ALMEDALEN: Så påverkas kvinnors rättigheter av ökad nationalism

Kvinna till Kvinna och Expo granskar hur nationalismen påverkar jämställdhet och kvinnors rättigheter i den nya rapporten Folk, familj och fosterland. – Vi har blivit attackerade på gatan och vissa extremgrupper har svartlistat kvinnoorganisationer och anklagar oss för att vara Serbienfiender, berättade Snezana Jakovljevic vid ett seminarium på tisdagen i Almedalen .

reportage | 2014-07-01
Av: Lisa Olsson
Lena Ag, Snezana Jakovljevic och Annika Hamrud.

Lena Ag, Snezana Jakovljevic och Annika Hamrud. Foto: Lisa Olsson

Rapporten Folk, familj och fosterland tar sin utgångspunkt på Balkan men gör även nedslag i Sverige. Den diskuterades på ett högaktuellt seminarium i Almedalen där ljudet från tisdagens mångfaldsparad, som uppges ha samlat över 1 000 personer, emellanåt överröstade deltagarna. Med RFSL i spetsen gick tåget med deltagare från många organisationer, däribland samtliga riksdagspartier utom SD, i centrala Visby. Även uniformerade poliser deltog som demonstranter.

– Jag är bara glad över att se hur de demonstrerar för mångfald – det behövs, säger frilansjournalisten Annika Hamrud som har studerat nationalism i olika länder.
Hon får medhåll av Kvinna till Kvinnas generalsekreterare Lena Ag som menar att normaliseringen av nationalism som nu sker, bland annat i Sverige, är farlig.

Nationalismen i Europa varierar från land till land, men det de har gemensamt enligt Annika Hamrud är att de letar efter fiender. En av de främsta motpolerna är feminismen.

– Fascismen i Italien var en reaktion på ett mer feminiserat samhälle. Mannen och styrkan skulle återinföras som makthavare. Även idag kan man se hur vissa skyller Anders Behring Breiviks dåd på ett feminiserat samhälle, säger Annika Hamrud.

Det har bara gått lite mer än en månad sedan extremhögerns framgångar i vissa länder i EU-valet, men hur kommer deras ökade representation märkas? Lena Ag nämner några olika områden där det politiska klimatet kan påverkas.

– Dels handlar det om kvinnors ekonomiska oberoende och rätten att kunna kombinera familj och karriär. Men kvinnors reproduktiva och sexuella rättigheter kan också påverkas. Synen på familjen är väldigt stereotypisk inom nationalismen och det är tydligt uppdelat vad en man och vad en kvinna är, säger hon.

Nationalismen står för traditionella värderingar för familjen, där kvinnan ska stanna hemma med barnen. Hon ska gärna föda många barn, men bara om hon själv är av rätt nationalitet.

– Front National som fick 25 procent av de franska rösterna i EU-valet vill ge fler ekonomiska förmåner för att franska personer ska föda fler barn. Exakt vad de menar med fransk är oklart, men det finns en tydlig rädsla för att ”icke-franska” personer föder för många barn, säger Annika Hamrud.

Snezana Jakovljevic från den serbiska kvinnorättsorganisationen Sandglass.

Snezana Jakovljevic från den serbiska kvinnorättsorganisationen Sandglass. Foto: Lisa Olsson

Snezana Jakovljevic som är ordförande i serbiska kvinnorättsorganisationen Sandglass berättade om sina erfarenheter. Hon menar att nationalismen är ständigt närvarande i samhället.
– Det påverkar min vardag genom att jag ständigt är osäker och att jag inte kan jobba som jag vill. Vi har blivit attackerade på gatan och vissa extremgrupper har svartlistat kvinnoorganisationer och anklagar oss för att vara Serbienfiender. Det finns pengar till sport, men aldrig till kvinnorättsfrågor. Förra året mördades 43 kvinnor av sina män i Serbien, men mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter är lågt prioriterat, säger hon.

Kvinna till Kvinna hade även tidigare under dagen ett annat seminarium på liknande tema om hur oheliga allianser och traditionella värderingar påverkar kvinnors rättigheter. Till exempel har Iran, Ryssland och Vatikanstaten gått samman i FN för att ändra formuleringar till att bli mer traditionella. Även i konfliktområden tycks traditionella värderingar öka.

– Jag vill dock poängtera att utvecklingen också går framåt. Fler flickor får utbildning och kvinnors representation i parlament ökar, vilket är ett resultat av att miljoner människor har lyfts ur fattigdom. Men de oroande trenderna är i konfliktområden som till exempel Syrien och Irak, sade Lena Ag.

Lisa Olsson

reportage | 2014-07-01
Av: Lisa Olsson