Italien: Aborträtten under ständig press

I skuggan av landets regeringskriser, havererat flyktingmottagande och EU-bråk kämpar Italiens feminister och kvinnoorganisationer enträget för att försvara aborträtten som infördes för 40 år sedan och uppmärksamma bristen på jämställdhet i det italienska samhället. – Ibland känns det som att vi befinner oss på medeltiden när det gäller synen på kvinnor här i Italien, säger gynekologen och kvinnorättsaktivisten Elisabetta Canitano som är ordförande för kvinnoorganisationen Vita di Donna (Kvinnans liv).

reportage | 2018-07-19
Av: Clara Lee Lundberg
Elisabetta Canitano i trädgården på kvinnohuset Casa Internazionale dela Donne.

Elisabetta Canitano i trädgården på kvinnohuset Casa Internazionale dela Donne. Foto: Clara Lee Lundberg

Det är en varm dag i Rom och längs floden Tevere trängs turister med gatuförsäljare och kontorsfolk på väg att äta lunch. Ett kvarter från flodbanken och ett stenkast från Botaniska trädgården, på en kullerstensgata med mestadels stenhus, ligger Casa Internazionale dela Donne (Internationella kvinnohuset).

I det tidigare nunneklostret, som ockuperades av feminister på 1980-talet, samlas idag ett 50-tal föreningar och organisationer som på olika sätt arbetar för kvinnors rättigheter. En av organisationerna som har sitt kontor här är Vita di Donna, och jag har bestämt träff med dess ordförande Elisabetta Canitano i kvinnohusets mysiga kafé med tillhörande prunkande trädgård.

Hon är gynekolog och arbetar i dagsläget inom den statliga sjukvården med familjeplanering och cancerprevention, men har under många år även utfört kirurgiska aborter.

– I Italien har vi haft en lag som tillåter abort ända sedan 1978. Den kom till efter en överenskommelse mellan det dåvarande regeringspartiet Democrazia Cristiana (kristdemokraterna), olika vänsterpartier och den feministiska rörelsen som då var väldigt stark. Men lagen ger också läkare möjligheten att vägra att utföra abort genom en samvetsklausul, de kan till exempel ange etiska, moraliska eller religiösa motiv som anledning. Idag vägrar 7 av 10 läkare på statliga sjukhus i Italien att utföra abort, och det är ett problem eftersom det betyder att den lagliga rätten till abort blir svår att omsätta i praktiken för många kvinnor, säger Elisabetta Canitano.

Affisch som informerar om en av alla demonstrationer för abort och för kvinnans rätt att själv bestämma över sin kropp.

Affisch som informerar om en av alla demonstrationer för abort och för kvinnans rätt att själv bestämma över sin kropp. Foto: Clara Lee Lundberg

Hon tillägger att det i de flesta fall går att lösa, de läkare som utför aborter har kontakt med varandra och försöker vara flexibla med att ta emot patienter som egentligen tillhör andra sjukhus. Ibland måste dock kvinnan åka till en annan stad eller provins, och det blir därför också en ekonomisk fråga.

– De kvinnor som har råd åker ibland till och med utomlands för att göra abort. Men det är svårare för kvinnor som inte har ekonomiska möjligheter. Om man tvingas resa till en annan stad för att göra abort måste man dels har pengar till biljetten, men man kanske också måste ta ledigt från jobbet eller tvingas berätta för sin familj. Det medför ofta ett socialt stigma eftersom abort på många sätt fortfarande är omgärdat av skam och skuld. Så det är långt ifrån okomplicerat, säger Elisabetta Canitano.

Även de gynekologer som väljer att utföra abort blir stigmatiserade, menar hon:

– All sjukvårdspersonal i Italien som är involverade i abort och står upp för kvinnans rätt att få tillgång till det känner av det stigmat, men vi försöker stötta varandra och fortsätta göra det vi tror på.

Elisabetta Canitano menar att ett av Italiens största problem när det gäller abort är den parallella privata, religiöst styrda sjukvården. Förutom Vatikanen (den katolska staten) finns det även två andra religiösa, stora organisationer; Comunione e Liberazione och den mer sektlika Opus Dei. De har precis som Vatikanen egna sjukhus, medicinska fakulteter och forskningscentrum som präglas av katolsk värdegrund.

 Katolska kyrkan har fortfarande stort inflytande i Italien. Här en grupp nunnor på Roms gator.

Katolska kyrkan har fortfarande stort inflytande i Italien. Här en grupp nunnor på Roms gator. Foto: Clara Lee Lundberg

– Dessa tre organisationer får mer ekonomiskt stöd av den italienska staten än den italienska statliga sjukvården får, vilket är helt galet! På deras sjukhus utförs givetvis inga aborter, på deras läkarutbildningar får studenterna lära sig att abort är fel, men det mest oroande är hur de fångar upp kvinnor i socioekonomiskt sårbara situationer som vill göra abort. De erbjuder dem gratis, högklassig sjukvård, de låter dem lyssna på fostrets hjärtljud och övertalar dem att inte göra abort, berättar Elisabetta Canitano.

– Deras läkare jobbar i många fall även inom den statliga sjukvården, och kan på så sätt slussa vidare kvinnorna direkt till organisationens egna sjukvård. Att kvinnor som löper risk att insjukna eller dö om de fortsätter sin påbörjade graviditet, eller vars foster har grava missbildningar, ändå övertalas av den religiösa sjukvården att inte göra abort får ibland dödliga konsekvenser, fortsätter Elisabetta Canitano och ser bekymrad ut.

Elisabetta Canitano pratar med kvinnor från andra organisationer på Casa Internazionale dela Donne om vräkningshotet.

Elisabetta Canitano pratar med kvinnor från andra organisationer på Casa Internazionale dela Donne om vräkningshotet. Foto: Clara Lee Lundberg

Under intervjun ringer hennes två olika telefoner oavbrutet. En av dem tillhör Vita di Donna och Elisabetta Canitano får svara på frågor om tamponger som suttit inne för länge, svamp i underlivet och graviditetstester.

– Jag är den enda gynekologen på min organisation och jobbar helt ideellt. Mina gynekologkollegor här i Italien är mer intresserade av att tjäna pengar än att kämpa för kvinnors rättigheter, suckar Elisabetta Canitano.

Sedan skyndar hon vidare för ett möte med de övriga organisationerna i kvinnohuset där det ska diskuteras hur man bäst protesterar mot hotet om vräkning eftersom hyran har höjts till höga marknadsanpassade priser.

Antropologen och forskaren Silvia de Zordo, som ursprungligen är från Italien men numera är verksam vid Universidad de Barcelona i Spanien, har i en tidigare forskningsstudie undersökt vilka faktorer som påverkar italienska läkares val att utföra eller inte utföra abort.

– Man skulle kanske kunna tro att de flesta anger religiösa skäl som motiv till att vägra utföra en abort, men majoriteten av de läkare jag intervjuade menade att det snarare var etiska och moraliska skäl som låg bakom deras val. Många sade att abort går emot deras etiska kompass som läkare eftersom deras främsta uppgift är att rädda liv, berättar Silvia de Zordo.

Silvia de Zordo är antropolog. I ett forskningsprojekt samarbetar hon med kollegor i andra europeiska länder för att studera fenomenet där kvinnor väljer att resa utomlands inom Europa för att genomföra abort

Silvia de Zordo är antropolog. I ett forskningsprojekt samarbetar hon med kollegor i andra europeiska länder för att studera fenomenet där kvinnor väljer att resa utomlands inom Europa för att genomföra abort Foto: Privat

I sina intervjuer med läkare, både de som utför och inte utför abort, har hon även kunnat se ytterligare en tendens med moralisk grund.

– De flesta uppgav att de aborter som kändes mer moraliskt ”rätt” att utföra var de som gjordes på grund av att fostret hade en missbildning eller liknande. Om kvinnan däremot uppgav att hon ville abortera för att hon inte önskade att bli gravid förändrades attityderna avsevärt. Speciellt om hon var över 30 år, och kanske redan hade gjort en abort. Då tyckte även de läkare som de facto väljer att utföra aborter att det inte var moraliskt försvarbart, säger Silvia de Zordo.

Hon menar att abort, trots att det varit lagligt i 40 år, fortfarande är väldigt stigmatiserat i dagens Italien. Att födelsetalet i Italien har sjunkit drastiskt de senaste 10-15 åren bidrar också till att motståndet mot att utföra abort på friska kvinnor ökar.

– Hälsoministeriet har lanserat en kampanj under namnet Fertility Day där de försöker lyfta fram det som de kallar ”moderskapets prestige”. Det har väckt mycket protester bland politiker, intellektuella och feministgrupper, som menar att det är provocerande med tanke på att Italien inte bara har låga födelsetal utan även ett mycket lågt deltagande av kvinnor inom politiken och på arbetsmarknaden.

Dessutom råder en stark och utbredd brist på jämställdhet mellan män och kvinnor när det gäller hushållsarbete, påpekar Silvia de Zordo:

– Så det är klart att det blir problematiskt när det enda staten gör för att förändra den här situationen är att lansera en kampanj, som har kritiserats för att vara både sexistisk och konservativ, som syftar till att återställa ”prestigen att bli mor”, säger Silvia de Zordo.

Bild från kampanjen Fertility Day som hälsoministeriet i Italien driver.

Bild från kampanjen Fertility Day som hälsoministeriet i Italien driver. Foto: Clara Lee Lundberg

År 2014 antog Italien en ny ”katolsk” lag om assisterad befruktning som förbjuder gaypar och ensamstående kvinnor tillgång till metoder som till exempel ägg- och spermiedonation och nedfrysning av ägg. Lagen möttes av protester och kritikerna har lyckats förändra några av lagens paragrafer.

Dock kvarstår lagens första artikel som fastslår att kvinnan och fostret har samma rättigheter, vilket står i skarp kontrast till abortlagen från 1978 som tydligt sätter kvinnans val och behov i första hand.

Dessa motsättningar, det alltmer konservativa samhällsklimatet och den nya regeringen där populistiska Femstjärnerörelsen ingår tillsammans med högernationalistiska Lega, har bidragit till de stora manifestationer för och emot aborträtten som präglat Italien de senaste åren.

– Men egentligen tror jag att alla, oavsett vilken position man har i frågan, vill undvika att rucka på abortlagen från 1978. De konservativa är rädda för att om man modifierar lagen kan komma att göra den mer liberal, och de progressiva är rädda för att den skulle kunna bli ännu mer restriktiv, säger Silvia de Zordo.

Clara Lee Lundberg
clara@labellamaffia.com

BAKGRUND/ Kvinnors situation i Italien

Elisabetta Canitano framför väggen där namnen på alla kvinnor som mördats under 2017 i Italien finns med. Där står också hur de mördades och vem som mördade dem, vilket ofta är en närstående man.

Elisabetta Canitano framför väggen där namnen på alla kvinnor som mördats under 2017 i Italien finns med. Där står också hur de mördades och vem som mördade dem, vilket ofta är en närstående man. Foto: Clara Lee Lundberg

I Italien är det lagligt att använda akut p-piller, men långt ifrån alla apotek har det i sitt sortiment. Italiens förra hälsominister Beatrice Lorezin lade tidigare i våras fram ett förslag om att apotekspersonal skulle kunna neka att sälja akut p-piller, men förslaget röstades ned. Kvinnor under 18 år måste däremot ha ett recept för att få köpa pillret, och det är vanligt förekommande att apotekspersonal säger att de inte har pillret på lager.

Enligt internationella samarbetsorganisationen OECD har färre än 50 procent av Italiens kvinnor i arbetsför ålder en jobbanställning utanför hemmet, vilket medför att de är kraftigt underrepresenterade på arbetsmarknaden.

I World Economic Forums rapport ”Global Gender Gap” från år 2017 hamnar Italien på plats 82 (av sammanlagt 144 länder) när det gäller kvinnors lika rättigheter till jobb, politiskt deltagande, utbildning och hälsa. Italien ligger därmed under länder som som Mexiko, Bangladesh och Zimbabwe.

I samma rapport från WEF konstateras att 62 procent av det arbete som Italiens kvinnor utför är obetalt, i jämförelse med italienska mäns obetalda arbete som endast är 30 procent.

Efter valet år 2014 var 31 procent av parlamentets ledamöter kvinnor. Efter valet i mars 2018 ökade andelen kvinnor till 34 procent.

I den regering som bildades av socialdemokratiska Demokraterna efter valet 2014 var hälften av ministrarna kvinnor och hälften män. I den nya regering som till sist bildades i juni var fem av 18 fackministrar kvinnor.

Lorenzo Fontana från Lega, som är minister med ansvar för bland annat familjefrågor, beskrivs som motståndare till aborter och hbtqi-rättigheter.

Under förra året mördades 121 kvinnor enligt siffror från den italienska polismyndigheten. Det var färre än år 2016 då det beräknas att omkring 150 kvinnor mördades i Italien.

En undersökning av italienska statistiska centralbyrån Istat, som publicerades år 2015, visar att 31 procent av kvinnorna i Italien i åldrarna 16-70 år har utsatts för antingen fysiskt eller sexuellt våld av män.

Clara Lee Lundberg

reportage | 2018-07-19
Av: Clara Lee Lundberg