Stark kritik mot Irlands abortlagar

Irland har en av Europas hårdaste anti-abortlagar. Men en förändring kan vara på väg. – I februari skrev vi in kravet på en folkomröstning i vårt valmanifest, så om Labour sitter i nästa regering så kan detta bli verklighet nästa år, säger senatorn Ivana Bacik, till Amnesty Press. Nu ökar även Amnesty International trycket på Irland

reportage | 2015-06-06
Av: Rebecka Bohlin
Även publicerad i AmnestyPress #2/2015
Ivana Bacik är senator för Labour.

Ivana Bacik är senator för Labour. Foto: Rebecka Bohlin

Det har gått mer än 30 år sedan det irländska folket röstade om att skriva in abortförbudet i grundlagen. Då skrevs in att ”det ofödda barnets rätt till liv ska garanteras i landets lagar....med vederbörlig hänsyn till samma rätt till liv för modern”. Då var det abortmotståndarna som satte frågan på dagordningen. De vann den gången. Men sedan dess har det irländska samhället gått igenom en enorm förändring.

– Den främsta förklaringen handlar om att den katolska kyrkans makt har minskat, på grund av alla sexskandaler. En annan förklaring är att abortfrågan har kommit närmare människorna. Allt fler känner någon som gjort abort, någon som rest utomlands av den orsaken och allt fler berättar om det för sin familj och sina närmaste. Det blir till slut en ”kritisk massa”; på tio år har ungefär 100 000 irländska kvinnor gjort abort, förklarar Labour-senatorn Ivana Bacik.

Vi slår oss ner i en av parlamentets mindre cafeterior i en inglasad del av den pampiga byggnaden, och Ivana Bacik förklarar att abortfrågan inte alls är så polariserad som den en gång var på Irland:
– Visst finns det fortfarande extremister, men de är inte i majoritet. Jag märker att jag når fram till andra politiker och att de lyssnar på rationella argument om mänskliga rättigheter.

Men det finns fortfarande ett välorganiserat motstånd mot abort på Irland, från grupper som har stöd från likasinnade i USA:
– Den politiker som är ”Pro Choice” får lastbilslaster med aggressiva mejl. Jag har själv blivit hotad och misshandlad av abortmotståndare. Senast jag blev fysiskt hotad var för ungefär en månad sedan då en man stod och skrek åt mig samtidigt som han hötte med en hammare.

Men Ivana Bacik är härdad. Redan under sin studietid greps hon och åtalades för att hon och två andra studenter förmedlat kontakter till brittiska abortkliniker. Sedan dess har hon varit en känd debattör och den som mest aktivt drivit frågan om kvinnors rätt att välja, inom arbetarpartiet Labour.

– Personligen anser jag att de första tre månaderna ska kvinnan välja själv, säger hon. Men jag tror inte att det skulle vara möjligt att ersätta 8e tillägget till konstitutionen med fri abort, rakt av. Däremot att abort blir tillåtet om fostret är skadat, kvinnan har utsatts för incest eller våldtäkt och hennes liv eller hälsa är i fara. Det finns en bred majoritet för abort under sådana omständigheter och det är det vi vill rösta om.

Efter valet år 2011 bildade socialdemokratiska Labour regering med Irlands största parti, Fine Gael, som tillhör den kristdemokratiska internationalen. Nästa val måste hållas senast i april år 2016.

Sinéad Corcoran, Justine Murphy, Clara Brophy på Abortion Rights Campaign.

Sinéad Corcoran, Justine Murphy, Clara Brophy på Abortion Rights Campaign. Foto: Rebecka Bohlin

Ivana Bacik är inte ensam om sin bedömning att den irländska opinionen i frågan om rätt till abort, åtminstone under vissa omständigheter, har svängt. Jag söker upp paraplyorganisationen Abortion Rights Campaign, ARC, som huserar i en liten lokal på en bakgata i centrala Dublin. De har inget som helst ekonomiskt stöd, utan är helt medlemsfinansierade. Sinéad Corcoran delar bilden av att Irland har förändrats:

– Kyrkan har tappat greppet. Den yngre generationen har ett mer globalt perspektiv. De tror starkare på respekten för mänskliga rättigheter än på kyrkans dogmer, säger hon.

Även Niall Behan, chef för den offentligt finansierade familjeplaneringsenheten the Irish Family Planning Association (IFPA), gör samma bedömning:
– Det är jättesvårt att hitta en abortmoståndare under 60 år i dag. Anti Choice-rörelsen, som vi kallar den, har minskat i betydelse.

Att informera om abort är numera lagligt på Irland. Dock finns dock begränsningar för hälso- och sjukvårdspersonal som enligt regler från år 1995 inte får “förespråka eller främja” abort. Att hjälpa någon att genomföra aborten är fortfarande ett brott som kan ge 14 års fängelse. Efter folkomröstningen år 1992 slogs fast att kvinnor har rätt att resa från Irland för att göra abort utomlands. Den kvinna som gör en abort på den irländska republikens territorium riskerar fortfarande ett fängelsestraff på upp till 14 års fängelse.

– De vanligaste reaktionen på detta bland kvinnorna som kommer hit är ilska. De är arga över att de inte ens har rätt till abort när fostret inte är livsdugligt eller om en kvinnas hälsa är i fara, och de känner sig väldigt ensamma när de måste ordna allting själva, förklarar Niall Behan.

Niall Behan och Denise Ryan på IFPA.

Niall Behan och Denise Ryan på IFPA. Foto: Rebecka Bohlin

Ungefär var tionde kvinna som söker sig till IFPA är invandrare och vissa är papperslösa.

– Vi har identifierat elva byråkratiska hinder som en papperslös måste övervinna för att kunna göra en abort. Det handlar om utresetillstånd, inresetillstånd, ett polis-foto där polisen intygar hennes id och så vidare – och hon kanske inte vågar göra allt detta. Bara handläggningstiden för ett tillfälligt resedokument kan ta åtta veckor, förklarar Niall Behan.

Från september 2013 till september 2014 sökte sig 26 papperslösa kvinnor till IFPA för att de övervägde abort. 17 av dem kom inte tillbaka efter första besöket, så organisationen vet inte hur det gick för dem. Av de nio de hade fortsatt kontakt med blev fem föräldrar mot sin vilja och fyra tog abort-piller.

Irlands hårda anti-abortlag har vid flera tillfällen väckt internationell uppmärksamhet. Ett exempel var det så kallade fallet X från 1992, då en 14-årig flicka blev gravid efter en våldtäkt. Hon var på väg att göra en abort i Storbritannien när hennes föräldrar kontaktade den irländska polisen för att ta reda på om det gick att utvinna något slags biologiskt bevismaterial mot våldtäktsmannen i samband med aborten. Polisen vände sig till en åklagare som utverkade ett domstolsbeslut om att förhindra flickan från att resa utomlands för en abort.

Att ett våldtaget barn skulle tvingas att föda ett barn väckte en enorm upprördhet hos många människor.

Fallet togs så småningom upp av Högsta domstolen som gav henne tillåtelse att göra abort, med hänvisning till att hennes liv var i fara, på grund av att hon var självmordsbenägen. Beslutet förvånade många och den irländska lagen kom därför att uppfattas som otydlig.

Ett annat uppmärksammat fall gällde tre kvinnor (kallade A, B och C), som med hjälp av IFPA anmälde Irland till Europadomstolen i Strasbourg för att deras mänskliga rättigheter hade kränkts i och med att de tvingades resa utomlands för att göra abort. I domen, från december 2010, slår Europadomstolen fast att en av kvinnornas rättigheter hade kränkts, eftersom hon var cancersjuk.

I november 1992 genomfördes därför en ny folkomröstning. Befolkningen röstade ja till de första två förslagen som garanterade rätten att resa utomlands för abort och rätten att få information om abort. De röstade även nej till det tredje förslaget som handlade om att självmordsbenägenhet inte skulle anses utgöra en risk för en kvinnas liv.

Detta innebär att abort är tillåtet på Irland om en kvinnas liv är i fara – men inte om hennes hälsa är i fara. Gränsdragningen är förstås svår att göra.
I oktober 2012 dog Savita Halappanavar på ett sjukhus i Galway i blodförgiftning, till följd av att hon förvägrades abort i samband med ett missfall. Hon var indisk medborgare som arbetade som tandläkare i Irland och dödsfallet ledde till stora protester både i Irland och i Indien. Detta tragiska dödsfall har gett ytterligare bränsle till abortdebatten i Irland. Men händelsen har inte fått alla att tveka.

Sinead Slattery är aktiv i Pro Life Campaign.

Sinead Slattery är aktiv i Pro Life Campaign. Foto: Rebecka Bohlin

I lobbyn på ett av Dublins lyxigare hotell träffar jag Sinead Slattery, aktiv i Pro Life Campaign. Hon tror inte på att Savita Halappanavars liv hade kunnat räddas om hon hade fått en abort:
– Hon dog av en infektion. Om en lögn färdas tillräckligt långt blir den en sanning, säger hon.

Sinead Slattery menar att livet börjar i befruktningsögonblicket och att ett fosters mänskliga rättigheter därför ska respekteras från samma stund. Hon är helt säker på att ett foster upplever smärta vid abort. Detta säger hon till mig ett tiotal gånger under intervjun och hon tror sig veta att kvinnors hälsa påverkas negativt av abort.

Inte heller Patrick Buckley från The Society for the Protection of Unborn Children, Spuc, känner någon som helst tveksamhet gentemot abortförbudet efter Savita Halappanavars död:
– Att döda barn är inte och kan aldrig bli en mänsklig rättighet. Detta är den största medborgerliga rättighetsfrågan i vår tid!

Via mejl sänder han mig en lång lista på påstådda problem relaterade till abort, bland annat ökad cancerrisk och ökad risk för drogmissbruk.
– Det de säger är nonsens! Du kan diskutera när ett foster kan uppleva smärta, det finns inget exakt svar på den frågan. I de flesta länder är abort tillåtet upp till 24 veckor. Först då är fostret livsdugligt och har känslor, kommenterar läkaren Tiernan Murray, talesperson för Doctors for Choice.

Tiernan Murrey.

Tiernan Murrey. Foto: Rebecka Bohlin

Vi träffas på hans mottagningsrum på vårdcentralen i Dublin-förorten Goatstown. Tiernan Murray är medlem i Amnesty International och han säger att han engagerar sig i abortfrågan av människorättsskäl:

– Så länge en läkare riskerar 14 års fängelse för en abort där inte kvinnans liv är i fara kommer fler kvinnor att dö. Läkaren står inför ett omöjligt beslut!

Enligt Tiernan Murrey håller en bred majoritet av den yngre generationen läkare med honom om att abort bör tillåtas, under vissa omständigheter. Ändå har Doctor for Choice, som är en uttalat feministisk organisation för fri abort, bara 50 medlemmar.

– Vi kommer att bli fler, jag är väldigt optimistisk! I dag möter jag bara positiva reaktioner på mitt engagemang. Låt mig ta ett exempel: En kollega som uttalade sig ”pro choice” i direktsänd radio via telefon, berättade för mig att radion hade stått på i mottagningen under intervjun, och när hon kom ut i väntrummet för att ropa in nästa patient stod alla upp och applåderade. Så ser det ut nu: Dagarna då det var obekvämt att uttala sig öppet om abort är förbi!

Så sent som förra sommaren kritiserades Irland av FN:s människorättskommitté på grund av att den gällande abortlagen inte uppfyller konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

Även Amnesty International har tagit ställning för att abort ska avkriminaliseras samt att kvinnor och flickor ska ha tillgång till säker och laglig abort om graviditeten utgör fara för deras liv, fysiska och mentala hälsa eller är ett resultat av incest eller våldtäkt. Abort ska även tillåtas när fostret är så skadat att det inte kommer att överleva, anser Amnesty.

Den irländska sektionen av Amnesty jobbar just nu med en kommande rapport om vilka problem abortförbudet på Irland har ur ett människorättsperspektiv. Och i juni kommer Irland att stå i fokus som ett led i Amnesty Internationals kampanj ”My body, my rights!”.

Sorcha Tunney på Amnesty International.

Sorcha Tunney på Amnesty International. Foto: Rebecka Bohlin

Sorcha Tunney, som ansvarar för den kommande kampanjen, berättar att det trots att det är första gången som den irländska sektionen engagerar sig i abortfrågan, har detta inte väckt några hetare diskussioner.

– Alla är överens om att detta är en människorättsfråga vi måste driva, säger hon när vi träffas på Amnestys kontor i Dublin.

– Vi uttalade oss inte alls i samband med Savita Halappanavars död, för vi ville avvakta en fullständig utredning. Nu vet vi att en bidragande faktor till hennes död var att hon förnekades en abort. Läkarna var inte säkra på om de kunde utföra en laglig abort.

Några av de saker som kommer att hända i sommar är att Amnesty kommer att kräva en avkriminalisering av abort. De kommer att genomföra en föreläsningsturné på landsbygden och medverka under ett antal festivaler. Just nu utbildar de sina medlemmar för detta.

– Vi har intervjuat både läkare och kvinnor som gjort abort. Alla vi talar med säger att den nuvarande lagen får kvinnorna att känna sig som kriminella. Vi trycker även på jämlikhetsaspekten. Att resa utomlands för att göra abort kostar i genomsnitt 1 000 euro, säger hon.

Abortmotståndarna Sinead Slattery och Patrick Buckley är mycket kritiska till Amnestys kommande kampanj, eftersom de tycker att en människorättsorganisations främsta uppgift är att stå upp för fostrets mänskliga rättigheter.
Men Sorcha Tunney konstaterar att det inte finns några konventioner som skyddar ett fosters mänskliga rättigheter:
– Amnesty förhåller sig till internationella konventioner för mänskliga rättigheter. Det vi kräver är att Irland ska leva upp till dessa konventioner säger hon.

Tiernan Murrey, Ivana Bacik, Niall Behan och Sinéad Corcoran är alla överens om att Amnestys kommande kampanj är väldigt betydelsefull. Detta för att Amnesty, enligt dem, är en så stor organisation med ansett rykte.
– Vi vet att den irländska regeringen är livrädd för negativ uppmärksamhet, säger Niall Behan.
– Människorättsargumentet väger väldigt tungt, säger Ivana Bacik.

Rebecka Bohlin
rebecka.bohlin@hotmail.com

Fotnot: En något kortare version av denna text publicerades i Amnesty Press nummer 2/2015.

Fakta Ungefär 4 000 irländska kvinnor reser varje år utomlands för att göra abort. Hur många som gör abort hemma med hjälp av abort-medicin är okänt. Men tullen beslagtar cirka 1 000 försändelser av abort-mediciner varje år.
Enligt WHO genomförs nästan 22 miljoner osäkra aborter årligen, vilket motsvarar 48 procent av samtliga aborter I världen. 47 000 kvinnor beräknas varje år dö av dessa ingrepp, de allra flesta i fattiga delar av världen.

Bakgrund/ Amnestys abortpolicy

Amnesty uppmanar stater att:
* Förse alla med fullständig information om SRR, sexuella och reproduktiva rättigheter.

  • Upphäva lagar som kriminaliserar kvinnor som söker abort eller läkare som utför säkra aborter.

  • Säkerställa att varje kvinna som lider av komplikationer efter en abort har tillgång till den medicinska vård hon behöver, oavsett om aborten erhållits lagligt eller olagligt.

  • Som ett minimum ska tillgång till abort säkerställas för varje kvinna som blivit gravid till följd av våldtäkt eller incest, eller då graviditeten utgör en fara för kvinnans liv eller riskerar att allvarligt skada hennes hälsa, eller då fostret ej är livsdugligt

Läs också

Amnestys rapport om abort i Irland (9 juni)

reportage | 2015-06-06
Av: Rebecka Bohlin
Även publicerad i AmnestyPress #2/2015