Dödande arbetsförhållanden

»Sjukt billigt: vem betalar priset
för ditt extrapris?«
Jörgen Huitfeldt, Thella Johnson
och Ola Wong
Norstedts

Den fattiga landsbygdsbefolkningen i Kina tvingas flytta dit där jobben finns och står som migrantarbetare mycket långt ned i den lokala hierarkin. De tar jobb ingen annan vill ha och erbjuds ofta arbeta under vedervärdiga förhållanden, utan anställningskontrakt, skyddsutrustning eller försäkringar. På några år kan deras hälsa slitas ned så att de aldrig mer kan arbeta och de återvänder hem utan några pengar på fickan.

I Sjukt billigt undersöker de tre svenska journalisterna arbetsförhållandena i Kinas stenindustri, en av Kinas största exportmarknader och där Sverige är en stor kund. När trion började nysta insåg de att importörerna inte hade en aning om hur deras varor producerades. De undvek frågor och verkade sticka huvudet i sanden. Journalisterna begav sig till Kina för att med detektivarbete leta upp fabrikerna och själva undersöka arbetsförhållandena. De gjorde en så kallad journalistisk wallraffning.

På fabriken Dragon Jewellery som exporterar till företaget Glitter, som även säljer till Åhléns och Kicks, och till Albrekts Guld som är ägare av Guldfynd, Albrekts Guld och Hallbergs Guld, mötte de både arbetsledning och arbetare och ställde frågor. Versionerna skiljer sig avsevärt.

Enligt de anställda var en typisk arbetsdag 14 timmar, de hade inte haft
ledigt på flera veckor, erhöll ingen övertidsersättning, och arbetsgivaren gör löneavdrag för bland annat skyddsutrustning som munskydd.

Även Lucky Jewellery levererar till International Traders som är Glitters främsta agent. Sedan flera år driver ett femtiotal arbetare process för att de drabbats av silikos, så kallad stenlunga. Företaget förnekar att de någonsin jobbat där. De har inga anställningskontrakt. Detta drabbade även 37-åriga Jinag Xueying som trion träffar i Kina. Hennes man har redan dött i silikos och hon är ensam med två barn. Jinag driver ingen process mot företaget, då hon i likhet med det stora flertalet drabbade helt enkelt inte har råd.
»Ibland tänker jag att det vore bättre om jag bara dog«, säger hon som sakta får svårare och svårare att andas efter att ha jobbat med stenslipning, som alstrar miljontals små, små partiklar och som sätter sig överallt, så att arbetarna är helt täckta med damm vid arbetsdagens slut. Och utan medicinering går hon en alltför tidig död till mötes.

Organisationerna som arbetar med dessa frågor rekommenderar i boken varken köpbojkott eller att bara lita till etiska uppförandekoder – som kan vara alltför tandlösa. Viktigare är fria fackföreningar och att det upprättas kollektivavtal, vilka är juridiskt bindande och ger arbetarna rätt att stämma företagen om de inte lever upp till sina skyldigheter. Här kan vi som privatpersoner trycka på.

Solveig Hauser