Sveriges ordförandeskap i EU: ”Ett unikt tillfälle att lyfta frågor kring mänskliga rättigheter”

Sverige | 2000-12-15

I januari tar Sverige över ordförandeskapet i EU. Under sex månader kommer Sverige att befinna sig närmare den europeiska politiken än någonsin. Det innebär bland annat möjligheten att lyfta fram vissa frågor och visa vad Sverige anser vara viktigt.

Svenska Amnesty ser ordförandeskapet som ett viktigt tillfälle att föra fram mänskliga rättigheter i ljuset och peka på områden där EU har en avgörande roll.

I samband med varje nytt ordförandeskap presenterar Amnesty International sina aktuella åsikter gällande EU och mänskliga rättigheter i ett memorandum som överlämnas till ordförandelandets utrikesdepartement. Nu är det den svenska regeringen som står på tur och den svenska sektionen som ansvarar för författandet.

Amnesty har valt att lyfta fram en rad områden där man hoppas att EU ska verka för att framsteg görs. Ett av dessa områden är situationen för mänskliga rättigheter inom Europa. För att EUs röst ska kunna ses som trovärdig i sammanhang som rör mänskliga rättigheter måste de kränkningar som äger rum inom gemenskapen uppmärksammas.

Svenska Amnestys ordförande Hanna Roberts menar att när Amnesty nu startat en årslång kampanj mot tortyr är det speciellt viktigt att arbeta för mänskliga rättigheter inom Europa.

– Polisvåld förekommer tyvärr alldeles för ofta, en viktig fråga under ordförandeskapet är att uppmuntra till utbildning av polis och säkerhetsstyrkor i mänskliga rättigheter. Dessutom måste man sätta stopp för straffriheten. De som gör sig skyldiga till tortyr ska ställas till svars. Det är en fråga som bör framhållas speciellt under ordförandeskapet, säger Hanna Roberts.

Asylfrågan är ett annat område som lyfts fram. Det handlar främst om den harmoniseringsprocess av asyllagstiftningen som pågår inom EU. En process som pågått sedan 1999 och väntas vara klar år 2004.

– Mitt under den här harmoniseringsprocessen infaller det svenska ordförandeskapet, samtidigt som ett antal lagar om den gemensamma flyktingpolitiken ska stiftas. Det är mycket viktigt att Amnesty går in och försöker påverka detta, säger Jonas Nilsson, flyktinghandläggare på svenska sektionen.

En viktig punkt är enligt Jonas Nilsson svårigheten att nå EU. Här handlar det alltså inte om asylprocessen i sig utan det utestängande av flyktingar EUs lagar kan innebära.

– Visumtvång är ett exempel. Det här är ett av de stora problemen med harmoniseringsprocessen. Man lägger så stor vikt vid de här processerna och ser kanske inte vad de faktiskt innebär för många flyktingar.

Svenska myndigheters tolkning av asyllagstiftningen är ytterligare en viktig fråga. Amnesty vill visa hur snävt man många gånger tolkar vissa bestämmelser och att en snäv tolkning kan bli en konsekvens av en gemensam flyktingpolitik.

– Amnesty vill framhäva vikten av att flyktingkonventionen tolkas vitt, och det är viktigt att påpeka att Sverige ofta brister där, menar Jonas Nilsson.

EUs utvidgning har varit ett omdebatterat ämne den senaste tiden. Även här har Amnesty rekommendationer till arbetet för mänskliga rättigheter. EU måste kräva implementering av unionens krav gällande mänskliga rättigheter.

– Inför utvidgningen av EU har man ett unikt tillfälle att lyfta frågor kring mänskliga rättigheter, som till exempel romernas och kurdernas situation. Det är viktigt att EU ställer krav. Förhoppningsvis kan Sverige leda en diskussion kring det här arbetet under ordförandeskapet, säger Hanna Roberts.

Text: Bodil Sundén

Sverige | 2000-12-15