Spansk-kinesisk schism ledde till lagändring: ”Dåliga nyheter för det tibetanska folket”

Buddistmunken Thubten Wangchens anmälan mot kinesiska politiker skapade en schism mellan Spanien och Kina. Foto: Saransh Sehgal/IPS

En anmälan från den tibetanske munken Thubten Wangchen ledde till att en spansk domare utfärdade en internationell arresteringsorder för flera höga kinesiska politiker. Men den kinesiska reaktionen på anmälan blev stark och nu har Spanien inskränkt domares rätt att söka personer för brott mot mänskligheten som begåtts i andra länder.

Thubten Wangchen, som är spansk medborgare, anmälde den tidigare kinesiske presidenten Jiang Zemin, den tidigare premiärministern Li Peng och tre andra kinesiska toppolitiker, för misstankar om folkmord i Tibet.

Anmälan ledde till att Ismael Moreno, domare i Spaniens högsta domstol, uppmanade Interpol att utfärda en internationell arresteringsorder på de utpekade kinesiska ledarna, misstänkta för folkmord, tortyr och brott mot mänskligheten. Beslutet togs i enlighet med den spanska lag som tillät landets rättsväsende att ta upp fall som gäller människorättsbrott, även om dessa begåtts utomlands.

Den kinesiska regeringen svarade med att protestera mot Spanien, som man menar försökte lägga sig i inhemska angelägenheter. Kinas utrikesminister påminde även Spanien om de stora lån det skuldtyngda landet har till Kina.

Efter att arresteringsordern hade utfärdats klubbade dock det spanska parlamentet snabbt igenom ett förslag från regeringspartiet Partido Popular, PP, om att begränsa möjligheterna för landets domstolar att driva mål som handlar om brott begångna utomlands. Förslaget att ändra på lagen godkändes av parlamentets båda kammare och de nya reglerna började gälla den 15 mars.

Thubten Wangchen är mycket kritisk till den lagändring som nu har drivits igenom.

– Det är dåliga nyheter inte bara för det tibetanska folket, utan också för det spanska. PP böjer sig för kinesiska påtryckningar på grund av landets dåliga ekonomi och dess skulder, säger han till IPS.

Den nu ändrade lagen infördes 1985 och användes bland annat för att sätta den förre chilenske diktatorn Augusto Pinochet i husarrest i London 1998 på order av den spanske domaren Baltasar Garzón. Spanska domstolar har även försökt åtala en rad andra internationella brottsmisstänkta men i realiteten har få utredningar lett till verkliga åtal.

Fler människorättsgrupper, däribland Amnesty International och Human Rights Watch, har undertecknat ett öppet brev där den reformerade lagen beskrivs som ett ”förödande slag för den universella jurisdiktionen och för Spaniens internationella förpliktelser för att försäkra sig om att grova brott inte förblir obestraffade”.

Thubten Wangchen föddes i Tibet 1954, men gick tillsammans med sin familj i exil i Nepal 1959, samma år som Tibets andlige ledare Dalai Lama flydde till Indien. Han lämnade in sin anmälan mot de kinesiska ledarna till en domstol i Spanien 2006, tillsammans med de lokala organisationerna Comité de Apoyo al Tibet och Casa del Tíbet.

– Motivet bakom att driva detta fall handlade bara om en sak - att världen skulle få en sann kännedom om tibetanernas lidande under den kinesiska regimen, säger Thubten.

Enligt munken har 127 personer bränt sig själva till döds i protest mot Kinas hårdföra politik i Tibet.

– Folket i Tibet kontrolleras genom den massiva kinesiska miltära närvaron och tibetanerna lever under en konstant förtryck utan någon rörelse- eller religionsfrihet. Genom min lilla aktion har jag gett mitt moraliska stöd till de tibetaner som lever inne i Tibet, säger han.