FN öppnar MR-kontor i Honduras – allt svårare situation för mänskliga rättigheter

I maj öppnar FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna (UNHCHR) kontor i Honduras. Det är UNHCHR:s andra landkontor i Centralamerika och välkomnas av civilsamhället som anser att situationen för de mänskliga rättigheterna blir allt sämre i landet. Regeringen å sin sida pekar på flera framsteg.

reportage | 2015-05-14
Av: Erik Halkjaer
Gilda Rivera.

Gilda Rivera. Foto: Erik Halkjaer

– Det sker allt fler övergrepp och brott mot de mänskliga rättigheterna. Säkerhetsläget är fruktansvärt. På varje fråga från folket om vad som görs är svaret ökad militarisering och fler vapen. Vi höjer nu rösterna för att få internationellt stöd. Det behövs mer demokrati och utrymme åt gräsrötterna, säger Gilda Rivera vid Honduras Center för kvinnors rättigheter, CDM, när Amnesty Press träffar henne vid ett besök i Stockholm.

Tillsammans med andra människorättsaktivister från Honduras besökte Gilda Rivera Sverige tidigare i våras. Under en kort, men intensiv, resa mötte de representanter från utrikesdepartementen i flera länder i norra Europa. Allt för att ge det honduranska civilsamhällets syn på situationen för det mänskliga rättigheterna i Honudras inför 8 maj i år.

Den 8 maj stod Honduras inför UNHCHR i Génève, i Schweiz. För andra gången sedan statskuppen år 2009 var det dags att utvärdera regeringens arbete med att förbättra de mänskliga rättigheterna. Regeringens representant, Jorge Ramón Hernández Alcerro, menade att man gjort enorma framsteg.

Efter att ha presenterat underlag som enligt honom visade att Honduras uppfyllt 106 av de 129 rekommendationer som UNHCHR lämnade år 2010 sade Hernández Alcerro att ”det utan tvekan återstår flera strukturella, kulturella och institutionella utmaningar som vi måste besegra, och siffrorna för fattigdomen, ojämlikheten och ojämställdheten är fortfarande för höga. Därför är vi övertygade om att alla sociala, ekonomiska och politiska krafter i landet tillsammans måste lova att på lång sikt, tillsammans med honduranerna och med hjälp av internationellt stöd bygga ett Honduras som vi alla önskar: fritt från extrem fattigdom, utbildat, hälsosamt, demokratiskt, säkert och utan våld.”

Orden inför FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna rimmar illa med Gilda Riveras bild. När hon besökte Utrikesdepartementet i Stockholm talade hon och hennes reskamrater om hur den dialog som tidigare funnits mellan civilsamhället och regeringen har helt frusit fast.

– Man osynliggör civilsamhället och ifrågasätter det. De kanske bjuder dig till ett möte, men inte för att kommunicera, utan för att föreläsa. Regeringen lyssnar inte, utan ger generella svar och menar att civilsamhället bara vill landet illa. Lika låst är läget i parlamentet. Regeringen har inte haft en enda överläggning med oppositionen, säger Guillermo López, från den honduranska organisationen Domare för demokrati.

Förutsättningarna för att den sittande honduranska regeringen ska kunna samla hela landet, som Hernández Alcerro talade om i Génève är små. Enligt Gilda Rivera och Guillermo López lär läget förvärras innan det blir bättre.

– Listan över övergrepp på de mänskliga rättigheterna i Honduras är som att läsa en nekrolog. Det finns ett enormt tryck från det internationella samfundet att våldsituationen måste lösas och ska man få fart på ekonomin behövs investeringar, men företagen kommer inte om det inte är säkert. Regeringens svar är fler militärer, säger Guillermo López.

Guillermo López.

Guillermo López. Foto: Erik Halkjaer

Med sig till Sverige hade Guillermo López och Gilda Rivera en skuggrapport om situationen för de mänskliga rättigheterna i Honduras, undertecknad av 51 honduranska civilsamhällesorganisationer. Enligt skuggrapporten bör Honduras komma till rätta med den utbredda straffriheten för våld mot homo- och transsexuella, journalister, människorättsaktivister och kvinnor. Skuggrapporten berör även rätten till akut p-piller, kvinnors sexuella rättigheter och rätten till abort.

Honduras räknas till världens mest våldsamma land, med stora problem med socialt våld, men även med organiserad brottslighet och ungdomsgäng. De flesta av landets regeringar har löst problemet genom att skicka ut militären på gatorna. Den nuvarande regeringen har gått ett steg längre och skapat en särskild militärpolis, underställd försvarsdepartementet som gått in i landets värst utsatta bostadsområden. Det har rent statistiskt lett till minskat våld, men samtidigt har utrymmet för civilsamhället och sociala rörelser att göra sig hörda och kräva sina rättigheter kraftigt begränsats.

Banderoll hos människorättsorganisationen COFADEH med namn på några av dem som ”försvann” i Honduras under 1980-talet.

Banderoll hos människorättsorganisationen COFADEH med namn på några av dem som ”försvann” i Honduras under 1980-talet. Foto: Amnesty International

Militärpolisen har inte heller löst straffriheten. Enligt UNHCHR:s senaste utvärdering av Honduras, som också presenterades den 8 maj, krävs ännu fortsatta kraftåtgärder för att komma till rätta med många av landets problem. UNHCHR anser att det fortsatt råder ett våldsamt klimat i landet och en utbredd osäkerhet, vilket framför allt inkluderar journalister, domare, människorättsförsvarare, ursprungsfolk och landets svarta befolkning. Man uttrycker stor oro för det utbredda våldet mot kvinnor och barnens situation. De statliga institutioner som undersöker brott och utomrättsliga avrättningar måste stärkas kraftigt.

Som ett stöd till Honduras öppnar UNHCHR nu ett lokalt kontor i landet. Det är det andra kontoret i Centralamerika, efter Guatemala.
– Risken är stor att regeringen bara tillåter detta för att ge sig själva legitimitet och att man kommer göra sitt yttersta för att begränsa högkommissariens möjligheter att agera i landet. Men vi har höga förväntningar. Man kan ge stöd åt ombudsmannen för de mänskliga rättigheterna, som fått en allt mer undanskymd roll. Man kan även ge tekniskt stöd åt andra aktörer som följer upp de mänskliga rättigheterna, publicera rapporter och öppna upp möjligheter till dialog mellan regeringen och civilsamhället, säger Guillermo López.

När det gäller just relationen mellan regering och civilsamhället finns mycket att göra. Som för att understryka Gilda Riveras och Guillermo López vittnesmål till Amnesty Press i Stockholm utsattes de för en smutskastningskampanj när de väl var tillbaka i Honduras. Representanter för den honduranska regeringen uttalade sig offentligt om att aktivisterna med sin skuggrapport och möten med europeiska regeringar bara försämrar situationen i Honduras.

Erik Halkjaer
erik@halkjaer.se

Läs mer om Honduras från Amnesty Press

Honduras hbt-rörelse i skottlinjen (nr 4/2014)

»Det är som ett lågintensivt krig« – Berta Cáceres har gått under jorden i Honduras (17 december 2013)

Honduras: ”Ny poliskår och försvarsmakt stor utmaning vid valseger” (9 september 2013)

Maktkampen skärps i Honduras - kuppregimen stänger kritiska medier (1 oktober 2009)

På flykt undan förtrycket i Honduras (14 augusti 2009)

Läs också
Suggested recommendations to States considered in the 22nd round of the Universal Periodic Review, 4-15 May 2015 (Amnesty International 16 april 2015)

reportage | 2015-05-14
Av: Erik Halkjaer