3 maj - en dag för pressfrihet

reportage | 2004-05-03

Ett hundratal personer har samlats på Sergels torg i Stockholm för att delta i en aktion för pressfrihet på den Internationella Pressfrihetens Dag, den 3 maj. Journalister från Reportrar utan gränser är klädda i fångdräkter för att visa sympati med alla de journalister som just nu sitter fängslade runt om i världen, och framme på podiet står en telefon redo att tas i bruk.

  • Förra året fängslades över 130 journalister och 42 dödades för att de nyttjade den för oss så självklara rätten att utrycka sig, inleder Petter Ljunggren från Reportrar utan gränser.

Protest på Sergelstorg

Han lyfter luren och ringer upp Pakistans ambassad i hopp om att få tala med någon som kan berätta om vad som hänt den pakistanske journalisten Khawar Mhedi Rizvi, som torterades och dömdes till livstids fängelse efter att ha blivit falskt anklagad för att ha hotat den pakistanska regeringen. Tyvärr får han inget svar.

Björn Lockström, fotograf från SVT, ringer upp Ukrainas ambassad men får inte heller där något svar. Här hade man hoppats på att få reda på vad som händer med utredningen av mordet på den ukrainske journalisten Georgiy Gongadze som återfanns stympad och halshuggen förra året. Fallet är nedlagt, men en livvakt till den före detta ukrainske presidenten, Leonid Kutjma, har berättat att mordet utfördes på order från hög nivå. Livvakten lever nu i exil i USA.

Journalister i fångkläder. Petter Ljunggren till höger.

Reportrar utan gränser uppmärksammar också Saw Thet Htwe, en burmesisk sportjournalist som dömdes till döden förra året i Burma. Saw Thet Htwe som var chefredaktör för sporttidningen First Eleven, skrev en artikel där han ifrågasatte det burmesiska fotbollslagets finansiering och greps kort efter att artikeln publicerades.

Åskådarskaran får sedan lyssna till en inspelad telefonintervju med den fängslade kubanska journalisten Raúl Riveros dotter. Hon berättar från Miami att hon inte har haft någon kontakt med sin pappa sedan han fängslades för ett år sedan, men att hon på omvägar har fått höra att han lider av lunginflammation. Dottern tror inte att pappan kommer att släppas ur fängelset överhuvudtaget, trots att han har fått ett tidsbestämt straff på 20 år. Hon säger att framtiden ser mörk ut för Kubas oberoende journalister.

Aktionen har också anordnats för att återigen uppmärksamma den svensk-eritrianske journalisten Dawit Isaac, före detta chefredaktör på en oberoende tidning i Eritrea, som sitter fängslad sedan september 2001. Den eritrainske exiljournalisten Khaled Abdu berättar om det senaste i utvecklingen kring Eritrea och Dawit Isaac.

  • I nuläget finns det inte någon pressfrihet överhuvudtaget i Eritrea, säger Khaled Abdu.

Pressfrihetens Dag

Det enda man vet om Dawit Isaac för tillfället är att han nyligen har opererats och att han har förflyttats till ett annat fängelse. Det är dock ingen som riktigt kan bekräfta de uppgifterna eftersom man inte kunnat träffa Dawit Isaac under en längre tid.

Aktionen avslutas med att Svenska Jornalistförbundet tillsammans med Reportrar utan gränser levererar en skrivelse till Eritreas ambassad där man uppmanar de eritreanska myndigheterna att släppa Dawit Isaac.

Arne König ( t h)

  • Vi kan aldrig acceptera att journalister eller andra fängslas för sina åsikter, vi kan aldrig acceptera att någon hålls fängslad i obestämd tid utan rättegång och vi kan aldrig acceptera att en fånge "försvinner", säger Arne König, vice ordförande i Journalistförbundet.

Han uppmanar också Sveriges regering och utrikesminister Laila Freivalds att sätta press på den eritianska regeringen och på EU som borde se över sitt bistånd till Eritrea, ett land som systematiskt kränker de mänskliga rättigheterna.

Text: Sanna Lundell
Bild: Petra Kullander


Amnesty om journalister som måltavla (3 maj 2004)

Reportar utan gränsers internationella hemsida

reportage | 2004-05-03