Hon var på seminarium i Stockholm – nu är Sebnem Korur Fincanci häktad i Turkiet

Förra veckan medverkade Şebnem Korur Fincancı vid ett seminarium i Stockholm. Den 20 juni häktades hon i Istanbul tillsammans med Erol Önderoğlu, representant för Reportrar utan gränser i Turkiet och författaren Ahmet Nesin.

reportage | 2016-06-23
Av: Ulf B Andersson
Ahmet Nesin, Şebnem Korur Fincancı och Erol Önderoğlu är häktade.

Ahmet Nesin, Şebnem Korur Fincancı och Erol Önderoğlu är häktade. Foto: RSF

Den 20 juni beslöt en domstol i Istanbul att häkta författaren och aktivisten Ahmet Nesin, Şebnem Korur Fincancı, ordförande för HRFT, och Erol Önderoğlu, representant för Reportrar utan gränser i Turkiet. De tre anklagas för ”propaganda för en terroristorganisation”. De har deltagit i en solidaritetskampanj för den kurdiska dagstidningen Özgür Dündem där de under en dag har varit gästredaktör för tidningen. Av de 44 personer som har deltagit i kampanjen är 37 under förundersökning men dessa tre är de första som häktas.

Amnesty International kräver att de tre omedelbart friges. Reportrar utan gränser har inlett en kampanj för frigivning och fått stöd av FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon som har uttalat krav på ett snabbt frigivande.

Şebnem Korur Fincancı, som nu sitter häktad, besökte förra veckan Stockholm där hon deltog i ett seminarium.

Det var en dyster bild av utvecklingen i Turkiet som gavs vid det seminarium Svenska Stödkommittén för mänskliga rättigheter i Turkiet höll i riksdagen den 15 juni. Professor Şebnem Korur Fincancı är doktor i medicin och ordförande för HRFT, Stiftelsen för mänskliga rättigheter i Turkiet, ansåg att situationen idag är den allvarligaste sedan 1990-talet.

År 1984 inledde PKK, Kurdistans arbetarparti, ett väpnat uppror och på 1990-talet var kriget mellan PKK och de turkiska säkerhetsstyrkorna som mest intensivt. I juli 2015 upphörde den vapenvila som hade rått mellan PKK och den turkiska regeringen och i sydöstra delarna av Turkiet råder åter ett krigsliknande tillstånd. Samtidigt har den turkiska regeringen med president Recep Tayyip Erdoğan i spetsen anklagats för att bedriva en alltmer repressiv politik.

– Efter nyvalet den 1 november förra året ser vi att antalet civila dödsoffer ökar, förklarade Şebnem Korur Fincancı. Vi har också sett hur antalet häktade och fängslade ökar.

Şebnem Korur Fincancı uttryckte också stor oro för de turkiska säkerhetsstyrkornas utfärdande av 24 timmars utegångsförbud i konfliktområden:
– Det har drabbat befolkningen i distriktet Sur i Diyarbakir under 141 dagar och staden Cizre under 79 dagar.

Totalt beräknar HRFT att 1,6 miljoner människor har drabbats av utegångsförbuden. Şebnem Korur Fincancı pekar också på att tunga vapen idag används i stadsmiljöer av den turkiska staten vilket orsakar stor materiell förstörelse och att detta skiljer sig från 1990-talet då det var byar på landsbygden som drabbades.

Şebnem Korur Fincancı är ordförande i Stiftelsen för mänskliga rättigheter i Turkiet.

Şebnem Korur Fincancı är ordförande i Stiftelsen för mänskliga rättigheter i Turkiet. Foto: RSF

Vissa övergrepp från turkiska säkerhetsstyrkor har fått stor internationell uppmärksamhet och Şebnem Korur Fincancı nämner ett fall i oktober 2005 då en bunden kurdisk man släpades efter en pansarvagn i Şırnak.

Händelsen fick stor internationell uppmärksamhet och den turkiska regeringen använde olika förklaringar till händelserna.

Hon berättar också om de källare i staden Cizre där ett stort antal människor, troligen omkring 100 dödades. När utegångsförbudet hävdes i Cizre den 2 mars kunde Şebnem Korur Fincancı delta i en undersökning av kvarlevorna i källare. Hon anser att de turkiska myndigheternas uppgifter om att det var ”terrorister” som dödades inte stämmer utan att det verkar handla om människor som sökt sin tillflykt till källaren och bränts till döds.

Den 10 maj slog Zeid Ra’ad Al Hussein, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, larm och uttryckte stor oro över ”alarmerande rapporter” om övergrepp från turkiska styrkor, däribland händelserna i Cizre, och uppgifter om krypskyttar som med avsikt skjuter mot civila. Zeid Ra’ad Al Hussein nämner också godtyckliga gripanden och uppgifter om att tortyr används liksom att ambulanser förhindras att nå fram till skadade personer.

Han uppmanade de turkiska myndigheterna att låta oberoende utredare få tillträde till området och där kunna genomföra en oberoende undersökning.

I Diyarbakir mördades den 28 november 2015 Tahir Elçi i samband med en presskonferens. Tahir Elçi var ordförande för advokatsamfundet, Baro, i Diyarbakir och en känd förkämpe för mänskliga rättigheter. Han riktade kritik både mot PKK och den turkiska regeringen. Strax innan han mördades hade han sagt att PKK inte bör ses som en terroristorganisation. Omkring 100 000 människor deltog i begravningen av Tahir Elçi.

Tahir Elçi mördades 28 november 2015.

Tahir Elçi mördades 28 november 2015. Foto: Amnesty International/Turkiet

Advokaten Ahmet Özmen är tillförordnad ordförande i Baro efter mordet på Tahir Elçi. Han uttryckte vid seminariet stor oro för den förstörelse som har drabbat Sur i Diyarbakir och pekade på att denna stadsdel är en del av UNESCO:s världskulturarv. På en fråga om han själv är rädd och vad omvärlden kan göra svarade Ahmet Özmen att ”vi måste vara människorättsförsvarare och kan inte låta rädslan styra”.

– Ni kan uppmana regeringarna inom EU att utöva påtryckningar på Turkiet för att stoppa övergreppen mot mänskliga rättigheter, sade Ahmet Özmen.

Cengiz Çandar, är sedan i maj gästforskare på institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Han har 40 års erfarenhet som journalist och debattör och är en av de många personer som är åtalad för att ha förolämpat Erdoğan. Omkring 2 000 åtal eller förundersökningar om förolämpning av presidenten pågår i Turkiet.

– Jag välkomnar att Zeid Ra’ad Al Hussein den 13 juni tog upp situationen i Turkiet i sitt tal till FN:s råd för mänskliga rättigheter, sade Cengiz Çandar vid seminariet.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter uttryckte i sitt tal stark oro över satellitbilder som visar att östra delen av staden Nusaybin har utsatts för svår förstörelse genom att tunga vapen har använts.

Ahmet Özmen, Cengiz Çandar och Şebnem Korur Fincancı vid seminariet i riksdagen den 15 juni.

Ahmet Özmen, Cengiz Çandar och Şebnem Korur Fincancı vid seminariet i riksdagen den 15 juni. Foto: Andrea Bodekull

Cengiz Çandar redogjorde för den officiella turkiska synen på den pågående konflikten och konstaterade att det är sant att ”det fanns unga människor som byggde barrikader och grävde diken” men ifrågasatte om detta rättfärdigar svaret med tunga vapen mot hela stadsdelar. Han menade att de ansvariga bör ställas inför rätta i Haag.

– Idag måste omvärlden ställa krav på Turkiet att respektera pressfriheten och att demokratiska medel, inte militärt våld, används för att lösa konflikten, sade Cengiz Çandar.

Louis Gunvén, ordförande i Advokater utan gränser, uttryckte oro över nya lagförslag i Turkiet som hotar rättsväsendets oberoende och hur anti-terroristlagar används godtyckligt. Hon vittnade också om hur rättsprocesser hon har följt har haft stora brister.

Andrea Bodekull från svenska sektionen av Amnesty International, pekade på att Amnesty kräver att attacker mot yttrandefriheten i Turkiet stoppas och journalister kan utföra sitt arbete utan hinder.

– Amnesty har också påtalat att de omfattande och långvariga utegångsförbuden kan utgöra en form av kollektiv bestraffning som är förbjudet, sade Andrea Bodekull.

Recep Tayyip Erdoğan

Recep Tayyip Erdoğan Foto: Wikipedia

Turkiets avtal med EU om flyktingar har inte påverkat den turkiska regeringen till ökad respekt för mänskliga rättigheter. Nya gripanden rapporteras så gott som dagligen. Den 17 juni rapporterades till exempel att Arzu Çerkezoğlu, generalsekreterare i en av Turkiets största fackföreningar DİSK, togs i förhör av polisen på Istanbuls flygplats när hon skulle besöka släktingar i Tyskland. Hon är misstänkt för att ha förolämpat president Erdoğan i ett tal den 31 juli 2015.

Förhållandet till Tyskland har drastiskt försämrats sedan förbundsdagen med stor majoritet beslöt att förklara att förföljelser av armenier och andra kristna grupper 1915-1918 var ”folkmord”. Tyska parlamentariker av turkiskt ursprung som röstade för uttalandet har avråtts från att besöka Turkiet och den turkiske ambassadören i Berlin har hemkallats. Ledaren för högernationalistiska MHP, Deviet Bahçeli, sade den 8 juni att beslutet attt deportera armenier under första världskriget var helt korrekt:

– Beslutet om deportation 1915 var absolut korrekt, sade han vid ett möte med MHP:s parlamentsgrupp. Om omständigheterna är desamma som då bör det göras igen.

Sedan parlamentet med stor majoritet beslöt att upphäva parlamentsledamöters immunitet har ett stort antal anmälningar kommit in. Det meddelade justitieminister Bekir Bozdağ den 10 juni. Bland de politiker som nu undersöks är Kemal Kılıçdaroğlu, ledare för det största oppositionspartiet CHP och ett antal ledamöter från prokurdiska HDP.

Den 22 juni förklarade president Erdoğan med stolthet att AKP, sedan partiet vann valet 2002, till stor del har lyckats förstöra de organisationer inom det civila samhället ”som arbetar mot staten”.

Ulf B Andersson

Läs mer om Turkiet från Amnesty Press

Prideparad förbjuds i Istanbul – Amnesty uppmanar till protester (18 juni 2016)

PRESSFRIHETENS DAG 2016: Turkiets journalister under allt hårdare tryck (3 maj 2016)

Turkiet: 2 000 rättsfall mot personer som anklagas för att ha skymfat Erdoğan (26 april 2016)

Turkiet stängde grinden vid manifestation för yttrandefrihet (25 april 2016)

Vart är Turkiet på väg? (nummer 1/2016)

Nio år sedan Hrant Dink mördades: 2 000 i minnesmanifestation i Istanbul (19 januari 2016)

Turkiet inför 100-årsminnet av folkmordet (23 april 2015)

Kurder vill leda kampen för ett mer demokratiskt Turkiet - Amnesty Press rapporterar från Diyarbakir (5 mars 2013)

Jag bokar nästa resa till Istanbul (27 november 2012)

Åter till 1915 (2 augusti 2012)

Yttrandefriheten sitter trångt i Erdogans Turkiet - ”70 journalister och författare fängslade” (15 juni 2011)

När bokstaven W blir en fråga om mänskliga rättigheter (6 oktober 2009)

Kampen för pressfrihet i Turkiet (5 juli 2007)

reportage | 2016-06-23
Av: Ulf B Andersson