Är USA och Europa på kollisionskurs?

reportage | 2003-02-03

Utrikespolitik är ett lands främsta försvar, heter det. Men kanske också dess fördärv? Vad händer när en ledare för en stormakt som USA förklarar sig vara beredd att agera på egen hand, att ta till vapen, med eller utan stöd från FN?

Och vad händer när ett land väljer sin egen väg i globala frågor gällande miljöskydd, handelsrestriktioner, barns rättigheter, familjeplanering, Mellanöstern, dödsstraff och inte minst hållningen till internationell säkerhet, övernationella institutioner och folkrätten?

Dessa och många andra frågor diskuterades i en paneldebatt i Stockholm i slutet av januari under rubriken ”USA och Europa - ökade spänningar eller samarbete?” Bakom arrangemanget stod ABF och Olof Palmes Internationella Centrum.

Bogdan Denitch är grundare av - och ordförande för - den årliga Socialist Scholars Conference. Han är amerikan med rötterna i Europa och förklarade utan omsvep att klyftan mellan de båda kontinenterna har vidgats och kommer att vidgas ytterligare.

Tidigare har USA satsat på att bygga upp en struktur av allianser. Bushadministrationen fungerar annorlunda och är mycket öppen med det, säger han.

Jo Ann Mort

Pierre Schori, Sveriges FN-ambassadör och kvällens samtalsledare höll med och tillade:
  • Det är inte omvärlden som isolerar sig från USA, det är USA som tillsammans med några få andra länder isolerar sig mot omvärlden.

Bogdan Denitch är kritisk mot den nya hållningen. Det är också meningsfränden Jo Ann Mort från amerikanska Dissent Magazine. Hon skriver ofta om Mellanösternfrågor och är aktiv i "Americans for Peace Now", tillhörande den israeliska fredsrörelsen Peace Now.

USAs ”nya” politiken är farlig, menade hon, men för något gott med sig i den meningen att den driver olika kritiska, progressiva grupper samman.

Socialister och andra vänsterintellektuella, de som slåss för kvinnans rättigheter, för medborgerliga- och mänskliga rättigheter, de som engagerar sig för miljön och i globaliseringsfrågor finner varandra i kritiken mot Bushadministrationens politik.

Per Wirtén

  • Samarbetet och kommunikationen ökar på hemmaplan, mellan olika grupper i USA, och nu är det dags att vi diskuterar hur amerikaner och européer tillsammans kan finna gemensamma nämnare och skapa en meningsfull dialog.

Parollen ”You are either with us or against us” må ha fallit i god transatlantisk jord precis efter den 11 september 2001. Tillsammans i kampen mot terrorismen. Men något har förändrats. Bushadministrationen driver en politik - och en retorik inte minst - som fått många av USA:s allierade att ta sig om hakan.

Malaysias premiärminister Mahatir Mohamad citeras i senaste numret av Time, och hans enkla resonemang pekar på något mycket väsentligt. Han säger:

”Initially, I trusted the U.S. absolutely…but the level of trust has reached a very low level indeed…The U.S says it will listen to the U.N., but if it has to, it is going to go it alone. You cannot trust someone who says [he] will go along with other people, but if they don’t want to follow, [he] will go on [his] own.”

Bush skrämmer världen. Hur långt är han beredd att gå? Och vad tycker egentligen det amerikanska folket?
Om vi säger så här: först efter att kriget i Vietnam hade pågått i fem år var den amerikanska anti-krigsrörelsen så stark som den är i USA idag. Och kriget mot Irak har inte ens börjat, säger Bogdan Denitch.

Pierre Schori

En av paneldeltagarna, Per Wirtén, chefredaktör för tidskriften Arena, har bott en längre tid i USA. Han påpekade att den europeiska kritiken mot Bushadministrationen står sig slätt mot den amerikanska.

Vi tror att vi är kritiska, men det är ingenting mot vad amerikanarna själva är. Europa framstår nästan stumt i jämförelse. Och man får inte glömma att det finns en progressiv och en antitotalitär idétradition i USA som varit oerhört betydelsefull för den europeiska debatten.

  • Vi ska kort sagt inte tro att vi är så mycket bättre här i Europa. Vår uppfattning om Bushadministrationens politik leder lätt till en sorts anti-amerikanism, en rasism nästan, som förhindrar en dialog.

Wirtén fick medhåll av Jo Ann Mort:

Det amerikanska folket är oerhört kritiskt. Bara det att demokraterna nu har sju presidentkandidater säger en hel del om amerikanarnas syn på presidentens sårbarhet. Det är viktigt att komma ihåg att maktens ståndpunkt inte alltid representerar folkets.

Text: Nina Pettersson, frilansjournalist

reportage | 2003-02-03