Oppositionen visar upp vilja till enighet

Vid ett eventuellt maktskifte i höstens riksdagsval kommer Sveriges utrikespolitik att förändras till det bättre, sade representanter från riksdagens tre oppositionspartier under ett samtal i Immanuelskyrkan i Stockholm under onsdagskvällen. Ett 60-tal personer lyssnade.

Valår och valkampanjer innebär ofta att främst nationella frågor tas upp. Ett globalt perspektiv hamnar ofta i skymundan. Därför anordnade Diakonia, Svenska Röda Korset, Amnesty och Immanuelskyrkan i Stockholm den 19 maj ett samtal med oppositionen. Kommer utrikespolitiken förändras vid ett eventuellt maktskifte i höstens riksdagsval? Ibrahim Baylan, partisekreterare för Socialdemokraterna, Lars Ohly, partiledare för Vänsterpartiet och Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson utfrågades, var överens om mycket och redo att kompromissa.

Moderatorer för samtalet var Maja Åberg från Amnesty och Bo Forsberg från Diakonia. Svenska handelsintressen prioriteras vid vissa tillfällen högre än mänskliga rättigheter. Maja Åberg tog upp att mänskliga rättigheter ofta krockar med handelsintressen. Ett exempel på det är när Sveriges handelsminister Ewa Björling reste till Libyen i början av året för att marknadsföra elektronisk övervakningsutrustning som ska hålla koll på personer som försöker fly från Libyen till Europa. De hindras därmed ifrån att kunna fly från förföljelse och kunna söka asyl i ett annat land, vilket de har rätt till. Hur kommer det röd-gröna samarbetet se på dessa frågor vid en eventuell seger i höstens val?

Överlevande migranter på en räddningsbåt när de anländer till hamnen Tripoli i Libyen. Fotot togs 28 mars 2009. Foto: Amnesty International.

• Vi har en uttalad vilja om att hålla ihop och vi kommer ställa tydliga krav och öppet visa i vilka länder och med vilka företag vi handlar, sade Ibrahim Baylan.

• Det här borde inte vara ett problem. Ett människorättsperspektiv ska vara överordnat handelsintressen. Det tror jag vi tre här i kväll är överens om, fortsatte Lars Ohly.

• Det har varit ett hyckleri kring det här. Vi pratar om vikten av mänskliga rättigheter men i verligheten gör vi något annat. Många ministrar åker till exempel runt och säljer Jas-plan. De röd-gröna vill se över de regler som finns, men det står redan klart att de nuvarande reglerna för vapenexport behöver skärpas, sade Peter Eriksson.

Lars Ohly hänvisade och återkom ofta till propositionen ”Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling” (PGU), vilken antogs av riksdagen under den förra mandatperioden. I den presenteras Sveriges politik för global utveckling, vars mål är att bidra till en rättvis och hållbar utveckling i världen. Fokus ligger på fattiga människor och länder.

Moderator Bo Forsberg tog upp frågor kring Världsbanken, Internationella valutafonden (IMF), skuldhantering och illegitima skulder. Med illegitima skulder menas skulder på lån som människor i ett land inte har fått tagit del av. Lånet har istället missbrukats av exempelvis diktaturer, som Mobutu i dåvarnade Zaire. Ska illegitima skulder avskrivas? frågade han panelen.

• Ja, sade Lars Ohly.
• Det är inte så enkelt, men med vissa lån har det definitivt gått väldigt fel och de borde avskrivas, sade Peter Eriksson.
• Ja, när lån har givits till uppenbara diktaturer som varit eller är oerhört korrupta. Men jag tror inte på en generell avskrivning av lån, länder behöver fortfarande låna pengar, sade Ibrahim Baylan.

Maja Åberg, tillsammans med Bo Forsberg, modererade samtalet med Ibrahim Baylan, Lars Ohly och Peter Eriksson.

En av flera frågor som Amnesty kommer driva under sommaren och fram till valet den 19 september handlar om FN:s tilläggsprotokoll till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Om Sverige ansluter sig till protokollet innebär det att enskilda personer kan klaga till FN om deras rättigheter blivit kränka i sitt land (och om den personen först uttömt alla inhemska rättsinstanser). Amnesty vill att Sverige ska ansluta sig till detta protokoll. Den sittande regeringen vill inte det. Peter Eriksson anser att FN måste stärkas och att det därför faller sig naturligt att ansluta sig till tilläggsprotokoller. Han fick medhåll av Ibaram Baylan och Lars Ohly. De visade också upp enighet kring det svenska biståndet och betonade att det måste gå direkt till att bekämpa fattigdom och inte till, som så gjorts, exempelvis anordna konferenser med ministrar på dyra svenska hotell för att diskutera bistånd.

• Det finns en tanke i dag om att det bistånd Sverige ger till andra länder ska gynna Sverige. Det är ju helt horibelt, egentligen. Vi måste föra en politik för global utveckling, men får inte glömma att bistånd bara är en del av arbetet. Det måste finnas med ett helheltsperspektiv, sade Lars Ohly.

• Att biståndspengar exempelvis används till att genomföra möten på fina hotell och för att röja minor är att trixa med det svenska målet om att en procent av bruttonationalinkomsten ska gå till bistånd. Siffran en procent ska inte vara ett mål, det ska vara ett golv, utgöra ett lägsta-krav, redovisas öppet och bidra till fattighetsbekämpning, anser Peter Eriksson.

De röd-gröna partierna var eniga kring många frågor under kvällens samtal.

Ibrahim Baylan berättade att han inte tror att det går att skapa internationella regelverk för att komma åt internationella och multinationella företag som skatteflyr från länder där de är verksamma:

• Men vi måste försöka komma åt dessa enorma summor. Det är faktiskt ren brottslighet som pågår. Det finns oerhört mycket vi kan göra och jag tycker vi måste försöka driva på för att ett regelverk ska komma fram.

Den 18 december år 2001 avvisades de två egyptiska männen Ahmed Agiza och Mohammed El Zary från Bromma flygplats utanför Stockholm. Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA satte dem på ett amerikanskt flygplan och de flögs tillbaka till Egypten. I maj år 2005 riktade FN:s tortyrkommitté stark kritik mot att den dåvarande regeringen godtagit diplomatiska försäkringar från Egypten som lovat att Ahmed Agiza och Mohammed El Zary inte skulle utsättas för tortyr när de återvände. Männen utsattes dock för tortyr. I FN:s tortyrkonvention från år 1984 framgår det att det ska råda ett absolut förbud mot tortyr. Sverige anslöt sig till konventionen två år efter att den trädde i kraft. Tar oppositionen avstånd ifrån diplomatiska försäkringar?

• Generellt har Sverige en stor tilltro till det skrivna ordets makt. Det har inte alltid andra länder. Vi behöver vara självkritiska mot hur vi tidigare har tänkt, men vi ska inte skicka tillbaka människor som riskerar att utsättas för tortyr. Så ja, vi vill inte skicka tillbaka, svarade Ibrahim Baylan.

• Partierna är också helt överens om att det är Sverige som ska stå som ansvarig när en avvisning sker och att det inte är något annat land som ska ha makten att göra det. Det som skedde i samband med avvisningen av de två egyptierna var en allvarlig händelse som bland annat inskränkte på Sveriges suveränitet och självständighet, lade Lars Ohly till.

Text: Stina Thomsson
Foto: Malin Eriksson

Läs mer:

Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling

När ska tortyr bli ett brott i Sverige?
(Politikerdebatt på Amnestys årsmöte 2010, Amnesty Press 7 maj 2010)