BALTICPRIDE2018: Succé när 8 000 deltagare tågade genom Riga

Oväntat stor uppslutning. Baltic Pride i Riga beskrivs som en succé av alla inblandade. Med 8 000 deltagare och euforisk stämning blev paraden den 9 juni i den lettiska huvudstaden en framgång som få hade vågat hoppats på.

reportage | 2018-06-13
Av: Arvid Jurjaks
Prideparaden i Riga samlade ett rekorstort antal deltagare, 8 000 beräknas ha deltagit.

Prideparaden i Riga samlade ett rekorstort antal deltagare, 8 000 beräknas ha deltagit. Foto: Åsa Wallin

Avspärrningar och rader av kravallutrustad polis. Scenerna vid Vermanesparken i centrala Riga i lördags blev en tydlig påminnelse om Prides mörka historia i den lettiska huvudstaden. Men farhågorna om nya våldsamheter, eller oron för en backlash efter framgången med Europride 2015 då 5 000 deltagare satte Riga på den internationella HBTQI-kartan, kom på skam.

När festen återsamlades i parken efter att ha fyllt Rigas gator under två timmar, kunde arrangörerna med hjälp av polisens uppgifter konstatera en succé som få egentligen hade väntat sig. Omkring 8 000 hade deltagit i paraden. Protesterna mot tåget var begränsade. Endast en person behövde gripas. Istället sågs Pridedeltagare ta selfies ihop med motdemonstranter, som till slut inte kunde göra annat än skratta förläget åt situationen.

– Det var en rökbomb som kastades in i tåget. Men folk trodde det var partyrök och blev bara ännu mer peppade, säger Kristine Garina från den arrangerande organisationen Mozaika samtidigt som tåget åter samlades i Vermanesparken.

– Inte ens i mina drömmar hade jag kunnat hoppas på så stor uppslutning, säger hennes kollega, Kaspars Zalitis.

Foto: Åsa Wallin

För många av deltagarna var årets Baltic Pride deras första. De yngre debutanterna kunde berätta om att de tidigare inte fått lov av sina föräldrar.

Som Ilze Elizabete Strazda och hennes vän, Kristiana Petersone, båda 20 år från Riga.

– Pride har en ganska våldsam historia i Riga, så det känns extra kul att se så många här, säger Ilze Elizabete Strazda som poserar för kompisens kamera framför en flera meter lång regnbågsflagga i gräset.

Tror ni det kommer att leda till en förändring för hbtqi-personers rättigheter i Lettland?

– På en social nivå kanske, säger Ilze Elizabete Strazda.

– Men knappast på politisk nivå, fyller Kristiana Petersone i.

Även för vännerna Darya, Erika och Natalja, alla runt 15 år, är årets upplaga av Baltic Pride deras första. De tillhör den ryskspråkiga minoriteten i landet och har kommit till parken utan sina föräldrars tillåtelse.

Foto: Åsa Wallin

De målar regnbågsflaggan på varandras kinder och är noga med att deras efternamn inte publiceras.

– Många av våra vänner känner inte till vår sexuella läggning. Jag har bara berättat för en person, säger Erika.

Vad känner ni när ni ser så många människor här idag?

– Stolthet, säger Erika.

Foto: Åsa Wallin

En av de vanligaste synpunkterna från internationella deltagare är att Baltic Pride upplevs som mer angeläget än Pride-evenemang i västeuropeiska eller amerikanska städer.

– Det känns mer viktigt här, säger Dimitri Cools, ordförande i den belgiska organisationen Holebihuis, samtidigt som han tågar ut genom Vermanesparken under en enorm belgisk flagga.

– I Belgien har Pride blivit mer av en festival. Här finns det fortfarande ett stort inslag av aktivism, säger han.

Litauens flagga i Pridetåget.

Litauens flagga i Pridetåget. Foto: Åsa Wallin

Alix Henry, Anouska Annan och Omotola Sarumi är på besök i Riga från London för att stötta en vän som uppträder i pole dance.

– Jag har varit på flera Pride i bland annat London och Barcelona, men jag har aldrig sett så mycket kravallpolis som här, säger Omotola Sarumi.

– I London ser man heller aldrig några motdemonstranter i samband med Pride, säger Anouska Annan.

– Det finns en starkare politisk känsla över det här, säger Alix Henry.

Uldis Kalns, 25, går i paraden med en skylt med texten ”Hate is not a family value”.

– Jag deltar för att jag är bög och bryr mig om framtiden för min eventuella familj. Och eftersom den lettiska regeringen inte bryr sig ett skit om de här frågorna måste vi göra något åt det, säger han.

Tror du att valet i höst kan förändra situationen?

– Det skulle kunna göra det. Det finns de som gör något i det här landet nu. Men vad som än händer kommer det börja med små, små steg, säger Uldis Kalns.

Säkerhetspådraget var stort men inga allvarliga incidenter förekom.

Säkerhetspådraget var stort men inga allvarliga incidenter förekom. Foto: Åsa Wallin

Den lettiska polisens närvaro är tydlig under hela paraden. På trottoarerna bakom deras linjer samlas åskådare för att filma med mobilerna, vinka åt deltagarna eller bara titta nyfiket på den brokiga skaran av demonstranter.

Men flera står också tysta och ser på med ansiktsuttryck omöjliga att avläsa.

– De behöver ju inte gå ut och skylta med sin sexualitet. För min del får de göra vad de vill privat, men vi som är straighta går ju knappast ut och viftar med flaggor på det här sättet, säger Niklavs, 16 år, som är på besök i Riga från norra Lettland med sin flickvän Eliza, 17.

– Vissa är verkligen emot det här och visar hat. Jag skulle säga att jag är neutral, fortsätter Niklavs.

Foto: Åsa Wallin

Många inom den lettiska hbtqi-rörelsen talar just om majoritetssamhällets förment neutrala hållning, eller snarare dess tendens att förneka att bland annat homosexuella och queera personer är en del av också det lettiska samhället.

Med årets Pride har rörelsen definitivt gjort sig mer synlig.

– Jag vet inte om Baltic Pride i år kommer att förändra den juridiska situationen för oss i Lettland. Men jag tror det stora deltagandet här definitivt har fått människor att enas mer. Att det kom 3 000 personer mer än på Europride 2015, som är ett internationellt evenemang, betyder verkligen något. Vi behöver alla de här människorna för att få till en förändring, säger Kaspars Zalitis.

Text: Arvid Jurjaks
arvid@arvidjurjaks.se
Foto: Åsa Wallin
asa@asawallin.se

Amnesty Press på Baltic Pride 2018

BALTICPRIDE2018: ”Det tog mig fyra år att förstå att min bror är homosexuell” (13 juni 2018)

BALTICPRIDE2018: Evita Gosa startade en stödgrupp för lettiska regnbågsfamiljer (13 juni 2018)

BALTICPRIDE2018: Lettland söker sin egen väg mot ett öppnare samhälle för hbtqi-personer (9 juni 2018)

Läs mer om Baltic Pride från Amnesty Press

Tallinn, Estland

BALTICPRIDE2017: ”Partnerskapslagens dåliga rykte är överdrivet” (9 juli 2017)

BALTICPRIDE2017: Oväntat stor uppslutning när Tallinn ordnade sin första prideparad på tio år (9 juli 2017)

BALTICPRIDE2017: Estnisk partnerskapslag i limbo men den 8 juli hålls första Prideparaden på tio år (8 juli 2017)

Läs mer om partnerskapslagen i Estland
Estland: Nu en hbtq-pionjär i det tidigare Sovjetunionen (Amnesty Press 15 augusti 2015)

Vilnius, Litauen

BALTICPRIDE2016: En historisk regnbågsdag i Vilnius (19 juni 2016)

BALTICPRIDE2016: ”Rädslan ska inte segra” var budskapet på Pridekonferens i Vilnius (18 juni 2016)

Baltic Pride i Vilnius – bifall och hat sida vid sida (2 augusti 2013)

”Ni är en skam för samhället. Håll er borta från våra barn” -Historiskt Pride trotsade homohatet i Litauen (11 maj 2010)

Riga, Lettland

EUROPRIDE: Homofoberna som inte ger upp (21 juni 2015)

EUROPRIDE: ”Nobelpriset till er! Historia skapades idag!” (20 juni 2015)

EUROPRIDE: Historiska vingslag på "Freedom Conference" i Riga (19 juni 2015)

Riga – inte vilket Pride som helst (18 juni 2015)

Stort polispådrag skyddade Prideparaden i Riga (18 maj 2009)

Domstol sade ja till parad på lördag - ingen minister ville träffa Nyamko Sabuni (15 maj 2009

Prideparad förbjuds i Riga - beslutet överklagat till domstol (14 maj 2009)

”Utländska bögar, åk hem” (4 juni 2008)

Rigas Prideparad instängd i park (11 juni 2007)

Ett glatt Pride inlåsta på ett hotell i Riga (25 september 2006)

reportage | 2018-06-13
Av: Arvid Jurjaks