, säger han.

Tidigare har Fidesz fört en hårdför retorik mot flyktingar, civilsamhällesorganisationer, hemlösa och romer. Áron Demeter menar att lagen är ett försök att dra uppmärksamheten från flera skandaler kring Fidesz på senare tid. I juli 2021 avslöjade till exempel Projekt Pegasus att Ungern har använt det israeliska företaget NSO Groups spionprogram för att avlyssna journalister och aktivister. Det är dessutom parlamentsval i april 2022.

– Troligen är Fidesz oroligare än någonsin över det möjliga valresultatet. De behöver något att prata om, säger han.

Den 21 juli meddelade Orbán att en folkomröstning om lagen ska hållas inom kort. Väljarna kommer att få svara ja eller nej på ett antal frågor.

– Frågorna är ren nonsens. Det finns till exempel en fråga om huruvida du stödjer att någon promotar könsbyte på dagis och i skolor. Vad svarar man på det? säger han.

Han förutspår att valdeltagandet blir för lågt för att resultatet ska bli giltigt.

– Och lagen har ju redan antagits och trätt i kraft. Dessutom har Fidesz två tredjedelars majoritet i parlamentet. De kan anta eller stoppa alla lagar, avslutar Áron Demeter.

Bengt Sigvardsson
[email protected]

Fotnot: En kortare version publiceras i nummer 3/2021.

Läs också

Hungary repeals controversial laws restricting the right to association but concerns remain (Amnesty International 29 juli 2021)

Hungary: The Russian-style propaganda law violates human rights and threatens LGBTI people (Amnesty International 22 juli 2021)

Hungary: Dark day for LGBTI rights as homophobic and transphobic law adopted (Amnesty International 15 juni 2021)

Läs mer om Ungern från Amnesty Press

Dyster bild av situationen i Ungern (7 oktober 2020)

Viktor Orbán talar i nationalförsamlingen.

Viktor Orbán talar i nationalförsamlingen. Foto: Elekes Andor/Wikimedia

Nya lagen slår hårt mot transpersoner i Ungern (1 september 2020)

Coronaviruset: När demokratin försvinner i pandemin (14 juni 2020 – också i nummer 2/2020)

Turkiet och Ungern angår oss alla (26 augusti 2018 – också i nummer 3/2020)

Amnesty vägrar följa ny ungersk lag (30 juni 2017)

Gränsen Ungern vill dölja – polis stoppade Amnesty Press reporter (30 juni 2017)

Ungerns väg bort från demokratin (5 december 2015)

BOKMÄSSAN 2015: Orsolya Jeney, Amnestychef i Ungern: ”Det som händer är hela Europas skam.” (2 oktober 2015)

När demokratin avskaffas (2 december 2014)

Romskt motstånd i anti­ziganismens Ungern (5 mars 2014)

reportage | 2021-08-06
Av: Bengt Sigvardsson
Även publicerad i AmnestyPress #3/2021