Innanför burarna

El Salvador har i stort sett vunnit kriget mot gängen. Priset har varit högt med över 1,5 års undantagstillstånd, grova övergrepp och 72 000 personer som har fängslats utan rättegång. De har alla passerat arresten El Penalito i San Salvador. Amnesty Press har som enda medium i världen lyckats ta sig in.

Arrestchefen Ruben Velasquez är stolt över ordningen som råder i El Penalito. Foto: Kinga Sandén

Män och kvinnor i vita fångkläder hänger med armarna ut genom gallren till metallburar på fem gånger fem meter. De omger en öppen plats i vad som liknar ett garage. I mitten står arrestchefen Ruben Velasquez. Med en blick runt sig säger han nöjt:

–Nu har jag det här stället som jag vill ha det.

Några av fångarna äter stående eller sittande på golvet. Andra samtalar lågt. Några sover direkt på betongen, det finns inga sängar. De flesta bara stirrar framför sig.

– I början av undantagstillståndet hade vi dem staplade på hög här, mer än 500 stycken i 16 celler. 150 av dem var kroniskt sjuka – fängelserna vill inte ta emot dem, så de fastnar här. Nu börjar jag få iväg dem snabbare: 35 sjuka, 132 män, 13 kvinnor och fyra hbtqi+, säger Ruben Velasquez med en djup inandning innan förkortningen och ”plus” uttalat på slutet.

– När de grips skickas de hit och sedan vidare till fängelserna. Inför frigivning kommer de tillbaka och vi släpper dem här.

På trottoaren utanför är det fullt av människor som hoppas att deras familjemedlemmar ska släppas just i dag. De håller i mappar med kopior av id-kort och frigivningsbrev, en del daterade veckor tillbaka. I skymningen går ett sus från den ena gruppen till den andra:

– Nu kommer de!

Porten till arresten öppnas medan en vit minibuss stannar intill. Beväpnade poliser schasar en jämn rad av hukande, vitklädda fångar de två metrarna från bussen till ingången.

– Där är han!

Tioåriga Cati pekar med hela kroppen på favoritkusinen Luis som försiktigt höjer armen till hälsning innan han försvinner in.

– Han kommer tappa byxorna, konstaterar hans syster Ailín.

De har köpt nya kläder åt honom, säkra på att han ska ha magrat. De har underskattat hur mycket.

Kiosken mittemot är alltid full av människor, främst kvinnor, som väntar på nyheter från El Penalito om sina nära och kära. Foto: Kinga Sandén

Den 27 mars 2022 infördes undantagstillstånd i El Salvador för att återta kontrollen över landet från gängen. Människor kan fängslas på obestämd tid om de misstänks tillhöra ”kriminella grupperingar”, utan konkret brottsrubricering, tillgång till advokat eller kommunikation med omvärlden. Ett anonymt tips kan räcka.

Av de 72 000 personer som gripits har 7 000 släppts. Människorättsorganisationer uppskattar att ytterligare 20 000 oskyldiga är kvar innanför murarna utifrån sina kartläggningar av fallen. De har dokumenterat åtskilliga godtyckliga gripanden, tortyr, svält, försvinnanden och dödsfall på grund av våld eller nekad vård i fängelserna.

– Vi anser att vi har tillräckligt med bevis på brott mot mänskligheten för att få presidenten fälld i Internationella brottmålsdomstolen, ICC, säger Zaira Navas, jurist på den respekterade människorättsorganisationen Cristosal.

Tillsammans med kollegor från andra organisationer arbetar hon för att samla all dokumentation, få upp El Salvador på agendan i internationella forum och därigenom förmå ICC:s åklagare att inleda en förundersökning.

Zaira Nava hoppas att ICC, Internationella brottmålsdomstolen, ska ta upp övergreppen och inleda en förundersökning mot president Nayib Bukele. Foto: Kinga Sandén

– Vi beslutade aldrig att arbeta med offren för undantagstillståndet, utan de började komma till oss. Vi började snabbt se tydliga mönster som visar att statens illegala övergrepp inte är olycksfall i arbetet, utan en medveten politik, säger Zaira Navas och fortsätter:

– De gripna kommer från en specifik grupp: fattiga människor från områden som varit stigmatiserade av gängens närvaro, något som inte innebär att de varit del av gängen.

Tvärtom har samma människor varit mest utsatta när staten har gett upp makten över stora delar av sitt territorium till gängen.

Luis mormor Sofia står framme vid porten med sitt yngsta barnbarn i famnen och försöker spana in genom springorna.

– Vad är det som tar sådan tid?

Hon berättar att 24-årige Luis blev gripen i en vägkontroll för tre månader sedan under en körning för familjens transportfirma.

Förr tvingades firman betala beskyddarpengar till det lokala gänget. Två dollar per dag och fordon, oavsett om bilarna körde, plus extra betalningar inför jul och i juni. Barn på elva-tolv år kom till kontoret och hämtade pengarna. Dödshoten behövde inte uttalas. Alla visste att den som inte betalade blev mördad.

– Vi har haft det fruktansvärt, men gudskelov är det slut med det. Vi vet att presidenten gör det rätta och får ordning på landet. Jag ska rösta på honom i februari, säger Sofia.

Sofia blir orolig när Luis dröjer och försöker kika in i El Penalito med ett annat barnbarn i famnen. Foto: Kinga Sandén

Hennes son flikar in:

– Om presidenten inte blir återvald blir det totalt kaos och gängen tar över makten igen. Vi vill inte tillbaka till det. De måste lösa saker som inte funkar bara, som att de burar in oskyldiga.

För en månad sedan kom beskedet om att förundersökningen mot Luis lagts ner. Familjen har varit här nästan varje dag och frågat efter honom.

Dörren öppnas och en polis ropar:

– Ni som ska skriva på kan komma in!

För att skydda systemet från anklagelser om försvinnanden måste de som friges kvitteras ut av någon. Annars blir de inlåsta igen. När Ailín skyndar fram med påsen med de nya kläderna till sin bror ropar de andra efter henne:

– Skriv inte på för någon mer än Luis nu!

Ibland tillåter arrestchefen Ruben Velasques enstaka besök på 5-10 minuter mellan kontoren och garaget precis vid ingången. Foto: Kinga Sandén

Arrestchefen går en runda och hälsar på fångarna.

– Chefen, jag vet inte om min familj vet att jag är här. Jag har fortfarande inte fått något matpaket.

– Jag ska kolla att de har blivit meddelade, säger Ruben Velasquez utan att fråga om hans namn.

Till en annan säger han:

– Visst skickade din fru mat till dig? Fick du i dag?

–Javisst chefen, tack chefen.

Matpaketen kan beställas i kiosken mittemot och kostar åtta dollar (cirka 85 kronor) för frukost, lunch och middag. De flesta har inte råd med mer än ett paket då och då. I brist på annan kontakt blir paketen också en hälsning.

– Jag har styrt upp så att de som blir utan paket får mat donerad av en kyrka för att de inte ska gå hungriga. Jag har ingen budget till mat, säger Ruben Velasquez.

Den betalda maten innehåller kött, ägg och grönsaker, medan den donerade mest består av ris, pasta och majsmjölsplättar.

Utanför arresten hänger listor över fångar och vilket fängelse de skickats till från El Penalito. Foto: Kinga Sandén

Fem fångar hjälper till att dela ut maten och får i gengäld gratis mat och viss rörelsefrihet.

– Jag löser allt så gott jag kan för alla. När två poliser mördades för ett tag sedan beordrade presidenten att alla besök, all mat och all sjukvård skulle dras in i hela landet. Jag var den ende som ändå tillät besök, säger Ruben Velasquez.

Någon enstaka gång kan fångarna få ta emot ett besök på fem-tio minuter precis innanför porten.

Efter morden på poliserna den 16 maj skrev presidenten Nayib Bukele på Twitter (nuvarande X):

”Alla så kallade 'människorättsorganisationer' ska veta att vi ska göra slut på de här jävla mördarna och alla som samarbetar med dem, vi ska sätta dem i fängelse och aldrig någonsin släppa ut dem. Vi struntar i era snyftreportage, era köpta journalister, er marionettpolitik och ert berömda 'världssamfund' som aldrig har brytt sig om vårt folk.”

Amnesty International, Human Rights Watch och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har uttryckt oro för situationen för mänskliga rättigheter i landet, förhållandena i fängelserna och undantagstillståndets längd.

Det förlängs en månad i taget av kongressen, där regeringspartiet Nuevas Ideas har majoritet. Kongressen har också bytt ut fem av domarna i Högsta domstolen, som sedan dess bland annat har dömt att presidenten kan ställa upp i valet nästa år trots att konstitutionen bara medger en mandatperiod.

En kvinna som skurar golvet i sin bur berättar att hon åkte fast för åtta dagar sedan för innehav av ett par gram kokain. Hon har inte fått ringa ett enda samtal.

– Jag ville ha kul och nu är jag här, säger hon. Jag tror att Gud har skickat hit mig för att lära mig en läxa, men jag är så orolig för min 14-årige son. Han vet inte vart jag har tagit vägen. Jag får mat, men vad äter han? Vi är helt ensamma.

Det är långt till plåttaket och de stora fönstren. Trots hettan, mängden människor och de dörrlösa toaletterna luktar det ingenting. Ruben Velasquez säger:

– Jag har sett folk som inte borde vara här, men det betyder inte att det är fel på systemet. Det finns saker som Gud gör för att räta ut människor. Om de är oskyldiga så kommer det fram i förundersökningen, och då släpps de ju fria till slut.

Han tystnar en stund.

– Fast om de är tatuerade så finns det ingen återvändo. Då är de en del av strukturen.

En enda gängtatuering räcker för att dömas till 40 års fängelse för ”kriminell gruppering”. Oavsett om personen redan dömts och avtjänat sitt straff eller lämnat gänget.

Luis kramas om av sin familj efter tre månader i fängelse utan att ha fått ta del av några konkreta brottsmisstankar. Foto: Kinga Sandén

Just när nästa buss med fångar bromsar in utanför börjar det ösregna. Garageporten öppnas och bussen kör in i stället för att släppa av dem utanför och tvinga dem att paradera inför sina familjer i fångkläder.

Strax upphör regnet. Luis kommer ut i ny, korallröd tröja och mörka jeans som hänger på höfterna. Cati pilar fram och kastar sig i hans famn. De kramas om av resten av familjen. Luis bara gråter. Till slut får han fram:

– Jag hade aldrig föreställt mig att jag skulle hamna på en sådan plats. Aldrig.

Han skakar på huvudet och vänder sig bort. De börjar röra sig mot familjens parkerade minibuss.

Ett par män i vita fångkläder tassar efter. De har varit fängslade i över ett år och minns inga telefonnummer, men har släktingar från samma område som familjen.

Ailín har kvitterat ut dem och lovat dem skjuts. Hon öppnar sidodörren och tecknar åt dem att hoppa in medan hon möter de andras irriterade blickar:

– Vad skulle jag göra? Vi kan ju inte bara lämna dem där inne.

Text och foto: Kinga Sandén
[email protected]

Fotnot: Luis och hans familj vågar inte uppge sina efternamn på grund av rädsla för repressalier.

ICC

ICC, Internationella brottmålsdomstolen, har sitt säte i Haag. Romstadgan är ICC:s grundval och den 2 juni 2016 blev El Salvador land nummer 124 som anslöt sig.

Nayib Bukele

El Salvadors president Nayib Bukele tillsammans med sin fru Gabriela Rodríguez. Bukele tillhörde tidigare vänsterfronten FMLN men uteslöts och vann presidentvalet 2019 som kandidat för center-högerpartiet GANA. Foto: Presidencia El Salvador/ Wikimedia

Han valdes i februari 2019 till president med 53 procent av rösterna. Bukele blev den första presidenten efter inbördeskrigets slut 1992 som inte kom från vänsterns FMLN eller högerpartiet ARENA. Han hade varit borgmästare i bland annat San Salvador och tillhörde FMLN fram till 2017 då han uteslöts efter en intern konflikt. Bukele har bildat partiet ”Nuevas Ideas” (Nya idéer). I juni 2021 lanserade Bukele att El Salvador skulle bli det första landet i världen med bitcoin som valuta.

El Salvador

Huvudstad: San Salvador

Politik: El Salvador blev självständigt från Spanien 1821. Landet präglades av stora klasskillnader, politisk oro och ett bondeuppror 1932 som slogs ned hårt. 1979 inleddes ett inbördeskrig och fram till fredsavtalet 1992 beräknas omkring 75 000 personer ha dödats när vänstergerillan FMLN försökte störta regeringen som stöddes av USA. Högerextrema dödspatruller mördade tusentals personer som misstänktes vara vänstersympatisörer. Efter krigsslutet har högerpartiet ARENA och FMLN växlat vid makten och en sanningskommission, stödd av FN, kartlade vad som hade hänt under inbördeskriget.

Nayib Bukele vann presidentvalet 2019, den förste presidenten sedan krigsslutet som inte tillhör ARENA eller FMLN. Hans parti Nuevas Ideas (Nya idéer) vann en storseger i parlamentsvalet 2021 och fick 56 av de 84 mandaten.

Yta: 21 041 km2 (Sverige 449 964 km2)
Befolkning: 6,6 miljoner.

Läs mer om El Salvador från Amnesty Press

El Salvador: Hbtqi-personer offer i statens krig mot gängen (4 december 2022)

Kritiken växer mot massgripanden i El Salvador (2 december 2022)

Kritiker varnar för auktoritär utveckling i El Salvador (6 oktober 2021)

Demonstrationer för fri abort runt om i Latinamerika (6 oktober 2021)

Tempo: Stark film om abortförbudets El Salvador (8 mars 2021)

Överste dömd till 133 års fängelse för mord 1989 (2 oktober 2020)

El Salvador: Imelda Cortez frikänd och Evelyn Hernández får ny rättegång (6 mars 2019)

Per Anger-pristagaren Teodora Vásquez födde ett dött barn – dömdes för mord (10 november 2018)

ALMEDALEN2018: ”Jag vill inte vara tyst” – om det totala abortförbudets El Salvador (6 juli 2018)

El Salvador och abortförbudet: Besök i kvinnofängelset (23 februari 2018 – också i nummer 1/2018)

Hon kämpar mot totalförbudet mot abort i El Salvador (13 oktober 2016)

I El Salvador fängslas kvinnor för missfall (nummer 1/2016)

Goda nyheter: Guadalupe är fri (19 mars 2015)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Lidande kvinnor skuldbeläggs i El Salvador (12 maj 2014)