Män poserar tillsammans – som manliga älskande eller heterovänner?

reportage | 2009-03-24

I studioporträtt som mestadels är daterade till 1800-talet poserar män tätt intill varandra. Tillgivenheten och intimiteten i fotografierna kan innebära en forna acceptans för att uttrycka manlig vänskap eller vara del av den historik som homosexuella tidigare har berövats.

Bilden på Henry Schelberger och Arthur Anderson är tagen runt 1915 av okänd fotograf.

Små bruntonade fotografier i plånboksstorlek är uppsatta i kronologisk ordning utmed en utställningsvägg på Kulturhuset i Stockholm. Vissa av dem är omsorgsfullt insatta i sammetsbeklädda etuier, som minnen värda att bevara och hedra. Alla fotografier föreställer amerikanska män. De sitter två och två tätt intill. Med en arm runt axeln, en hand på benet eller med blickar mot varandra. Fotografierna är tagna från 1840 till 1918, men förutom årtalen finns det ingen information. Det är därmed upp till betraktaren om tvåsamheten i bilderna föreställer manlig vänskap eller manlig homosexualitet.

..

Bilderna är tagna 1915 och 1870 av okända fotografer och på okända män.

  • Det här kan vara historiska bevis för homosexualitet som gaysamhället har berövats, säger David Deitcher, som själv är homosexuell och initiativtagare till utställningen.
    Poserna antyder dock att det fanns en fördomsfri inställning till manlig intimitet under den period som porträtten togs. Männen på bilderna kommer från olika samhällsklasser och generationer.
  • Det fanns en slags vänskapskult i en tid där ordet homosexualitet inte existerade, säger David Deitcher. Människor definierades inte efter sin sexualitet och det fanns inte heller någon misstänksamhet mot manlig intimitet eller vänskap.
    Den senare kriminaliseringen och sjukdomsbenämningen av homosexualitet har lett till en homofobi där tillgivenhet mellan män ses med misstänksamma moralögon.

D__avid Deitcher har samlat fotografier på män som poserar tillsammans i utställningen Dear friends. Foto: Jasin Abdulssmed

  • Det offentliga rummet var endast tillgängligt för män, säger David Deitcher och påpekar att det troligen var en av faktorerna till att samkönade relationer var mer accepterade.
    Han drar paralleller till nutida homosociala kulturer eller institutioner där homosexualitet inte är accepterat, men där manlig intimitet frodas. Detta sker exempelvis inom lagsporter för män, där det kramas efter att lagmedlemmar skjuter mål och där spelarna lägger armarna om varandra vid laguppställningen. I vissa kulturer där det fortfarande är män som huvudsakligen har tillgång till den offentliga sfären, så som i vissa delar av Mellanöstern, är det vanligt att män håller varandra i handen eller lägger armarna om varandra offentligt.

Sambandet exemplifieras i utställningshallen bredvid där Martin Bogrens samtida fotografier från Indien visas. Bilderna gestaltar män som delar glädje och vänskap på ett likväl intimt sätt. Deras beröring och samspel påminner om David Deitchers utställning på andra sidan väggen, där manlig vänskap eller kärlek tillåts uttryckas i en sfär som endast tillhör männen.

Det är uppfriskande att se en avskalad tillgivenhet mellan män som till synes är fri från det avtrubbade känslobeteende, som ryms inom vad som kallas maskulinitet. Likheterna mellan fotografierna från dåtidens Amerika och nutidens Indien, väcker samtidigt frågor om varför den intima manligheten tycks framträda i kulturer där inte kvinnor är närvarande.

David Deitchers porträttsamling Dear friends och Martin Bogrens fotografier i utställningen I Rajasthan finns inget hav visas fram till den 20 maj 2009 på Kulturhuset i Stockholm.

Hanna MI Jakobson

reportage | 2009-03-24