En europeisk önskedröm

I "Retoriken och verkligheten. Mänskliga rättigheter i Europa" gör Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, en bred genomgång av tillståndet i Europa. Framsteg har gjorts, som i frågan om dödsstraff där numera Vitryssland är enda landet som avrättar sina egna medborgare. Händelserna efter 11 september 2001 visar dock att mänskliga rättigheter snabbt kan inskränkas.

Retoriken och verkligheten av Thomas Hammarberg. Foto: Bokförlaget Atlas

Bok: »Retoriken och verkligheten. Mänskliga rättigheter i Europa«
Författare: Thomas Hammarberg
Översättning: Marie Peterson, Sabina Mittendorf och Tina Lundmark
Förlag: Bokförlaget Atlas

Thomas Hammarberg är en effektiv kommissionär för mänskliga rättigheter i Europarådet. Utan att tveka fungerar han som en blåslampa på regeringar i de 47 länder som tillhör Europarådet och slår ner på allt från fängelseförhållanden, brister i yttrandefrihet och transpersoners rättigheter. I Retoriken och verkligheten granskar Hammarberg mänskliga rättigheter och pläderar för att dessa måste ses som en helhet och som läsare innebär det ibland en aha-upplevelse där nya insikter kan läggas till det som synes vara självklart men är långt ifrån genomfört.

Hammarberg citerar Andrej Sacharov, den legendariske sovjetiske dissidenten som 1968 skrev så här: »Mänskligheten kan utvecklas smärtfritt bara om den betraktar sig själv som en demografisk enhet, som en enda familj utan uppdelning i nationer annat än i frågor som har att göra med historia och traditioner«.

Det går naturligtvis att peka på att dokument som antas av till exempel Europarådet går att läsa som en önskedröm skild från verkligheten. Hammarberg är dock övertygande när han pekar på att dokumenten också innebär förpliktelser. Boken är fylld av konkreta exempel som visar på en positiv utveckling, även om det tar tid att främja rättigheter.
I dagens Sverige finns det få röster för att riva upp lagen som förbjuder barnaga och numera är det olagligt i 22 europeiska länder medan ytterligare sju länder lovat att införa lagen. Europa är, med undantag för Vitryssland, en dödsstraffsfri zon även om Ryssland ännu inte undanröjt de sista lagliga möjligheterna för staten att döda sina egna medborgare.

Att rättigheter inte ska betraktas som självklarheter utan ständigt måste försvaras har terroristbekämpningen efter attackerna mot USA den 11 september 2001 tydligt visat. Det absoluta tortyrförbudet visade sig vara ihåligt även i länder som hyllar mänskliga rättigheter och rättstaten visade sig vara en chimär för personer som den tyske medborgaren Khaled el-Masri som kidnappades i Makedonien vid nyåret 2003 och som sedan flögs till CIA:s tortyr i Afghanistan.
När USA upptäckte att han var fel person flögs han tillbaka till Europa och dumpades på en skogsväg i Albanien. Han har inte fått någon ursäkt och än mindre har de ansvariga ställts till svars.

Med Hammarbergs bok i ryggen blir det lättare att se hur Europa faktiskt skulle kunna fungera. Fast boken ger också insikten hur mycket arbete som måste göras för att rättigheter ska respekteras fullt ut.

Ulf B Andersson