EU överväger lättade sanktioner

EU kommer troligen att drastiskt lätta på sina sanktioner mot Uzbekistan, uppger nyhetsbyrån EU Observer. Beslutet väntas fattas på EU:s utrikesministermöte som hålls i Bryssel den 13 november. Sanktionerna, som infördes efter massakern i Andijan i maj 2005, består av ett vapenembargo, visumförbud för 12 uzbekiska tjänstemän, samt frysning av bilaterala förhandlingar. Tyskland föreslår nu att sanktionerna ska dras ner till att enbart bestå av ett vapenembargo.

Uzbekistan har inte uppfyllt några av de krav som EU ställde i sin resolution förra året, exempelvis har man underlåtit att genomföra en oberoende undersökning av varför minst 180 civila sköts ihjäl i Andijan. Flera europeiska politiker och icke-statliga organisationer bedömer att människorättsläget i Uzbekistan har förvärrats under de senaste 18 månaderna.

Enligt Financial Times anklagar nu människorättsgrupper den tyska regeringen för att inta en alldeles för mjuk hållning gentemot Uzbekistan. Enligt kritikerna är anledningen till de lättade sanktionerna att man vill skydda EU:s energi- och säkerhetsintressen i landet.

Uzbekistan tros ha stora naturgastillgångar, som kan täcka hela EU:s energibehov under fyra år. Landet har också den största befolkningen, den näst största ekonomin och den näst största armén i hela Centralasien. Landet är strategiskt viktigt för NATO:s operation mot talibanerna i Afghanistan, och används även i det USA-ledda "kriget mot terrorismen".

Människorättsgrupper är alltså kritiska mot de föreslagna lättningarna, och vill att EU förlänger sanktionerna när dessa löper ut i mitten av november. En förlängning kräver dock ett enhälligt beslut av samtliga 25 medlemsstater. Men flera observatörer, bland annat flera EU-länders ambassader i Tasjkent, menar att sanktionerna inte har haft några resultat, förutom att de har drivit Uzbekistan närmare Ryssland. Frågan om sanktionernas vara eller icke-vara har delat EU:s medlemsstater. Frankrike och Polen är enligt EU Observer positivt inställda till Tysklands förslag på lättade sanktioner, medan Storbritannien och flera av de skandinaviska länderna är för en fortsatt hård linje.

Storbritanniens relation till Uzbekistan är dock omgärdad med ett antal frågetecken, efter att den före detta brittiska ambassadören i Uzbekistan, Craig Murray, vittnat i det brittiska parlamentet om att brittiska myndigheter har låtit Uzbekistan tortera terroristmisstänkta å deras vägnar.

EU-parlamentet uppmanade den 26 oktober medlemsstaterna att behålla vapenembargot och att utöka den lista över uzbeker som förvägras inresevisum till EU till att också omfatta presidenten Islam Karimov. EU-parlamentet sade dock att sanktionerna "inte har gett några positiva resultat så här långt", och att de kan behövas justeras utifrån framtida uzbekiska eftergifter.

EU:s ordförandeland Finland, ska tillsammans med tyska diplomater och EU-kommissionen träffa representanter från Uzbekistan nästa vecka, den 8 november. Man tror att Uzbekistans regering kommer att erbjuda EU en regelbunden dialog om mänskliga rättigheter, samt säga att man ska avskaffa dödsstraffet under år 2007, istället för 2008 som man tidigare sagt.

Tysklands utrikesminister Frank Walter Steinmeier besöker Uzbekistan den här veckan och enligt Financial Times sade han att man är beredd att lätta på sanktionerna om Uzbekistan tar "konkreta steg" för att förbättra de mänskliga rättigheterna i landet. Han sade dock att det är för tidigt att fatta något beslut ännu, utan att man avvaktar vilka besked Uzbekistan ger under mötet i Bryssel nästa vecka.

Läs mer: Amnestys rapport om massakern i Andijan (20 september 2005)