Guldrushen i Amazonas – urfolk säljer ut till illegala guldgrävare

Brasiliens urfolk pressas allt hårdare. President Jair Bolsonaro hetsar mot dem och stryper resurserna till försvar av reservaten medan intrången av skövlare ökar. Nu säljer några urfolksgrupper ut det enda de har.

reportage | 2021-02-23
Av: Kinga Sandén
Även publicerad i AmnestyPress #1/2021
Här letas efter guld.

Här letas efter guld. Foto: Kinga Sandén

Guldet glimmar inte, men det är där, i sandbankarna.
Längst ner i en växande krater står två män lutade mot varsin tjock slang och spolar sönder marken. Här nere överröstar pumparnas dunkande fåglarna i träden ovanför.   Lager för lager av grusig sand lossnar och rasar ner. Gyttjan sugs upp av en annan slang, upp till en låda vid kanten mellan gruvan och floden där den guldhaltiga sanden vaskas ut.

Senare tillsätts kvicksilver och blandningen bränns för att guldpartiklarna ska bilda klumpar. Kvicksilverångorna blir kvar i guldgrävarnas kroppar, i marken och i floden, som är dricksvattenkälla och fiskevatten för urfolksbyarna nedströms.

Detta är förstås illegalt. Men när vi dyker upp oanmälda fortsätter guldgrävarna lugnt att arbeta efter att ha nickat åt mig och de tre unga männen från urfolksbyn Kamaú som fört mig hit. 

– Vi är säkra här i reservatet. Vi betalar tio procent av fynden till indianerna och då håller de myndigheterna borta härifrån, säger Juvelin (som inte vill uppge sitt efternamn) och lägger ifrån sig slangen i gyttjan intill sina bara fötter för att ta en rökpaus.

Cirka 13 procent av Brasiliens yta utgörs av mer än 400 urfolksreservat. I brasilianska Amazonas där 98 procent av reservaten ligger finns fler än 450 illegala gruvor.

Cirka 13 procent av Brasiliens yta utgörs av mer än 400 urfolksreservat. I brasilianska Amazonas där 98 procent av reservaten ligger finns fler än 450 illegala gruvor. Foto: Karta: Lotta Lundin

Gruvan gapar som ett vätskande sår mellan floden och den i övrigt orörda skogen i urfolksreservatet Baú i brasilianska Amazonas. Runt gruvans kant ligger svedda träd huller om buller. En bit in i skogen skäller en hund under fotbollströjorna som hänger på tork mellan träden. En bensingenerator driver kylskåpet i uteköket intill sovplatserna med presenningstak.

– Nästa månad är det slut här. Då letar vi upp en ny plats, tar dit maskinerna, sågar ner träden och börjar ta upp guld precis som här. Vi förstör miljön, helt klart. Men vi arbetar för att vi måste, säger Juvelin.  

Ur den blekblå plastpåsen som han har fastknuten i kepsspännet tar han fram tobak och linjerat skrivpapper, rullar en cigg och tänder den.

Det mesta av inkomsterna går till entreprenören som står för grävskopor, pumpar, bensingeneratorer och logistik. De fyra männen i arbetslaget får fyra procent var av fynden. En bra månad kan Juvelin tjäna motsvarande 10 000 kronor. Ibland hälften, eller i värsta fall inget. Han har letat guld i 25 av sina 54 år och säger att han hoppas kunna pensionera sig när han blir vithårig:

– Guldbrytning är ett spel, och vi är alla här för att ta hem storvinsten. Då ska jag sluta slita och kämpa. Köpa ett hus i någon småstad och bara ta det lugnt. Det är min dröm och förr eller senare slår den in.

De senaste tio åren har Amazonas sett en ny guldrush, och trycket har ökat ytterligare när den ekonomiska osäkerheten kring pandemin har trissat upp guldpriset. 

Majoriteten bryter guld illegalt, enligt den brasilianska gruvmyndigheten ANM, som i fjol tog emot över 3 000 ansökningar om att guldbrytning i urfolksreservaten. 58 av dem godkändes till och med, enligt en granskning i de tunga medierna Globo och Deutsche Welle, trots att Brasiliens konstitution förbjuder det. Fast det vill president Jair Bolsonaro ändra på.

Kongressen debatterar just nu hans lagförslag om att legalisera produktion i reservaten. Egentligen började han förverkliga det redan när han tillträdde som president 2019. Då gjorde han jordbruksministern ansvarig för urfolksfrågorna, skar ner anslagen till de myndigheter som ska skydda naturreservaten och gjorde klart att de inte ska jobba alltför hårt. 

I april 2020 fångades miljöministern på band när han föreslog att regeringen skulle passa på att lätta på miljöreglerna medan pressen var upptagen med pandemin.

De fyra guldgrävarna i arbetslaget får fyra procent var av fynden. Kamaú-byn får tio procent. Resten går till entreprenören som står för maskinerna.

De fyra guldgrävarna i arbetslaget får fyra procent var av fynden. Kamaú-byn får tio procent. Resten går till entreprenören som står för maskinerna. Foto: Kinga Sandén

Urfolksledare och oberoende organisationer har slagit larm om att invasionerna av guldgrävare, skövlare och landtjuvar började öka direkt när Bolsonaro valts. Om hans lagförslag går igenom har de som redan producerar illegalt inne i reservaten ett stort försprång. 

President Bolsonaro brukar hävda att det är i urfolkens intresse att tjäna pengar på de marker de ser som sin uppgift att skydda. Några få fall av avtal mellan urfolk och illegala guldgrävare har uppmärksammats. Men det här är första gången som de själva berättar om det öppet.

– Förut, när vi var beroende av myndigheterna och olika organisationer räckte pengarna inte till mat, bensin, sjukvård och utbildning. Vi hade inte råd att skicka iväg våra unga att studera. Nu när vi har inkomsterna från guldgruvan försörjer vi oss själva och är oberoende, säger Bep Djyre, informell ledare i urfolksbyn Kamaú.

Fram tills för ett och ett halvt år sedan var han byns representant i urfolkens regionala organisation, som de dock lämnade på grund av konflikter runt den illegala gruvan.

Nu ligger han i hängmattan och vilar med sin lilla dotter i eftermiddagshettan. Framför dem brer byns enkla trähus ut sig i en vid cirkel. Mitt i den spelar ett par barn boll under en uppspänd presenning. Några höns pickar i spaghettirester på ett bord i skuggan.

 Bep Djyre, informell ledare i urfolksbyn Kamaú, tycker att det viktigaste han kan ge sina barn är utbildning. Det enda sättet han ser att finansiera det är genom att tillåta illegal guldbrytning.

Bep Djyre, informell ledare i urfolksbyn Kamaú, tycker att det viktigaste han kan ge sina barn är utbildning. Det enda sättet han ser att finansiera det är genom att tillåta illegal guldbrytning. Foto: Kinga Sandén

Byns tio procent från gruvan blir upp till motsvarande 25 000 kronor i månaden som används kollektivt. Bep Djyre berättar att de bland annat har kunnat skicka ett svårt sjukt spädbarn till privatsjukhus och kunnat betala för privatvård åt flera andra som inte kunnat få hjälp i den offentliga vården.

– Vi är oroliga för vår hälsa, inte för naturen, säger Bep Djyre. Naturen löser inget åt oss, den tar inte hand om oss. Vi måste själva ta hand om människorna.  

Problemet är att det som räddar liv i dag tar liv i morgon. Kvicksilvret som används för att skilja ut guldet är ett av de farligaste miljögifterna. Det lagras under lång tid i vattnet och i allt levande och kan ge svåra skador på hjärnan, det centrala nervsystemet och på foster. Därför har världens länder, inklusive Brasilien, lovat att fasa ut all användning av kvicksilver i Minamata-konventionen.

Enligt FN:s miljöprogram UNEP användes 105 ton kvicksilver i brasilianska guldgruvor år 2017. Importen av kvicksilver till Amazonasländerna fördubblades mellan år 2008 och 2015, samtidigt som den halverades globalt under samma period.

Det går inte att jobba i gummistövlar, de bara sjunker ner i sanden, säger Juvelin. Han drömmer om att göra ett stort guldfynd och kunna slå sig till ro.

Det går inte att jobba i gummistövlar, de bara sjunker ner i sanden, säger Juvelin. Han drömmer om att göra ett stort guldfynd och kunna slå sig till ro. Foto: Kinga Sandén

Juvelin och de andra guldgrävarna förnekar att de använder kvicksilver. Det är lögn, enligt Marcello Veiga, professor emeritus vid kanadensiska University of British Columbia och expert på guldbrytning och dess miljöeffekter sedan 40 år, anlitad av internationella organisationer och stater runt om i världen. 

– Jag har aldrig sett någon småskalig gruva i Amazonas nio länder som inte har använt kvicksilver. De här primitiva, hantverksmässiga gruvorna har inga andra möjligheter att extrahera guldet. Det finns renare metoder men de kräver mycket kapital och kunskap, säger han till Amnesty Press.

På grund av de många illegala gruvorna i Amazonas är urfolken hårt drabbade av kvicksilverförgiftning. Kvicksilver uppmättes i håret hos alla, 100 procent, av deltagarna i en studie från år 2020 hos mundurukú, en grupp från ett annat reservat i samma delstat.

Hos 60 procent av de 200 undersökta personerna från tre byar var nivåerna direkt hälsofarliga och långt över den gräns då risken anses förhöjd för neurologiska skador. Studien gjordes av brasilianska Världsnaturfonden i samarbete med den statliga folkhälsohögskolan Fiocruz, men initiativet kom från mundurukú själva.

– Vi misstänkte kvicksilverförgiftning när många blev svårt sjuka och kvinnor hade svårt att bli gravida och fick upprepade missfall. Vi ville ta fram bevis, säger Alessandra Mundurukú, en av gruppens ledare och internationellt känd miljöaktivist som jag träffar i staden Santarém där hon studerar juridik.

Den internationellt kända miljökämpen Alessandra Mundurukú har tvingats fly från sitt hem på grund av hoten mot henne. Hon har förgäves anmält illegala guldgruvor i sitt reservat till myndigheterna.

Den internationellt kända miljökämpen Alessandra Mundurukú har tvingats fly från sitt hem på grund av hoten mot henne. Hon har förgäves anmält illegala guldgruvor i sitt reservat till myndigheterna. Foto: Kinga Sandén

Men det är inte bara kvicksilvret som gör att majoriteten av urfolken gör allt för att hålla guldgrävarna borta från sin mark.

– Att samarbeta med dem är att sälja ut våra barns och barnbarns framtid. När de en gång har kommit in i reservaten är det svårt att bli av med dem. Guldgrävarnas barn äter bra mat, dricker rent vatten och utbildar sig långt härifrån, medan våra barn blir sjuka och utsätts för risken att hamna i missbruk, prostitution och annat elände som gruvorna för med sig, säger Alessandra Mundurukú. 

Hon känner till ett par byar från det egna folket som tillåter gruvor på sin mark. Kontakten med dem är helt bruten. Frågan splittrar och försvagar samarbetet mellan urfolken.

– Vi kan inte acceptera dem som säljer ut och förgiftar sitt eget folk. Vi måste försvara vår mark, säger hon.

I marken finns flera mineraler, men ingen tycker det är mödan värt att utvinna något annat än guld.

I marken finns flera mineraler, men ingen tycker det är mödan värt att utvinna något annat än guld. Foto: Kinga Sandén

När hon får se en video från gruvan hos kamaú blir hennes ansikte grått. Hon sjunker ihop utan att ta ögonen från mobilskärmen.

– Det är så sorgligt. För mig är det här ingenting värt, säger hon lågt och pekar på gruvgropen på skärmen.

– Där är livet, säger hon och pekar högre upp, på skogen som syns runt gruvans kant.

– Där finns fåglar, myror och andra djur, växter som blir mat och mediciner. Men det här…   Hon pekar på gropen i förgrunden igen:
– … det skrämmer mig. Guld är sjukdom. Guld är kolonisering. Guld är död.

President Bolsonaros förslag om att tillåta utvinning i reservaten har kallats för folkmord i ett uttalande av urfolksledarnas organisation, eftersom det i och med förstörelsen av naturskyddsområden kommer att slå undan själva grunden för urfolkens livsstil och därmed i förlängningen deras överlevnad.

Dessutom anklagas han för att ha anstiftat till de ökande attackerna mot urfolken genom att jämföra dem med djur på zoo, säga att de saknar kultur och “blir mer och mer människor som vi”, antyda att de samarbetar med främmande makter mot Brasiliens intressen, och ifrågasätta deras landrättigheter.

En grupp jurister har anmält honom till Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag, och i december 2020 meddelade domstolen att anmälan ska ges en första prövning innan man tar ställning till om åklagaren ska inleda en preliminär undersökning.

Brasilien är ett av de länder i världen där flest miljöaktivister mördas, varav många från urfolken. Enligt den senaste kartläggningen från den oberoende organisationen Global Witness mördades 24 miljöaktivister i landet år 2019. Nästan alla morden skedde i Amazonas och många av dem var knutna till den illegala gruvnäringen. Många fler utsattes för våld, trakasserier och hot. Nästan inga av brotten har gått till åtal.

Avverkningen av regnskog är en av bieffekterna av guldbrytningen. Träden bränns och sågas ner för att komma åt jorden.

Avverkningen av regnskog är en av bieffekterna av guldbrytningen. Träden bränns och sågas ner för att komma åt jorden. Foto: Kinga Sandén

Alessandra Mundurukú har länge levt under hot efter att ha anmält illegala guldgruvor till miljömyndigheterna, som hon säger ändå inte agerar sedan Bolsonaro tillträdde som president. I fjol kunde hon inte längre stanna i sin by.

– Jag fick flera hot i röstmeddelanden. En sade “den där indianskan som studerar juridik ska dö”. I november bröt de sig in hemma. De tog min kamera och alla dokument. Jag grät mycket och min son kramade mig och sade “jag vill inte att de ska döda dig”, minns hon. Gudskelov har jag vänner. Mitt nätverk hjälpte mig att komma iväg direkt.

I Santarém vågar Alessandra Mundurukú inte träffas hemma eller utomhus, utan tar emot hos en organisation som hon samarbetar med.

– Jag känner mig inte säker någonstans. Det gäller att flytta runt och inte stanna för länge på samma ställe, säger hon.

Alessandra Mundurukú svarar inte på om hon fruktar för sitt liv:
– Jag fruktar att vi ska förlora vår mark, vår skog. De vill avverka oss som kämpar emot, men vi bär frukt som faller till marken och gror. Jag har en stark tilltro till oss och våra barn och barnbarn. Vårt motstånd fortsätter. 

I byn Kamaú ägs alla tillgångar gemensamt. Guldpengarna har bland annat gått till sjukvård, en bil, bensin och universitetsutbildning åt ett par av byns ungdomar.

I byn Kamaú ägs alla tillgångar gemensamt. Guldpengarna har bland annat gått till sjukvård, en bil, bensin och universitetsutbildning åt ett par av byns ungdomar. Foto: Kinga Sandén

I byn Kamaú som har slutit avtal med guldgrävarna gosar lilla Nhangri in sig i pappa Bep Djyres armhåla i hängmattan.

– Naturen kommer alltid finnas, men i framtiden kommer vi inte kunna leva av den. Utan pengar kan du inte göra något, åka någonstans, utbilda dig. Det viktigaste för våra barns framtid är att de studerar och lär sig att ta sig fram i den här världen. Om världen inte går under innan dess, säger Bep Djyre.

En färgsprakande papegoja knirkar från en av bjälkarna under verandataket.
– Jag lärde mig jaga och fiska av min far. Jag tyckte om det livet, det är fina minnen. Jag fiskar fortfarande ibland för skojs skull. Men det livet är över nu, konstaterar Bep Djyre.

Kinga Sandén
kingasanden@gmail.com

Amazonasländerna

Amazonasområdet sträcker sig över nio länder där drygt 58 procent ligger i Brasilien. Peru har 12,8 procent av ytan, Bolivia 7,7 procent, Colombia 7,1 procent och Venezuela 6,1 procent. Mindre delar av Amazonas finns i Guyana, Surinam, Franska Guyana och Ecuador.

  Jair Bolsonaro gör en gest han också använde i valrörelsen.

Jair Bolsonaro gör en gest han också använde i valrörelsen. Foto: Palácio do Planalto/Wikimedia

Jair Bolsonaro

I presidentvalet 2018 fick Jair Bolsonaro 55 procent av rösterna och vann över Fernando Haddad från Arbetarpartiet. Han är 65 år och tidigare officer som vill återinföra dödsstraffet och är för tortyr. Han har hyllat militärdiktaturen 1964-1985, är motståndare till homosexualitet, abort, feminism och immigranter. Hans popularitet har minskat under pandemin.

Brasilien

Huvudstad: Brasilia
Politik: Militärdiktatur 1964-1985. Arbetarpartiet PT styrde med Luiz Inácio ”Lula” da Silva (2003-2010) och Dilma Rouseff (2010-2016) som presidenter. Rouseff avsattes 2016 efter en omdebatterad riksrättsprocess. Extremhögerkandidaten Jair Bolsonaro vann 2018 presidentvalet. Bolsonaros popularitet har minskat under coronakrisen där nästan 220 000 personer har avlidit i sviterna av covid-19.

Yta: 8 515 767 km 2 (Sverige 449 964 km2)
Befolkning: 210,2 miljoner.

Avverkning

Gruvnäringen beräknas stå för runt tio procent av avverkningen av Amazonas. Den har accelererat under Jair Bolsonaros två år vid makten och det senaste året har över 10 000 kvadratkilometer skövlats, en yta motsvarande hela Skåne.
Skövlingen hotar den biologiska mångfalden och bidrar till den globala uppvärmningen på grund av de växthusgaser som släpps ut i atmosfären.   Källa: Naturskyddsföreningen, Nature Communications, Brasiliens rymdforskningsinstitut INPE.

Kvicksilver

Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna. Det ger skador på hjärnan och det centrala nervsystemet.   Den största utsläppskällan av kvicksilver är småskalig guldbrytning. Den står för runt 40 procent av de globala utsläppen.
Det kvicksilver som sprids i miljön finns kvar under lång tid i mark, vatten och levande organismer.
I Minamata-konventionen har världens länder lovat att fasa ut all användning av kvicksilver, men importen av kvicksilver till Amazonasländerna fördubblades mellan år 2008 och 2015, samtidigt som den halverades globalt under samma period.

Källa: Naturvårdsverket, UN Environment Programme, United Nations International Trade Statistics Database

Guld

18 procent har guldpriset ökat senaste året och kostar nu 60 dollar (cirka 500 kronor) per gram.   Guldpriserna har stigit i många år men fick ytterligare fart år 2020 av osäkerheten i världens ekonomier på grund av covid-19. När priserna stiger spär det på intresset för guldbrytning.
Mer siffror här.

30 ton guld värt 1,1 miljarder dollar utvinns årligen bara i den brasilianska delstaten Pará där gruvan i artikeln ligger. Det är sex gånger den mängd som utvinns legalt.

Källa: Brasiliens gruvmyndighet ANM. 

Läs också

amnestypress.se (7 januari 2021) finns en intervju med Osvalinda Marcelino Alves Pereira. Hon fick i november 2020 pris av Harald Edelstam-stiftelsen för sin kamp mot skövlingen av Amazonas.

och Urfolk i Brasilien gör motstånd mot Bolsonaro och uppmanar till bojkott (17 januari 2020)

reportage | 2021-02-23
Av: Kinga Sandén
Även publicerad i AmnestyPress #1/2021