Sydafrika lämnar ICC: ”Kan bli förödande för domstolen”

Sydafrika har beslutat att lämna ICC. Bilden visar ICC:s nya byggnad dit domstolen flyttade i december 2015. Foto: Hypergio/Wikipedia

Den 21 oktober meddelade Sydafrika att landet lämnar ICC, Internationella brottmålsdomstolen. En talesperson för FN, Stephane Dujarric, bekräftade att Sydafrika har begärt att få lämna ICC vilket kommer att träda i kraft om ett år räknat från 19 oktober. Nyhetsbyrån Reuters har sett dokumentet och därmed verkar allt klart att Sydafrika blir det första landet som lämnar ICC.

Den 20 oktober undertecknade Burundis president Pierre Nkurunziza det burundiska parlamentets beslut den 12 oktober, då 94 av 110 ledamöter röstade ja, att lämna ICC och landet väntas därmed inom kort skicka in en officiell begäran till FN.

ICC har för närvarande 124 stater som har anslutit sig till Romstadgan, som antogs år 1998. Domstolen, med säte i Haag, inrättades 1 juli 2002 och kan åtala individer för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Ett land kan begära utträde från ICC genom att meddela FN och ett år efter att begäran har skickats in lämnar landet ICC.

Sydafrikas beslut kommer efter turerna i juni 2015. Då hölls ett toppmöte för Afrikanska unionen, AU, i Johannesburg. En av deltagarna var Omar al-Bashir, president i Sudan. ICC har väckt åtal mot al-Bashir för bland annat folkmord som ska ha begåtts under konflikten i Darfur, som hade sin mest intensiva fas 2003-2006. ICC begärde att Sydafrika skulle gripa president al-Bashir och kvarhålla honom i Sydafrika så att ICC skulle kunna begära att han utlämnades till ICC.

Omar al-Bashir vid ett besök i Peking 2006. Foto: Voa/Wikipedia

En sydafrikansk domstol utfärdande en arresteringsorder mot al-Bashir men den sydafrikanska regeringen nonchalerade detta och såg till att al-Bashir kunde flyga ut ur landet. Frågan har sedan gått genom rättsliga instanser i Sydafrika och skulle tas upp i Författningsdomstolen den 22 november. Högsta domstolen har slagit fast att regeringen gjorde fel som lät al-Bashir lämna landet då Sydafrika som ansluten till ICC är skyldig att följa en begäran från domstolen.

Det väntades att Författningsdomstolen skulle komma fram till samma slutsats, rapporterar Reuters.

När justitieminister Michael Masutha på fredagen meddelade Sydafrikas beslut att lämna ICC motiverades det med att Romstadgan står i strid med Sydafrikas Diplomatic Immunities and Privileges Act. Den lagen ger enligt justitieministern ett statsöverhuvud immunitet.

Michael Masutha meddelade att regeringen nu förbereder ett lagförslag om utträdet ur ICC.
Att överlämna ett annat lands ledare till ICC innebär en inblandning i ett annat lands suveränitet, sade Michael Masutha: – Det innebär ett tänkbart scenario av framtvingat regimskifte från ett land till ett annat land.

ANC har en majoritet i parlamentet och ANC:s parlamentskontor välkomnade justitieministerns besked och sade att ”ICC har tillåtit stater som inte är medlemmar att diktera och blanda sig i ICC:s arbete för att det ska passa deras egen imperialistiska agenda”.

Det största oppositionspartiet, Democratic Alliance, förklarade istället att de ska gå till domstol för att bestrida regeringens beslut att lämna ICC som beskrevs som ”författningsvidrigt”.

Kritik kom också från Richard Goldstone, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Richard Goldstone var chefsåklagare i FN:s Jugoslavientribunal och påpekade att beslutet att lämna ICC avviker från president Nelson Mandelas administration som starkt stödde ICC och andra mekanismer för internationell rättvisa.

USA, som inte är anslutet till ICC, uttryckte oro över Sydafrikas beslut och sade att ICC har gett ”värdefulla bidrag i frågor om ansvarsutkrävande”. USA, har liksom Ryssland och Kina, valt att inte använda sitt veto i FN:s säkerhetsråd, varför frågan om Darfur (2005) och Libyen (2011) har hänskjutits till ICC.

Många afrikanska länder var positiva till att ICC skapades och 34 afrikanska länder har ratificerat Romstadgan. Förutom Sydafrika och Burundi förbereder nu också Kenya ett beslut att lämna ICC. ICC beslöt att åtala sex kenyaner för brott mot mänskligheten i samband med oroligheterna i Kenya efter valet år 2007 då omkring 1 000 personer dödades.

En av de åtalade var Kenyas nuvarande president Uhuru Kenyatta. Processen i ICC när det gäller Kenya kollapsade dock definitivt under våren 2016 och ingen rättegångar har fullföljt. Kritiker har pekat på att åtalen var svagt underbyggda medan ICC:s åklagare har förklarat att bristen på samarbetsvilja från Kenyas regering gjorde att ICC inte kunde gå vidare och de åtalade har anklagats för att ha försvårat undersökningar genom påtryckningar på vittnen.

I Sudan hälsades Sydafrikas beslut att lämna ICC med glädje och Sudan uppmanade andra afrikanska länder att följa efter.

– Vi uppmanar afrikanska ledare och de folk i Afrika som fortfarande är medlemmar i ICC att ta ett kollektivt steg och lämna ICC, sade presidentkontoret i Sudan i ett uttalande enligt AFP.

Amnesty International riktade skarp kritik mot Sydafrikas beslut och sade att det undergräver systemet för internationell rättvisa. Netsanet Belay, chef för Amnestys utrednings- och lobbyavdelning för Afrika, kallade beslutet ”ett förräderi mot miljoner offer för de grövsta människorättskränkningar”.

Human Rights Watch gjorde ett gemensamt uttalande med en rad afrikanska människorättsorganisationer och uppmanade afrikanska stater att fortsätta stödja ICC.

Andra uttryckte oro över ICC:s framtid. Mark Kersten, en forskare specialiserad på ICC, sade till nyhetsbyrån Associated Press att Sydafrikas beslut kan bli ”förödande” för domstolen och kan följas av andra länder.

– Det möjliga utträdet av fler länder gör att frågetecken nu finns om ICC kommer att överleva då det blir frågan om det kommer att finnas kvar ett tillräckligt stort antal länder för att ICC ska ses som legitim och internationell, sade Mark Ellis, chef för Internationella advokatsamfundet.

– Detta kan leda till en dominoeffekt bland afrikanska stater, sade Anton du Plessis, från Institute for Security Studies i Pretoria, till AFP. Sydafrika spelade en viktig roll i utvecklandet av ICC och att nu se hur landet intar denna destruktiva roll är sorgligt.

Av de tio fall ICC hittills tagit upp är alla, utom Georgienkriget 2008, i Afrika. De flesta undersökningarna i Afrika har dock kommit på begäran av afrikanska länder själva.

Det senaste exemplet kom den 29 september när Gabons sittande president Ali Bongo begärde att ICC ska undersöka våldsamheterna efter det omtvistade valet där Ali Bongo utropades som segrare.

ICC:s åklagarkontor meddelade att denna anmälan hade mottagits och att åklagare nu kommer undersöka om situationen i Gabon ska bli föremål för åtal. Gabon har varit anslutet till ICC sedan 1 juli 2002.

22 oktober 2016

Läs också

Burundis regering: Vi lämnar ICC (Amnesty Press 8 oktober)

Klartecken för ICC att undersöka brott under Georgienkriget (Amnesty Press 31 januari 2016)

Mathieu Ngudjolo Chui frikänd av ICC (Amnesty Press 3 mars 2015)

LRA-ledaren Dominic Ongwe har anlänt till Haag – sitter i ICC:s häkte (Amnesty Press 22 januari 2015)

ICC: Åklagare inleder undersökning om krigsförbrytelser i Palestina (16 januari 2015)

Ulf B Andersson
Amnesty Press