Tiden som kung, far och grav: en familjs sönderfall

böcker | 2011-10-17

Horacio Castellanos Moya på bokmässan i Göteborg år 2009.
Foto: Jose-Miguel Ferrada Stoehrel

Författare: Horacio Castellanos Moya
Titel: Sönderfall
Översättning från spanska: Yvonne Blank
Leopard förlag

I _Sönderfall_följs en honduransk välbärgad familjs gradvisa upplösning över ett tidspann på nära trettio år. Men det är endast genom några få nedslag i tiden som författaren Horacio Castellanos Moya ger oss tillträde till familjen Mira Brossas tillfälliga och återkommande vedermödor. I bakgrunden spelar tiden en viktig roll i Sönderfall. Så citerar författaren också Perikles innan berättelsen tar sin början: ”Således är tiden människans kung,/ han är hennes far, och han är hennes grav/ Han ger efter behag, ej efter hennes krav”.

Berättelsen är uppstyckad i tre block vars delar skiljer sig åt i både ton och stil. Första delen utspelar sig endast över några få timmar och återges i huvudsak i dialogform. Utgångspunkten är denna: modern Lena vägrar gå på sin dotters bröllop som går av stapeln om en timme. Hon kan inte acceptera att dottern ”Teti” ska gifta sig med en ”salvadoransk kommunist …”.
Lenas make, Erasmo, söker då övertala henne. Med öra för dialog och en aldrig sviktande intensitet får vi ta del av konflikten mellan Lena och hennes man, som vore det ett uppskruvat situationsdrama på teatern med ett stänk av melodram. Skickligt exponerar Horacio Castelllanos Moya berättelsens karaktärer genom sina repliker och handlingar.

Den andra delen ― som förmedlas i brevform ― utspelar sig kring tiden för det så kallade fotbollskriget mellan Honduras och El Salvador 1969. Därtill mot bakgrund av en misslyckad statskupp strax efter valet i El Salvador 1972. Efter bröllopet har nu Teti flyttat från Honduras till El Slavador tillsammans med sin man och sina två barn. I en serie personligt hållna brev skriver Teti till sin far där hon ger honom fortlöpande information om sitt liv, sin oro, krigsrykten, och det spända läget i landet. Dessa brev varvas då och då med Erasmos oroliga brev till sin dotter. Lite längre fram i berättelsen mördas Tetis man. Ingen vet varför eller av vem; och den nära förestående statskuppen lurar runt hörnet …
Berättartekniskt fungerar brevformen bra, inte minst genom Tetis röst och hennes försök att förstå det som händer omkring henne.

Här kan det vara på sin plats att nämna att trots de politiska händelserna i bakgrunden är Sönderfall ingen politisk roman; här finns inga pekpinnar, ingen sensmoral, inga politiska idéer. Inte heller glider berättelsen över i den historiska romanens konventioner. Men precis som de grekiska gudarnas interna intriger ibland hade en direkt inverkan i människors liv och vardag, så tränger sig tiden, historiska skeenden, dess stämningar och yttranden in i karaktärernas liv, språk och beteenden och blir till en del av deras vardag. Och som en god berättare låter Castellanos Moya oss se och uppleva fragment av tiden genom sina karaktärers omedelbara bekymmer och verklighet ― konsekvent sett utifrån dem själva och alltid förankrat i deras vardagsliv.

Den tredje delen berättas av Lenas och Erasmos trädgårdsskötare som ger oss ett utifrån-perspektiv. Berättelsen har då nått slutet av 1991. Denna del har inte samma intensitet som de föregående men smyger sig på, nyfiket och observant och utan brådska. Nu har Tetis båda barn blivit vuxna och de är båda märkta.

De episoder som Horacio Castellanos Moya bjuder på i den här boken är få i förhållande till den tid som täcks. Romanen har därför med nödvändighet många och långa tidsglapp mellan de olika episoderna. Detta är inget problem då episoderna tillsammans utgör en enhet som säger något mer än de enskilda delarna var för sig. Eftersom vi har att göra med några få utvalda scener ur ett liv, berättade utifrån sina egna specifika förutsättningar och perspektiv, lämnas ett och annat outforskat och oförklarat. Det ligger så att säga i den upplagda berättelsens natur.

En av bokens styrkor är Horacio Castellanos Moyas förmåga att scanna av sina karaktärer: att kliva in i deras medvetanden, att bli ett med dem och deras språk. I Yvonne Blank har förlaget, Leopard, hittat en värdig översättare. Förtjänstfull lyckas hon föra över Horacio Castellanos Moyas röst från spanskan till svenska.

Jose-Miguel Ferrada Stoehrel

Läs mer från Amnesty Press

Horacio Castellanos Moya: Paranoia är ett sätt att överleva (intervju 5 oktober 2009)

böcker | 2011-10-17