Kvinnor som bryter tystnaden

Bildtext: Varje dag tar Fayza (Boushra) bussen till jobbet.

Film: Kairo 678
Regi: Mohamed Diab
Manus: Mohamed Diab
Skådespelare: Nelly Karim, Boushra, Nahed El Sebai., Omar El Saeed, Basem El Samra
Land: Egypten 2010

I den egyptiska långfilmen ”Kairo 678” kämpar tre kvinnor för att bryta tystnaden kring de sexuella trakasserier som är en daglig verklighet i den egyptiska huvudstaden.

Clementintricket. Du lägger en clementin i kavajfickan. Och om kvinnan som du har tafsat på vänder på sig och anklagar dig tar du bara upp clementinen och hävdar att det var clementinen som du sträckte dig efter.

Det var inte förrän 2008 som den första mannen i Egyptens historia dömdes för sexuella trakasserier. Mohamed Diabs regidebut Kairo 678 avslutas i just den rättegången och handlar om de närapå dagliga trakasserier som kvinnor i Kairo råkar ut för och svårigheterna som finns med att kunna anmäla brotten.

Seba (Nelly Karim) kommer från fina förhållanden i en villaförort och har en ganska sorglös tillvaro med sin man i sin villa när hon efter en fotbollsmatch trakasseras av en grupp män. Hon blir sedan i sin tur misstänkliggjord av sin make. Seba bestämmer sig för att starta något liknande en kvinnojour i Kairo dit kvinnor kan komma och berätta om olika trakasserier och övergrepp som de har blivit utsatta för.

Till denna mötesplats kommer bland annat två kvinnor, Fayza (Boushra) och Nelly (Nahed El Sebai). Fayza tar varje dag buss 678 till sitt arbete på ett kommunkontor och varje dag när hon tar bussen blir antastad. Nelly försöker göra sig ett namn som Egyptens första kvinnliga ståuppkomiker samtidigt som hon jobbar på ett telefonförsäljningsföretag där hon tvingas lyssna på olika sexuella trakasserier från personerna som hon ringer till.

Tre kvinnor som tillsammans bryter tystnaden.

I filmen följer vi dessa tre kvinnorna med sina olika öden och som kommer från helt olika samhällsskikt. Gemensamt är att de på sina egna sätt försöker att få rättvisa och upprättelse för kränkningarna som de har blivit utsatta för genom att använda mer eller mindre drastiska metoder. Det finns ett viktigt spår som handlar om klass i filmen, hur påverkar det samhällsskikt du kommer ifrån vilka möjligheter du har att reagera på orättvisor?

Det handlar om strukturer, om ett samhälle som hela tiden misstänkliggör kvinnor och ett kollektivt påförande utav skuld och skam, med andra ord precis samma härskartekniker som överallt annars. Och om kvinnor, som trots alla de konsekvenser det medför väljer att bryta tystnaden och tala öppet om det man från samhällets håll överhuvudtaget vägrar att diskutera.

Johan Midtsian
[email protected]