Sverker Åström: ”Ömkligt svenskt framträdande i FN”

• Det tal som Sveriges utrikesminister läste upp i FN:s generalförsamling den 25 september var ömkligt. Och det har gått spårlöst förbi. Inte en rad i Svenska Dagbladet och inte en rad i Göteborgs-Posten. DN ansåg att det var värt fem rader.
  Den svenske diplomatveteranen Sverker Åström var hård i sitt omdöme när han den 26 september medverkade vid en debatt om folkrätten efter Irakkriget som Palmecentret arrangerade på Bokmässan i Göteborg. Jan O Karlssons tal i FN dömdes ut helt av Åström som ville se ett aktivt svenskt engagemang för en förändring av folkrätten. Enligt förre kabinettssekreteraren Åström, som vid 88 års ålder fortfarande är en av de ledande svenska debattörerna i folkrättsfrågor, behövs ett nytänkande.

Sverker Åström signerar sin bok
åt förre statsministern Ingvar Carlsson.

-- I stället för att behandla attentaten den 11 september 2001 som mordbränder valde USA att starta ett krig mot den internationella terrorismen som har gjort att de neokonservativa krafterna i USA nu styr politiken i Washington. Talet om massförstörelsevapen i Irak var bara en förevändning för att starta ett krig. Beslutet om kriget hade redan fattas i augusti 2002, tre månader innan FN:s säkerhetsråd antog resolution 1341 om vapeninspektionerna, sade Sverker Åström.
Han berömde svensken Hans Blix som i egenskap av chef för FN:s vapeninspektörer inför 80 miljoner tittare i FN:s säkerhetsråd hade dömt ut de lögner som USA:s utrikesminister Colin Powell hade lagt fram inför rådet.

Sverker Åström ansåg att USA:s anfall mot Afghanistan den 7 oktober 2001 möjligen kunde försvaras folkrättsligt som en omedelbar reaktion på attackerna den 11 september. Däremot har han ingen förståelse för USA:s fortsatta krig mot terrorismen i Afghanistan, ett krig som snart har pågått i två år.
På Amnesty Press fråga om USA och dess allierade ändå inte har ett godkännande av den afghanska regeringen för sitt krig i Afghanistan fnyser Sverker Åström:
- Hamid Karzai är en quisling! Det är samma situation nu som när Sovjetunionen brukade använda marionetter för att motivera militära inmarscher.

Thomas Hammarberg, generalsekreterare för
Olof Palmes Internationella Centrum.

Efter 11 september har FN-systemet hamnat i en svår situation. USA har visat att man som supermakt är berett att agera på egen hand. Resultatet i Irak har blivit en ockupation som inte fungerar, påpekade Thomas Hammarberg, generalsekreterare för Olof Palme-centret och tidigare generalsekreterare för Amnesty International:
- Fler amerikanska soldater har dött efter att kriget förklarades avslutat än under kriget. Det finns inget rättsväsende. Ockupationsmakten har inte lyckats upprätta säkerhet. Det finns ingen plan för hur rättegångar ska kunna hållas mot de som är ansvariga för övergreppen under Saddam Husseins styre.

Några spår av massförstörelsevapen har ännu inte hittats i Irak och varje vecka kommer nya uppgifter om hur uppgifter förfalskades eller förvanskades av de amerikanska och brittiska regeringarna för att få hemmaopinionen att stödja kriget. Numera säger George W Bush att det inte finns några bevis för att Saddam Husseins regim hade kontakter med al-Qaida och var inblandat i attackerna den 11 september.

George W Bush och Tony Blair anförde omsorgen om de mänskliga rättigheterna som ett skäl för kriget. Thomas Hammarberg påminde om att denna omsorg inte var så stor på den tiden när grova övergrepp ägde rum:
- I slutet av 1980-talet beräknas 100 000 till 170 000 kurder ha dött under Operation Anfal. Amnesty International tog upp frågan men det var inte möjligt att ta upp detta vid FN:s kommission för mänskliga rättigheter. Då var länder som USA, Frankrike och Tyskland inte intresserade av att diskutera mänskliga rätigheter i Irak. Efter Gulfkriget 1991 massakrerades 10 000-tals shiamuslimer sedan de gjort uppror i söder. Jag tycker att det klingar falskt när man nu säger sig vilja försvara de mänskliga rättigheterna i Irak.

Thomas Hammarberg anser att det är nödvändigt att folkrätten utvecklas så att civilbefolkningen kan skyddas vid massiva kränkningar. En internationell kommission, som tillsattes av den kanadensiska regeringen under ledning av Australiens förre utrikesminister Garreth Evans, presenterade 2001 idéer på detta område.

• USA var dock helt emot då kommissionen ansåg att beslut om interventioner måste fattas av FN:s säkerhetsråd. Som jag ser det finns ingen genuin önskan från USA att skapa mekanismer för ett internationellt skydd av mänskliga rättigheter, sade Thomas Hammarberg.

Sveriges förre statsminister Ingvar Carlsson pekade på att fokus sedan FN bildades 1945 har flyttat från staters säkerhet till hur individer ska skyddas mot övergrepp. FN:s agerande mot apartheidsystemet i Sydafrika var det första avsteget från den nationella suveräniteten som ett skydd mot ett internationellt agerande.
- Nu måste vi gå vidare, men då är det viktigt att diskutera när det internationella samfundet ska gå in och hur detta ska ske.

Även Ingvar Carlsson anser att beslut om interventioner bara kan få fattas av FN:s säkerhetsråd.
- Annars kommer små stater leva farligt om stormakter tillåts intervenera. Samtidigt måste säkerhetsrådet få en bredare representation. Nu avspeglar sammansättningen fortfarande andra världskrigets segrarmakter.

Sverker Åström pekade på fem problem när det gäller frågan om interventioner:
1) Hur drar man gränsen för massiva kränkningar: Är det 1 000 döda eller en miljon?
2) Kan en intervention få skadliga biverkningar?
3) Proportionaliteten i förhållande till övergreppen.
4) När i tiden kommer ingripandet? (Kan Iraks förföljelser av kurder, inklusive gasbombningen av Halabja 1988 användas för att motivera ett krig 2003 är ett exempel, red anm)
5) Vem har rätt att ingripa?

Thomas Hammarberg ansåg att samma kriterier kan gälla som för Internationella brottmålsdomstolen, ICC, som upprättades 2002 för att beivra krigsförbrytelser. Då skulle till exempel folkmord och etnisk rensning kunna leda till ett internationellt militärt ingripande.

Thomas Hammarberg berömde också att FN:s generalsekreterare Kofi Annan vid öppnandet av generalförsamlingen hade tagit upp frågan, men avvisade tolkningarna att Annan därmed skulle ha närmat sig USA:s linje där FN som i fallet Irak kunde ställas åt sidan.

Ett halvår efter att Irak-kriget startade har Saddam Hussein avsatts, men problemen i Irak är långtifrån över. Något slutdatum för ockupationen finns inte och Sverker Åström pekade på att det nu finns en gordisk knut som FN och USA måste lösa upp:
- De politiska realiteterna och de mänskliga behoven i Irak talar för att FN ska vara med om återuppbyggnaden av Irak. Samtidigt är det ingen som vill legitimera USA:s krig.

Text och bild: Ulf B Andersson