Amnestys årsmöte

reportage | 2006-04-23

_Stor majoritet för rätten till abort_

Amnestys 43:e årsmöte beslöt på lördagen efter långa och ingående diskussioner att den svenska sektionen är positiv till att Amnesty ska arbeta för rätten till abort. 266 röstberättigade årsmötesdeltagare fattade beslutet efter en lång och komplicerad röstningsprocedur.

Svenska Amnesty är inne i expansiv period. Insamlingsresultatet nådde förra året över 44 miljoner kronor, en ökning med 15 procent.
- Och för första gången på nio år ökar antalet medlemmar, sade svenska Amnestys generalsekreterare Carl Söderbergh till applåder från årsmötesdelegaterna.
Vid årsskiftet hade Amnesty 58 819 medlemmar, en ökning med fem procent.

Till årsmötet i Uppsala 2005 kom 200 röstberättigade deltagare. Årsmötet på Handelshögskolan i Göteborg lockade 266 röstberättigade. Amnesty är en organisation där direktdemokrati gäller, det vill säga varje medlem har möjlighet att delta med rösträtt på årsmötena.
Carl Söderbergh beskrev ett verksamhetsår där ett ökande antal grupper har gått ut i utåtriktade aktioner på dagar som 10 oktober (kampen mot dödsstraffet), 25 november (FN:s dag för avskaffande av allt våld mot kvinnor) och 10 december (de mänskliga rättigheternas dag).
- Genom ”Rätt ska va rätt”-projektet når ut vi ut med information om mänskliga rättigheter till högstadier, gymnasieskolor och universitet. Materialet ”Sneställt” har varit banbrytande genom att ta upp mänskliga rättigheter i elevernas egen kontext och utifrån ett könsrollsperspektiv. Under hösten nådde vi ut till 4 500 elever och vi hoppas kunna fortsätta i samma takt.

När Christine Pamp, Amnestys ordförande, frågade årsmötesdeltagarna hur många som var förstagångsbesökare var det många händer som sträcktes upp i luften.
Hon noterade att abortdemonstranter (se artikel nedan) hade mött årsmötesdeltagarna när de kom till Handelshögskolan på morgonen:
- Jag är glad för det. Amnesty vill normalt sätt påverka andra. Nu är vi så viktiga att andra vill påverka oss. Det ska vi vara stolta över!

Vartannat år har Amnesty beslutanden möten där motioner behandlas. Årets årsmöte var ett möte där egentligen beslut av den typen inte skulle tas. Men genom Internationella rådsmötets, ICM, beslut i Mexiko om abortfrågan i augusti 2005 har frågan blivit högaktuell inom Amnesty-rörelsen.
I sommar ska ett ordförandeforum hållas där alla ordföranden inom Amnestys sektioner samlas till möte. Under förutsättning att detta forum säger ja kan sedan internationella styrelsen få möjlighet att låta Amnesty agera inom några begränsade områden:
1a) att ingen ska straffas för att ha genomgått, spridit information om eller utfört en abort
1b) att alla kvinnor ska ha tillgång till laglig och säker abort när graviditeten är resultatet av ett sexuellt övergrepp, våldtäkt eller incest samt när en fortsatt graviditet skulle äventyra kvinnas liv
1c) att alla kvinnor ska ha tillgång till hälso-/sjukvård för behandling av komplikationer som har uppstått efter en abort, även om aborten var olaglig.

Ytterligare beslut i abortfrågan kan komma vid ICM-mötet 2007. Årsmötet i Göteborg skulle ta ställning till om svenska sektionens ordförande, Christine Pamp, vid ordförandeforumet skulle säga ja till ovanstående tre förslag. Årsmötets ”vägledning till beslut för styrelsen” hade föregåtts av utbildningar och seminarier runt om i landet.
Vid årsmötet fick deltagarna en pedagogisk vägledning av presidiet innan de delades in i fem grupper som under två timmar förde intensiva gruppdiskussioner om Amnesty och abortfrågan.

Tillbaka i plenum var spänningen sedan stor när det vägledande beslutet skulle fattas genom votering med rösträkning.

Förslag 1a) fick bifall med röstsiffrorna 145 mot 49,
förslag 1b) med 101 mot 94
och 1c) med 148 mot 46.
När hela förslag 1 ställdes mot avslag vann det bifall med 108 mot 92 röster.
Men styrelsen ville också veta bevekelsegrunderna bakom medlemmarnas ställningstagande. Det gick ju att rösta nej, både för att man inte vill att Amnesty överhuvudtaget ska arbeta med abortfrågan och för att man inte vill ha ett begränsat perspektiv, utan arbeta för kvinnors rätt till abort.

I en andra voteringsomgång stod det klart att förespråkarna för rätten till abort var i en överväldigande majoritet på mötet. Medan 23 röstade för fortsatt diskussion och fem ville att Amnesty ska stanna vid alternativ 1 så var det 169 personer som vill att Amnesty ”ska anta en policy avseende abort som baseras på uppfattningen att kvinnas rätt till fysisk och psykisk integritet innefattar en rätt att avsluta sin graviditet och att abort därför skall vara laglig, säker och tillgänglig för alla kvinnor”.

  • Då vet styrelsen vad årsmötet har beslutat. En sak är dock säker; det blir en spännande uppföljning på nästa årsmöte 2007, sammanfattade Magnus Öhman i presidiet efter att omröstningarna var över.

Ulf B Andersson

Läs mer! Amnesty Press stora bevakning av
Amnestys MR-konferens om asylrätt och flyktingskap i Göteborg

Klicka här så kommer du till
Amnestys specialsida om konferensen om asyl och flyktingskap. Här finns bland annat en del av konferensens tal i sin helhet.

_Resultat av styrelsevalen:_

Sektionens styrelse

Ordförande : Christine Pamp

Kassör : Jörgen Qwist

Ordinarie ledamöter : Lisa Moreaus, Johan Bäck, Shirin Heidari, Åsa Vinge, Ida Burlin och Sune Montán

Suppleanter : Anna Nilsdotter och Sofia Karlsson

Amnestyfondens styrelse:

Ordinarie ledamöter: Elisabeth Lundgren, Mårten Bengtsson, Ernesto Katzenstein, Amelie Bendz,Maria Bexelius, Sven Olsson

Suppleanter : Annika Flensburg, Katarina Hammarberg

_Abortmotståndare demonstrerade _
_utanför Amnestys årsmöte_

Redan klockan nio på lördagmorgonen hade abortmotståndare samlats utanför Handelshögskolan i Göteborg där Amnestys årsmöte skulle hållas. På dagordningen för Amnestys möte stod nämligen den kontroversiella abortfrågan.

Demonstranter från organisationen Abortnej, som har ett 20-tal aktiva medlemmar, delade ut flygblad där man bland annat kunde läsa Abort kan aldrig vara en mänsklig rättighet!!! och _ Krafter inom Amnesty vill göra abort till en mänsklig rättighet_. Därför står vi här idag.

  • Vi står här så länge det behövs, sade Veera, som inte ville uppge sitt efternamn. Vi tycker att det är väldigt tråkigt att Amnesty, som gör så mycket bra grejer, vill ta upp och arbeta för fri abort.

Simon Hammarén, som liksom Veera höll upp plakat med bilder på blodiga aborterade foster, underströk att rätten till fri abort inte är en mänsklig rättighet.
- Det är ju en människa som dödas vid en abort, sade han.

Mats Selander och Gullan Robertson är abortmotståndare.

På väg in till årsmötet var det många som hejdade sig vid anblicken av plakatens iögonfallande och otäcka fotografier. Flera Amnestymedlemmar stannade till och förde heta diskussioner med abortmotståndarna, särskilt med Mats Selander från Abortnej.

  • Vi inriktar oss på etiken, på människorättsfrågan, inte på politiken. Det får aldrig vara en lösning att döda en oskyldig människa som har blivit till, sade Mats Selander till Amnesty Press.

Men abortfrågan handlar ju sällan om lagliga aborter eller inga aborter alls. I verkligheten blir det istället en fråga om lagliga, säkra aborter eller illegala, osäkra aborter.
- Det där är konstiga argument i abortfrågan. Bara för att någonting sker ska vi ju inte göra det lagligt. Det är som att göra mord och våldtäkter lagliga, sade Mats Selander.

För honom är abort precis lika hemskt som exemplet han tog upp där en brasiliansk polischef ville lösa problemet med gatubarn genom att döda dem. I ett enda fall är Mats Selander dock för abort och det är när det innebär en uppenbar fara för kvinnans liv att fullfölja graviditeten.

Men om en kvinna har blivit gravid efter en våldtäkt, bör hon inte ha rätt till att få göra en abort då?
- Nej. Man löser inte våldtäktssituationen genom att ta bort fostret. Däremot ska kvinnan ha rätt till att adoptera bort barnet sedan om hon vill. Tänk på de människor som lever idag och är resultatet av en våldtäkt, har de mindre värde just därför? Eller om jag säger så här, med tanke på fostret, har de mindre värde ju yngre de är?

Text: Lisa Nordenhem
Bild: Agnes Franzén

_Enkät- Amnesty press_
_Vad tyckte du om årsmötet i Göteborg?_

1. Klas Grinell, 36 år, Turkietsamordnare, första årsmötet, Brännö.

  • Hittills så är jag positivt överraskad över diskussionsklimatet. Bra med smådiskussioner på diskussionstorget.

2. Edita Budimovic, 22 år, Kalmar, grupp 119, första årsmötet

  • Har varit jättebra och intressant. Jag har till exempel fått lära mig mycket om människosmuggling och traumacentret. Jag känner att jag har ett starkt intresse för det. Jag har själv personliga erfarenheter av hur det är att komma till ett nytt land. Ska bli intressant att se vad det blir för resultat i abortfrågan. Det är en komplex fråga.

3. Ann Margret W Sandström, 59 år, grupp 24 i Växjö, distriktsombud Kalmar Kronoberg, sjätte årsmötet

  • Väldigt bra och stimulerande MR-konferens om flyktingar. Skickliga talare, lagom långa, anföranden och omväxling. Gruppdiskussionerna om abort var väldigt bra. Alla har tvingats säga något. Plus att diskussionen gjorde att man ändrade ståndpunkt där inne. Man får höra nya argument och det är oerhört viktigt att vara med på årsmötet i diskussionerna.

4. Mariano Ramirez, 31 år, grupp 28 Växjö, cirka tionde årsmötet

  • Fredagen om flyktingfrågan var jätteintressant. Det var fint ordnat här i Göteborg. Jag saknade lite fler öppna seminarier om abortfrågan. Jag är ett av de barnen som försvann i Argentina. Det är tack vare Amnesty som jag finns.

5. Bo Lindblom, 76 år, grupp 168 Laholm, 38:e årsmötet

  • Tycker det var bra. Fast jag är egentligen inte så övertygad om att ha de här icke-beslutande årsmötena. Jag skulle vilja ha beslutande årsmöte varje år. Varannat år med tyngdpunkten på MR-konferens och varannat med motioner och allt det där. Det kan komma upp frågor varje år där det kan behövas ta beslut. I dag till exempel med abortfrågan.

Text: Agnes Franzén
Bild: Lisa Nordenhem

reportage | 2006-04-23