Små barn och vuxnas brott

Barnombudsmannen, BO, har i en studie visat att domstolar dömer till gemensam vårdnad trots att det kan förekomma våld i föräldrarnas relation. Den 6 maj arrangerades ett seminarium där arrangörerna ansåg att lagen inte överensstämmer med barnperspektivet.
Justitieminister Thomas Bodström sade att barn måste börja behandlas som brottsoffer.

Barnombudsmannen, BO, har i en studie visat att domstolar dömer till gemensam vårdnad trots att det kan förekomma våld i föräldrarnas relation. Den 6 maj arrangerades ett seminarium där arrangörerna ansåg att lagen inte överensstämmer med barnperspektivet.
Justitieminister Thomas Bodström sade att barn måste börja behandlas som brottsoffer.

Barnombudsmannen, BO, anordnade tillsammans med BRIS, Manliga Nätverket och Alla Kvinnors Hus ett seminarium den 6 maj med fokus på barnperspektivet när det gäller våld i nära relationer. Ett 100-tal deltagare kom till Alla Kvinnors Hus lokaler på Södermalm i Stockholm.

Barnombudsmannen Lena Nyberg.

I juni 2003 överlämnade Nationella rådet för kvinnofrid ett förslag till regeringen om hur man ska förhindra att barn tvingas växa upp i familjer där det förekommer våld.
Ett barn har nämligen rätt till skydd mot föräldrars övergrepp och våld enligt FN:s barnkonvention. Enligt konventionen har också ett barn rätt till regelbunden kontakt med båda föräldrarna så länge man utgår från barnets bästa.

Om det under en pågående vårdnadsprocess framkommer att det existerar våld inom familjen ska domstolen göra en riskbedömning som utgår från barnets bästa. Tanken med vårdnadsreformen var att föräldrarna inte skulle få gemensam vårdnad om det åligger fara för barnet.

De fyra arrangörerna delar uppfattningen att det bästa vore om föräldrarna kunde nå en lösning för barnets boende, umgänge och vårdnad och att denna även tar hänsyn till barnets bästa. Vårdnadslagen trädde i kraft 1994 och där man utgår ifrån att föräldrarna alltid ser till barnets bästa. Tyvärr är inte alltid så fallet.

Barnombudsmannen, BO, har i en studie visat att domstolar dömer till gemensam vårdnad trots att det kan förekomma våld i föräldrarnas relation. Arrangörerna till seminariet ansåg att lagen då inte överensstämmer med barnperspektivet vilket var hela poängen med lagen.

I ett fall från februari i år dömde till exempel Svea Hovrätt till gemensam vårdnad mot den ena förälderns vilja, trots att den ena föräldern fällts flera gånger för misshandel och hot mot den andre föräldern.

Seminariets moderator, Barnombudsmannen Lena Nyberg, inledde med att berätta om barnombudsmannen samt de övriga arrangörernas förslag till förbättringar. De har fyra punkter till förbättringar:
att barn får rätt till särskilt biträde i alla mål om vårdnad, boende och umgänge
att domstolen alltid ska göra en riskbedömning i mål när våld påstås ha förekommit
att föräldrabalken byter namn till barnbalken,
och slutligen att barn ska få rätt till medicinsk, psykiatrisk eller vård även om en av föräldrarna motsätter sig det.
Det var ingen slump att seminariet hölls just nu. Till hösten kommer nya förslag att läggas fram och arrangörerna vill ta chansen att påverka debatten.

– Vi hoppas att vi genom det här seminariet kan väcka debatten om barnperspektivet, sade Lena Nyberg.

Jenny Ingårda från BRIS berättade att det var över 16 000 barn som ringde till BRIS förra året:

– Vi måste lyfta fram vad barnen har sagt. De är ensamma och vill inte tala med någon för att de inte vill svika sina föräldrar.

De som sitter på BRIS jourtelefon uppmuntrar barnen att kontakta någon vuxen person som de litar och har förtroende för. Det kan vara en skolsköterska eller en kurator.

– I många av barnens berättelser finns det alkohol inblandat, berättade, Jenny Ingårda.

Justitieminister Thomas Bodström.

Justitieministern Thomas Bodström inledde med att poängtera att det främst är attityderna man ska försöka ändra, inte lagstiftningen.

– Vi arbetar med flera saker just nu; dels att påskynda handläggningen när det gäller barn under 18 år och också ge dem brottsoffergaranti, dels diskussionen om vårdnadslagen och hur den ska tillämpas. Det fungerar bra, men inte i alla fall, sade Thomas Bodström.

Ytterligare en lag som inte Thomas Bodström är nöjd med är tillämpningen gällande lagen om besöksförbud i det gemensamma hemmet. Nyligen visade en undersökning att den nya lagen har använts i ytterst få fall. Tanken med lagen var att den brottsmisstänkte, oftast mannen, skulle tvingas lämna hemmet vid våld i nära relationer.

– Det kan inte vara bristen på bostäder som gör att den inte kan tillämpas rätt. Besöksförbudet ska fungera överallt, sade Thomas Bodström

Han understryker vidare att det är viktigt att vi ser barnet. Trots att barn som är unga inte alltid reflekterar över att någonting är fel i deras hemförhållande där det förekommer våld kommer de att göra det när de blir äldre.

– Barnen måste börjas behandlas som brottsoffer och få skadestånd, det är väldigt viktigt för deras läkeprocess, menade Thomas Bodström.

Han tillade dock att skadeståndet aldrig kan kompensera de skador som barnet fått, men att det är en hjälp på vägen.

Justitieministern sade avslutningsvis att det krävs särskild kompetens hos utredarna som har hand om barnärenden och att de alltid måste utgå från barnets bästa. Det kan till exempel vara att den geografiska platsen alltid är densamma under förhör, ett barn ska inte behöva slussas runt mellan olika myndigheter.

Ann Lindberg-Jörnstedt, talade om polisens
möjligheter och svårigheter, här tillsammans
med folkhälsoministern Morgan Johansson.

Näste man på podiet var folkhälsoministern Morgan Johansson.
Han inledde med att säga:

– Våra barn är en gåva men vi äger dem inte.

Enligt WHO, Världshälsoorganisationen, är mäns våld mot kvinnor ett folkhälsoproblem. Något som även Morgan Johansson instämde i.

– När Kvinnofridsreformen trädde i kraft 1998 kom ett nytt tänkande, sade Morgan Johansson.

En stolt Morgan Johansson berättade att regeringen skänkt 9 miljoner kronor till kvinno- och mansjourer runt om i landet, en fördubbling jämfört med föregående år.

Anmälningsskyldigheten som finns bland socialsekreterarna har också utvidgats till fängelsepersonal och personal inom psykiatrin. Anmälningsskyldigheten innebär att man måste anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa.

Folkhälsoministern understryker också att det är viktigt att domstolsväsendet väger in barnperspektivet samt att det måste bli bättre utbildningpå området.

– Vi måste bli bättre på att utreda dödsfall bland barn, varje år dör 10-12 barn. Vad gjorde samhället fel? Hur skulle vi kunna göra det bättre?, frågade Morgan Johansson.

En kvinna i publiken frågade Morgan Johansson vad de gör för att män ska sluta slå och han svarade:

– Vi måste förändra mansbilden på sikt, det gäller för alla människor.

Det märktes att det fanns en tydlig frustration bland åhörarna över att det inte händer någonting. Det existerar olika kommittéer och rådsmöten om problemet men man ser inte resultaten.

Text och bild: Petra Kullander
Amnesty Press, praktikant

Läs också om Ekots kartläggning av anmälningar när det gäller våld och övergrepp mot barn.