”Vi måste stödja tibetanernas frihet” - Kulturkväll i Stockholm om Tibets frihetskamp

reportage | 2010-05-07

På onsdagskvällen hade Skandia-biografens guldglänsande och ståtliga salong dekorerats med flaggor och banderoller i klara toner av blått, gult, rött och grönt. Den här kvällen var det varken en romantisk komedi eller actionrulle som stod på programmet, utan en fullspäckad kväll om den tibetanska kampen för frihet. Amnesty Press var på plats på Drottninggatan i Stockholm.

Tibet Cultural Heritage Fund, kvällens huvudarrangör, är en fond för Tibet Museum i staden Dharamsala, Indien. Syftet med evenemanget var att samla in en startpott för de aktiviteter som fonden driver i samarbete med museet. Det bjöds på film, musik och samtal om Tibets frihetskamp.

Dokumentärfilmaren Dirk Simon har arbetat i sju år med filmen When the Dragon Swallowed the Sun. Men slutprodukten blev en helt annan än den han först hade tänkt sig.

  • Det hela började som ett annat projekt och jag planerade inte att arbeta så här länge med just den här filmen. Istället för tre-fyra år, blev det till slut sju. Efter hand utvecklades det till ett mer politiskt projekt och jag insåg att fler och fler frågor behövde lyftas, sade Dirk Simon innan ridån gick upp och filmen började.

When the Dragon Swallowed the Sun
Regi: Dirk Simon
Land: USA

Många människor tänker nog först och främst på Dalai lama, Mount Everest och buddhism när Tibet kommer på tal. Men det faktum att de tibetaner som fortfarande lever kvar i området utsätts för grova personliga och kulturella kränkningar av den kinesiska regeringen, talas det mindre om. I filmen When the Dragon Swallowed the Sun visar regissören Dirk Simon upp en bred och komplex bild av dagens Tibet och tibetanernas kamp för rättvisa.

Meditativ musik och vyer som är så vackra att det nästan gör ont, sveper över bioduken. Tibets snöklädda bergstoppar, som når cirka 4 000 meter över havet, ser till en början ut som den mest fridfulla platsen på jorden. Men verkligheten i Tibet är långt ifrån stilla och rofylld. Det blir filmpubliken snart varse.

  • Min pappa brukade berätta historier om sitt land. Det var i stort sett ett liv i stillhet. Fridfullhet. Men allt förstördes år 1949. Pappa blev tvungen att fly och hamnade i Indien som flykting, berättar en av den yngre generationens exil-tibetaner.

Detta är bara en av de många berättelser, intervjuer och möten som går som en röd tråd genom filmen. Vi får träffa unga exil-tibetaner som kämpar för ett fritt Tibet, politiker och andliga ledare som oförtrutet strävar efter internationellt stöd, och kinesiska konstnärer som trots risken för repressalier gör konst av Kinas ockupation av Tibet.

When the Dragon Swallowed the Sun ger en bra inblick i Tibets religiösa och kulturella traditioner. FOTO: __Jeff Pointer and Robert Muratore.

Publiken får också följa Lhagyari Trichen Namgyal Wangchuk, som när han var 18 år kröntes till den ”18:e descendenten av de Stora Religiösa Kungar av Tibet” som en gång i tiden formade landet och den tibetanska buddhismen. Han, precis som många andra unga tibetaner, brottas ständigt med frågan om hur tradition, historia, samtid och framtid påverkar identiteten. Och hur de bäst kan kämpa för ett friare Tibet.

Så vad vore egentligen bäst för Tibet och dess folk i ett längre perspektiv, total självständighet eller en gyllene medelväg? Där går meningarna isär och filmen belyser både den yngre generationens otålighet och de religiösa ledarnas hoppfulla tålamod. Men också frustrationen över Kinas ovilja och omvärldens bortvända blickar.

  • Harmoni uppstår aldrig då det finns vapen eller hot om vapen med i bilden. Harmoni måste uppstå genom respekt, konstaterar Dalai Lama i en scen.

Många av dem som fortfarande tror på en fredlig lösning menar att utbildning och ökade kontakter med den kinesiska befolkningen kan vara nyckeln till frihet. För förutfattade meningar om tibetaner, tibetansk kultur och den tibetanska frågan råder det ingen brist på. Det förstår man av de möten mellan tibetaner (och dess anhängare) och kineser, både innanför och utanför Kina och som får ganska stort utrymme i filmen.

Något som trots allt hjälpt tibetanerna att föra upp sin fråga på den internationella dagordningen var tiden före och under OS i Peking 2008. Det fanns hopp om att försök att stoppa den olympiska facklans färd skulle skapa publicitet och gehör för den tibetanska frågan. Ibland var protesterna mer lyckade, ibland mindre. Men filmen visar dock på att det finns många människor, kanske främst exil-tibetaner, som aldrig verkar ge upp kampen.

Pekings Nationalstadion. Här hölls invignings- och avslutningsceremonierna i de olympiska sommarspelen 2008, liksom i de paralympiska sommarspelen 2008.  Foto: Chen Zhao

Filmen är lång och består av nästan två timmar högklassigt komponerade arkivbilder, intervjuer och scener från protester. Men att fånga alla perspektiv i en så komplex fråga som Tibet, och samtidigt behålla tittarens uppmärksamhet i 115 minuter, är en svår balansgång. I detta fall hade kanske filmen tjänat på att bejaka ordspråket ”less is more” och blivit än mer slagkraftig med hjälp av ett tydligare narrativ. Men trots dessa egentligen obetydliga brister, kommer den säkerligen bli en ögonöppnare för många och förhoppningsvis en inspirationskälla för andra.

Tack vare att intervjuer med stora tibetanska profiler som den andlige ledaren Dalai lama och Tibets premiärminister i exil, Samdhong Rinpoche, varvas med perspektiv från aktiva exil-tibetaner och aktivister, lyckas filmen skapa en trovärdig bild av de problem dagens Tibet brottas med. Att den sedan kryddats med engagerade personligheter som skådespelaren Richard Gere, ärkebiskop Desmond Tutu och musik av internationellt erkända musiker som Philip Glass, Thom Yorke and Damien Rice, ger förhoppningsvis Tibet i alla fall lite av den uppmärksamhet tibetanerna kämpat för i årtionden.

Sånger för Tibet

Innan When the Dragon Swallowed the Sun visades framträdde musikern Peter Elmberg och Nordic Light Artists med låten A song for Tibet. Peter Elmberg berättade att vad som skulle bli en sång för Tibet resulterade i ett album, Songs For Tibet, där bland andra artisterna Lill Lindfors, Mikael Wiehe, Py Bäckman och Tomas Ledin medverkar. Efter att kvällens höjdpunkt, When the Dragon Swallowed the Sun, visats tog artisten Thomas Di Leva plats på scen.

Peter Elmberg och Nordic Light Artists framförde låten A song for Tibet.

  • Vi tycker inte att livet är värt att leva om vi inte har frihet men när vi har frihet är det inte heller så lätt, för den fångas inte i en ask. Eller hur? Om du frågar vad frihet är får du olika svar, men det är den viktigaste fråga vi har. Därför har jag skrivit en låt om den, inledde Thomas Di Leva och sjöng sedan Vad är frihet?

Thomas Di Leva sjöng om frihet och möten.

  • Vattnet som forsar fram mot en stor sten slår inte mot den. Vattnet glider bara förbi. Var som vatten! uppmanade Thomas Di Leva och avslutade sedan sitt framträdande med sången Miraklet.

Panelsamtal med internationella gäster

Filmregissören Dirk Simon, Thubten Samdup, Dalai lamas representant från London, Katrin Goldstein-Kyaga från Svenska Tibetkommittén och Robert Hårdh från Civil Rights Defenders, pratade om framtidens Tibet, om det internationella samfundets och Kinas ansvar att stödja ett självständigt Tibet.

  • I dag är det svårt att möta politiker och få dem att förstå att Tibet behöver hjälp. Jag vet vilka gränser politiker handlar inom. Vi tibetaner måste inse att den sympati och support internationella politiker känner och ger oss inte kommer leda till någon förändring eftersom Kina är en sådan viktigt handelspartner, anser Thubten Samdup.

Thubten Samdup berättade även om en oro han känner över vad den icke-våldskamp som pågått i drygt 50 år kan leda till. En oro att ungdomar i dag känner ilska och frustration över att icke-våldskampen inte har resulterat i vad de önskar, ett självständigt Tibet. Det sänder ett meddelande om att icke-våld inte fungerar, befarar han. Därför betonade han vikten av att det internationella samfundet erkänner och stödjer frihetskampen.

Dirk Simon, Thubten Samdup, Robert Hårdh och Katrin Goldstein-Kyaga samtalade om situationen i Tibet, om det internationella samfundets ansvar och internets möjligheter.

  • Jag förstår frustrationen, vad är vitsen med icke-våld om det inte har lett till någon skillnad? Det internationella samfundet, även vi här i kväll och våra familjer och vänner måste utöva vår frihet för att stödja tibetanernas frihet. Och vi måste ha tålamod, sade Robert Hårdh.

  • Vi här i kväll är alla inblandade i konflikten mellan Tibet och Kina, fortsatte Dirk Simon, för vem finansierar Kina? Det är vi, du och jag. Handeln med Kina är ett direkt stöd. Vi måste fråga oss och politiker om det är viktigare att varorna i affärerna är ett par kronor billigare än att att konflikten får ett slut?

Både Dirk Simon och Thubten Samdup lyfte fram bloggare, det sociala nätverket Facebook och hemsidor som en möjlighet till förståelse och spridning av kunskap.

  • Det finns två miljoner IP-adresser i Kina, alla dem kan inte kontrolleras av myndigheterna, sade Thubten Samdup.

Katrin Goldstein-Kyaga tog upp en ytterligare väg till förståelse:

  • I dag reser många kineser till Tibet. De ser då att det är ett annat folk och land än dem och att tibetanerna faktiskt också är människor.

Dirk Simon berättade om att många i Kina har bloggat om When the Dragon Swallowed the Sun, stödjer filmen på Facebook och har besökt filmens hemsida.

  • Många av dem skrev: vi behöver mer information! Kinas regering har förlorat sin trovärdighet. Ungdomar i Kina vill skapa sina egna uppfattningar, avslutade Dirk Simon.

Text och Bild: Malin Eriksson och Stina Thomsson

Läs mer:

When the Dragon Swallowed the Sun

Tibet Cultural Heritage Fund

Svenska Tibetkommitténs hemsida

Amnesty uppmanar Kina att frige tibetansk filmregissör
(Amnesty International 30 april 2010)

Tibetansk dokumentärfilmare riskerar bristfällig rättegång
(Amnesty pressnotis 20 juli 2009)

Fyra månader kvar till OS i Peking - inga reformer i sikte
(Amnesty pressnotis 2 april 2008)

Amnesty uppmanar FN att agera i Tibetfrågan
(Amnesty pressnotis 26 mars 2008)

Ett rop på hjälp!
(Amnesty Press 25 april 2008)

reportage | 2010-05-07