Amnestyrapport: Ingen rättvisa för offer vid protesterna i Mali

Många människor dödades av säkerhetsstyrkorna i Mali under de protester mot regeringen som pågick under förra sommaren och slutade med en militärkupp i augusti 2020. Men offrens familjer och de som skadades har ännu inte fått någon upprättelse, konstateras i en ny rapport från Amnesty International

reportage | 2021-05-03
Av: Alison Kentish

Medlemmar i CNSP, nationella kommittén för folkets räddning, som tog makten i augusti 2020. Foto: Kassim Traoré / VOA/ Wikimedia

18 människor, däribland en tolvårig pojke, dödades av säkerhetsstyrkorna i Mali under de gatuprotester som började i maj förra året, uppger Amnesty International i en ny rapport som publicerades den 23 april.

Men trots att det nästan har gått ett år har inga förövare ställts till svars, enligt Amnesty. Människorättsorganisationen har intervjuat offrens familjer, företrädare för civilsamhället, journalister och personal vid rättsliga myndigheter.

I rapporten beskrivs hur säkerhetsstyrkorna öppnade eld mot demonstranter i städerna Kayes och Sikasso, och i huvudstaden Bamako.

I augusti 2020 grep militären makten genom att tvinga bort president Ibrahim Boubacar Keïta. Det var den fjärde statskuppen i landet sedan Mali blev självständigt 1960. Kuppen genomfördes efter att huvudstaden hade skakats av långvariga protester mot regeringen och enligt militären var orsaken att man ville rädda landet. Kritiken var dock hård från omvärlden. Efter kuppen tillsatte militären en civil-militär övergångsregering som har utlovat att hålla nya val.

Ledarna för militärkuppen den 18 augusti hävdade att kuppen var oblodig. Amnesty International har dock dokumenterat minst fyra dödsfall där personerna ska ha dött av skottskador sedan de skjutits av säkerhetsstyrkorna. Enligt Amnesty togs 15 personer in på Bamako Gabriel Touré Hospital med skottskador under kuppdagen.

Den bristande öppenheten är oroande, uppger Amnesty. Enligt rapporten var många av de skjutna förbipasserande, vilket tyder på att säkerhetsstyrkorna inte öppnade eld i självförsvar.

Innehållet i rapporten får även stöd av vittnesmål från personer inom FN-insatsen Minusma.

Malis huvudstad Bamako 10 juli 2020. Tusentals personer demonstrerade med krav på att president Keïta skulle avgå. Här har demonstranter byggt barrikader på en gata i Bamako. Amnesty riktar skarp kritik i en ny rapport om säkerhetsstyrkornas användande av dödligt våld under protesterna förra året. Foto: Baba Ahmed/AP/TT

Det gäller bland annat dödsskjutningen av en man i staden Sikasso i södra Mali i maj 2020. Men trots bevisen har myndigheterna inte utrett säkerhetsstyrkornas övervåld.

I Kayes ledde övervåldet till nya protester som resulterade i fler våldsamheter. Enligt rapporten sköts ytterligare tre personer till döds, däribland en tolvårig pojke, när polisen öppnade eld med skarp ammunition mot demonstranter.

Händelserna ledde enligt rapporten till flera demonstrationer i andra delar av landet. När våldsamma protester bröt ut i huvudstaden i juli 2020 möttes dessa av hårda motåtgärder från säkerhetsstyrkorna, som öppnade eld mot demonstranterna. Dussintals människor skadades och flera personer sköts till döds. Enligt rapporten står det klart att även om vissa demonstranter kastade sten så gjorde sig säkerhetsstyrkorna skyldiga till ett kraftigt övervåld.

Att så många gav sig ut på gatorna för att protestera hade flera anledningar. En orsak var en ilska över resultatet i ett parlamentsval, en annan de hårda restriktioner som införts under pandemin. Många protesterade också mot den höga arbetslösheten, det bristande säkerhetsläget i landet och den utbredda fattigdomen.

Bland offren för säkerhetsstyrkornas kulor fanns flera personer som inte deltog protesterna. En av dem var en 16-åring som enligt rapporten sköts till döds av polisen. I rapporten uppger pojkens bror att myndigheterna har vägrat att lämna ut obduktionsprotokollet.

Enligt Amnesty uppger myndigheterna att de har inlett utredningar för att granska eventuellt övervåld från säkerhetsstyrkorna, men hittills utan några resultat.

Många invånare i huvudstaden Bamako hälsade militärkuppen 18 augusti 2020 med glädje. Foto: Mariama Diallo/ VOA/Wikimedia

Organisationen kräver nu att myndigheterna genomför dessa utredningar på ett oberoende sätt, samt ser till att yttrandefriheten respekteras. Rapportförfattarna betonar också att myndigheterna måste se till att landets polis och militär agerar i enlighet med gällande människorättsregler.

Amnesty slår fast att myndigheterna i ett första steg för att bekämpa straffriheten måste erkänna de övergrepp som begåtts – och ge offren för övervåldet upprättelse och kompensation.

Alison Kentish
IPS/New York

Bakgrund/Krisen i Mali

Ibrahim Boubacar Keïta blev president 2013 efter att ha vunnit valet och blev omvald 2018. Vid hans första valseger fanns stora förhoppningar på Keïta. 2012 hade Mali skakats av sin värsta kris sedan självständigheten från Frankrike 1960. Jihadistgrupper och separatistgrupper bland tuaregerna i norra Mali hade tagit kontroll över en stor del av landet.

Ibrahim Boubacar Keïta avgick som president 18 augusti 2020 sedan militären i Mali tagit makten. Foto: Claude Truong-Ngoc / Wikimedia

Förhoppningarna om en lösning på problemen kom dock att grusas. Trots fredsavtal 2013 och 2015 med en del av rebellgrupperna och en massiv insats av soldater och poliser från FN har jihadistgrupper fortsatt sin verksamhet. Presidenten anklagades också för att inte ha kommit tillrätta med korruptionen i landet.

Vid presidentvalet 2018 anklagade oppositionskandidaten Soumaïla Cissé presidenten för valfusk. I december 2019 inleddes en nationell dialog för att lösa problemen med de uppskjutna parlamentsvalen, folkomröstning om en ny konstitution, omförhandling av fredsavtalet från 2015, förhandlingar med jihadistledare och säkerhetsstyrkor på plats i hela landet.

Datum för parlamentsvalet sattes till den 29 mars och 19 april 2020 för valets två omgångar. Oppositionsledaren Soumaïla Cissé kidnappades tre dagar innan den första valomgången vid kampanjande i Timbuktu-regionen. Al-Qaidas gren i området, Jama'a Nusrat ul-Islam wa al-Muslimin', låg bakom bortförandet av Cissé. Trots att Cissé befann sig i fångenskap till den 6 oktober vann han en plats i parlamentet som en av 19 ledamöter från URD, Unionen för republiken och demokrati. Soumaïla Cissé avled dock av covid-19 i Frankrike i december 2020.

Parlamentsvalet kännetecknades av ett lågt valdeltagande, officiellt 35 procent. Presidentens parti RPM, Samling för Mali, förlorade stöd men blev ändå största parti med 51 av 147 mandat.

Sedan författningsdomstolen beslutat att justera valresultatet förlorade oppositionen ett antal mandat. Missnöjet växte och Femte junirörelsen – Samling av patriotiska krafter, M5-RFP, bildades 5 juni 2020 för att kräva presidentens avgång. I Femte junirörelsen ingick politiska partier från vänster till höger, organisationer i civilsamhället, däribland fackföreningar, och den viktiga imamen Mahmoud Dicko blev rörelsens inofficielle ledare . Massmöten organiserades med stort deltagande och den 10 juli 2020 uppmanades till strejk och civil olydnad.

FN har över 12 000 soldater i Mali. Här en patrull i Kidal i februari 2021. Foto: MINUSMA/Harandane Dicko

Enligt FN-missionen Minusmas undersökning av händelserna 10-13 juli 2020 i huvudstaden Bamako och andra städer dödades 14 personer, däribland två barn, av våld från säkerhetsstyrkorna där anti-terroriststyrkan FORSAT (Forces spéciales anti-terroristes), sattes in. Flera av de dödade var personer som inte deltog i protester utan bara hamnade i skottlinjen.

Omkring 200 personer greps på godtyckliga grunder.

118 personer från säkerhetsstyrkorna skadades också enligt Minusma under oroligheterna där demonstranter också vandaliserade och plundrade offentliga byggnader, däribland parlamentet.

Den 11 augusti 2020 anordnade M5-RFP ett nytt massmöte och utlovade dagliga protester. Protesten möttes med tårgas och vattenkanoner.

Det västafrikanska samarbetsorganet Ecowas hade uppmanat till bildande av en nationell enhetsregering och fyllnadsval till de omtvistade parlamentsplatserna. Ecowas avvisade dock kravet på att presidenten skulle avgå.

Dödläget bröts genom dramatiken den 18 augusti 2020 där en militärjunta tog makten. President Keïta framträdde vid midnatt i TV och meddelade att regeringen och parlamentet hade upplösts och att han avgick. Militärens maktövertagande hälsades med glädje av många malier.

Afrikanska unionen, AU, och Ecowas suspenderade dock Mali som medlem i protest mot kuppen. Efter att en övergångsregering hade bildats och val utlovats till början av 2022 hävde Ecowas under hösten sina sanktioner. Den politiska framtiden anses dock vara väldigt osäker.

Ulf B Andersson

Läs också

Varför deltar Sverige i kriget i Mali? (Olle Svenning i Aftonbladet 25 april 2021)

Mali - i terrorns skugga (Världspolitikens dagsfrågor 3/2021)

Mali: är det rätt att avsätta en president? (Global Bar 25 augusti 2020)

Mali: Military authorities must end arbitrary arrests and ensure the investigation of unlawful killing of four people (Amnesty International 19 augusti 2020)

Mali: Security Forces Use Excessive Force at Protests (Human Rights Watch 12 augusti 2020)

Mali: New witness testimony reveals horrors of protest shootings (Amnesty International 5 augusti 2020)

Läs mer om Mali från Amnesty Press

Håll ögonen på Mali (11 mars 2021 – också i nummer 1/2021)

Spänningarna tilltar i Mali – minst 160 personer dödade i massaker (27 mars 2019)

På farliga vägar i Mali (16 mars 2018 – även i nummer 1/2018)