Asylvisum – omtvistat förslag ska stoppa flyktingsmugglare

Det är mycket svårt för en flykting att ta sig över EU-ländernas hårdbevakade gränser för att söka asyl. Väl där är utgången oviss och många får vänta länge på besked. En utredning föreslår nu att EU ska införa ett system där det går att söka asyl redan på EU-ländernas ambassader.
Flyktingsmugglarnas marknad försvinner. Men förslaget riskerar att »kidnappas« av politiker som vill skärpa asylreglerna, varnar Amnesty.

Han har fått hela familjens besparingar. Utan dem har han ingen chans att ta sig till Sverige. Pengarna går till en flyktingsmugglare som hjälper honom förbi gränskontrollerna in i EU. Han smugglas över gränsen inklämd under sätet i en bil. Därefter blir det enklare, han kan resa över gräns efter gräns i Schengenland utan större risk att stoppas.

När han kommer till Öresund går han på färjan med några sista instruktioner: släng passet och uttryck dig så här så är chanserna som störst att få asyl. Flyktingen tar ett djupt andetag. När båten lägger till söker han upp passpolisen och gör som smugglaren sagt.

Den som kommer till Sverige och söker asyl har rätt att få sin sak prövad. Däremot går det inte att gå in på en svensk ambassad och söka asyl. Kraven för att få ett visum till Sverige är hårda för personer från de flesta flyktingländer. Återstår alternativet att betala flyktingsmugglaren dyrt.

Det skulle inte behöva vara så, anser flyktingjuristen Gregor Noll vid Lunds universitet som nyligen presenterat en utredning åt EU-kommissionen med ett förslag om »asylvisum«. En flykting ska kunna gå in på ett EU-lands ambassad och söka asyl.

Om asylskäl anses kunna finnas får flyktingen visum och kan i lugn och ro resa till asyllandet för slutlig prövning. Där vet myndigheterna att han eller hon kommer och mottagandet kan bli mer välorganiserat än i dag.

– Med vårt system skulle vi nå personer och grupper som inte får en chans i det nuvarande systemet trots att de har starka asylskäl, säger Gregor Noll.

Det gäller till exempel dem som inte har råd att anlita smugglare. Eller personer som inte klarar av de påfrestningar det innebär att bli insmugglad i Europa. Dessutom visar erfarenheterna från till exempel Schweiz, som har ett liknande system, att de som söker på ambassaderna i högre utsträckning har asylskäl och får stanna än de som tar sig till landet och söker där.

Migrationsminister Jan O Karlsson har informerat sig om förslaget men är ännu inte beredd att ta ställning för eller emot. Han ser däremot fördelar med just en prövning närmare flyktingarnas ursprungsland.

– Jag vill att asylprocessen ska handla om människor med asylskäl. Tänk om vi kunde ta 30 000 flyktingar med asylskäl från flyktingläger, ungefär som Kanada som har få som söker asyl vid landets gränser, säger han.

I debatten har Gregor Nolls förslag flera gånger sammankopplats med det förslag den brittiska inrikesministern David Blunkett lagt om så kallade »säkra zoner«, där flyktingar skulle samlas för att få sina ansökningar om asyl prövade. Storbritannien vill skicka iväg dem som söker asyl vid landets gränser till ett område i närheten av deras ursprungsland där de får vänta på besked. Förslaget har mött kraftig kritik och anses av många bryta mot Genèvekonventionen.

Jan O Karlsson markerar tydligt avstånd från den del i de brittiska tankarna som innebär inskränkningar i rätten att få sin ansökan behandlad medan man befinner sig i Storbritannien, men uppskattar andra delar av tankarna på att behandla asylansökningar nära ursprungslandet.

– Om vi kan göra det möjligt att satsa lika mycket på flyktingar i första asylland, ofta i tredje världen, som på de flyktingar som kommer till de rika länderna, så vore mycket vunnet. Det är min agenda, säger migrationsministern.

Gregor Noll betonar att hans förslag inte har något med Blunketts förslag att göra.

– Han vill att den enda möjligheten att söka asyl ska vara från zonerna i flyktingarnas närområde. Vi betonar att det är viktigt att systemet med asylvisum finns parallellt med bibehållna möjligheter att söka asyl vid gränsen eller inom länderna, säger Gregor Noll.

Svenska Amnestys generalsekreterare Carl Söderbergh, betonar att han är övertygad om att Gregor Noll har lagt förslaget med flyktingarnas bästa för ögonen, men ser ändå en fara.

– I den rådande politiska situationen är jag rädd för att politikerna utnyttjar situationen för att strama åt gränskontrollen ännu mer. De kan använda möjligheten att söka asyl på ambassader som ursäkt när andra åtgärder kritiseras, säger han.

Han konstaterar att det finns flera exempel på hur förslag som skulle kunnat vara till flyktingarnas bästa förändrats när regeringarna behandlat dem. Förslagen »kidnappas« – rättssäkerhetsaspekterna försvinner och kvar blir kontrollen.

Ett exempel är systemet med tillfälliga uppehållstillstånd som infördes under Balkankrigen på 1990-talet. Då betonade FN:s dåvarande flyktingkommissarie Sadako Ogata hur viktigt det var med viseringsfrihet, inresa utan att visum krävs, och möjlighet att få asylskäl prövade under tiden man åtnjöt det tillfälliga skyddet.

– När EU nu antagit detta system formellt är dessa saker borta ur direktivet. Det går inte att få prövning under tiden, säger Carl Söderbergh.

Han påpekar också att en flykting som kommer till ett land har rättigheter enligt Genèvekonventionen som den som söker på en ambassad skulle sakna.

– Det är sant, men vad är alternativet? Är det bättre att låta sig smugglas till landet? Kanske det, men då krävs att man har pengarna. Med vårt förslag frikopplas det här från marknadskrafterna via en smal men legal väg, svarar Gregor Noll.

Jan O Karlsson ser problem med att det skulle bildas flyktingläger kring ambassader i länder med stora flyktingskaror. Gregor Noll håller med, men anser inte att det är skäl att avstå från förslaget.

– Det kan bli problem i massflyktssituationer, men det finns system för att hantera detta. USA har exempelvis samarbetat med frivilligorganisationer för den första kontakten för afghanska flyktingar i Pakistan. Andra länder har klarat det problemet, säger Gregor Noll.

Flera frivilligorganisationer i olika länder, bland annat det svenska Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd (FARR), har under flera år krävt ett system liknande det Gregor Noll lagt förslag på.

– Som en personlig reflektion kan jag väl säga att jag ibland under arbetet med den här utredningen tänkt att det vore skönt om någon frivilligorganisation ville »kidnappa« förslaget och driva det på sitt sätt, säger Gregor Noll.

Text: Lars Truedson

Människosmuggling

Ingen vet riktigt hur många flyktingar som smugglas in i EU varje år, eller hur många som tvingas vara kvar i hemlandet pga. visumkravet. Men forskning visar att de grupper som uppvisar störst sannolikhet att vända sig till människosmugglare också är de som statistiskt sett oftare än andra anses ha flyktingstatus och beviljas asyl. Asylansökningarna inom EU har legat på en jämn nivå de senaste åren. 2002 ansökte 384 334 människor om asyl i ett EU-land, vilket var några tusen färre än året innan. I undersökningar gjorda i Tyskland och Nederländerna i slutet på 90-talet uppskattades att mellan 50 och 70 procent av de asylsökande tagit sig in i landet på olagligt vis.

Källa: European Council on Refugees and Exiles. www.ecre.org