Ännu fler härskartekniker!

När du använder maktspråk kränker du dina medmänniskor. Du lyssnar inte på dem, tar dem inte på allvar och visar att du tycker att du är förmer, vilket du ofta grundar på din sociala status, din etnicitet, ålder eller kön. Detta tar Elaine Bergqvist upp i sin nya bok Härskarteknik, där hon beskriver sju olika härskartekniker. Det handlar bland annat om uteslutningsmetoden, hierarkimetoden, tidsmetoden, stereotypmetoden och självförvållade härskarteknik.

Amnesty Press träffas Elaine Bergqvist för att ställa några frågor om hur härskartekniker kan ta sig uttryck inom en organisation som Amnesty, och kanske framförallt vad man kan göra för att bryta mönstret.

Elaine Bergqvist är kommunikationskonsult och driver företaget Zebra utbildning, som specialiserat sig på härskartekniker och interkulturell kommunikation.

Det är inte konstigt att vi söker oss till sammanhang där vi känner oss hemma. Själv illustrerar Elaine Bergqvist med att hon helst sätter sig brevid fyra äldre svarta kvinnor på tunnelbanan, istället för hos en ensam svensk, eftersom det inger trygghet och påminner om hennes mamma som är från Brasilien.
- Vi söker oss till dem vi känner igen oss i, men vi kan inte bara utgå från ytan idag när vi lever i en globaliserad värld, vi vet inte vem som sitter inne med en viss kompetens. Formen för kompetens är inte självklar.

Elaine Bergqvist vill inte prata om mångfald som hon tycker har en negativ klang, något man lite pliktskyldigt försöker krydda arbetsplatserna med, utan talar mer i termer av kulturell kompetens. Hon menar att en organsiation har allt att vinna på att kompetensbasen breddas. Vi pratar lite om Amnesty som organisation och Elaine Bergqvist, som driver ett eget företag som specialiserat sig på interkulturell kommunikation, tror att många nya grupper kan bidra med ett djup i kunskapen som kan vara en stor resurs för Amnesty, även om de inte besitter bredden i kunskapen som säkert finns hos dem som engagerat sig länge inom Amnesty. Kanske är det till viss del det som skrämmer för att ta kontakt med Amnesty. Man känner sig lite dum och tror inte att man har något att bidra med.
- Vi måste börja se på våra skillnader mer som en tillgång än som ett problem. Det är viktigt att organisationen har som norm att kulturell kompetens är något positivt.

Syftet med boken är inte att skapa konfrontation, som hon tycker att tidigare feminister till viss del gjorde när man myntade begreppet härskartekniker på 1970-talet, när idén introducerades första gången av Berit Ås, vänsterpolitikern och socialpsykologiprofessorn från Norge. Härskarteknikerna användes ofta som slagträn i debatten, och att brista ur i ett ”nu osynliggör du mig”, tror hon inte uppnår sitt syfte.

Den konflikt mellan könen som feminismen ibland kritiseras för att ha bidragit till, där män upplever att de som grupp får stå till svars för allt negativt som mansrollen förknippas med, ser Eliane Bergqvist, liksom många yngre idag, som ett stort problem för feminismen. De vill hellre se kränkningarna i ett bredare sammanhang, där konflikten skär över könsgränserna, och att makt kan ta sig olika uttryck, och drabbar både genom sociala klasser, etniska tillhörigheter och även ålder. Att tala om klass och social status har blivit mycket vanligt idag - efter att inte ha varit riktigt rumsrent sedan 1980-talet då yuppie-erans individualism satte tonen - framförallt inom de grupper som kallas nysvenskar och hos många som känner utanförskap i storstädernas förorter.

Elaine Bergqvist mål är att uppvärdera kritik i sig till något eftersträvansvärt. På så sätt omvandlas konflikten till en win-win situation där både härskaren och den som kränkts går stärkta ut situationen. Det viktiga är att hitta strategier för att kommunicera så att människor kan vinna tillbaka sin självkänsla och mötas på en jämlikt plan. Om du säger att någon osynliggör dig och den personen går i baklås och känner sig som en skitstövel är inte mycket vunnet.
- Kritik är något postitivt som vi måste öva oss på att ta. Jag ser det som värdefull information från dig till mig, säger hon. Vi svenskar är så rädda för kritik men det är ironiskt för det bevarar bara konflikten. När man lärt sig känna igen härskarteknikerna blir det lättare att konfrontera.

Elaine Bergqvist har sin utbildningsbakgrund inom ämnet retorik och det märks tydligt att hon tycker att språket och vårt sätt att uttycka oss är viktigt för hur framgångsrikt resultatet blir.
Det värsta du kan göra är att reagera känslomässigt och bli arg som ett bi och fräsa ifrån. Det du ska göra är att sakligt beskriva situationen, sätta ord på det som händer, och ställa en fråga till den som använder maktspråk, samtidigt som du låter uppriktigt nyfiken på svaret. Din inställning till kritik påverkar tonfallet du använder så tänk på att kritik är en ”gåva”.

Finns det någon förlösande mening man kan använda?
- ”Vad menar du med det”?, och då ska ordet ”det” bytas ut mot kränkningen, svarar hon. Det vill säga ”lilla gumman”, eller att någon reser sig och går från ett möte och därmed får sista ordet innan alla sagt sitt, eller att någon vänder sig bort och bläddrar i sina papper när du presenterar ditt välförberedda inlägg eller föredrag.
Elaine Bergqvist anser att maktspråket är universellt och tycker inte om att prata om manligt och kvinnligt men hon medger att det finns vissa könsskillnader.
Män tenderar exempelvis att använda sin starkare röst för att överrösta en kvinna när båda vill ha ordet samtidigt. Men det finns ett effektivt knep att vinna röstduellen, berättar Elaine Bergqvist. Värdeladdade ord skär alltid igenom.
- Jag var inte klar - nu avbröt du mig, ska du säga, säger hon. Det fungerar helt garanterat, jag såg det på TV senast förra veckan. Killen tystnade direkt.

Kvinnor, å andra sidan, har en tendens att använda självförvållad härskarteknik, och det kan man bara hantera själv, anser Elaine Bergqvist, och vara uppmärksam på och träna bort.
Självförvållad härskarteknik betyder att man förringar det man själv säger genom att linda in det i ett ”jag har något litet att säga”, avsluta meningen med ett fnittrigt skratt eller låta påståendet formuleras som en fråga. Det naturliga är ju att vi går ned i ton i ett påstående för att visa att vi inte frågar utan berättar. När du gör det låter du mer bestämd och får större auktoritet och det är bättre chans att man lyssnar på det du säger.
Till viss del beror den självförvållade härskartekniken på dålig självkänsla eller nervositet men visst finns gamla könsroller begravda här och kvinnor känner att de förväntas ta en underordnad ställning.

Jag frågar om det är någon skillnad bland yngre kvinnor och män idag, eller om de här mönstren håller på att ändras.
- Visst är det stor skillnad bland oss 80-talister, säger Elaine Bergqvist, som själv ger ett proffsigt, bestämt och självsäkert intryck. Våra mammor har pratat mycket hemma om jämställdhet och det har nästan blivit ombytta roller. Killarna uppfostras till att vara mjuka och kramas och vi kvinnor att ta plats. Vi måste vara uppmärksamma på det här så att vi inte missbrukar vår ställning.

Kulturell kompetens handlar om att se alla människor som jämlika, då behandlar vi människor vi möter som om de har något unikt att bidra med, anser Elaine Bergqvist.

I boken Härskarteknik, ger Elaine Bergqvist i ett kapitel för varje härskarteknik, råd för hur man kan hantera olika situationer. En av de vanliga härskarteknikerna är uteslutningmetoden, vilken går ut på att du ignorerar den som du upplever står under dig i hierarkin. Det kan vara som i exemplet ovan att vi inte lyssnar när någon pratar på ett möte men det kan också handla om att du tappar uppmärksamheten från den du sitter och pratar med i fikarummet när chefen kommer in. Stereotypmetoden handlar om att placera människor i snäva fack och att inte se hela människan.
Elaine Bergqvists mamma som bott i Sverige i 35 år möter ofta att svenskar lägger huvudet på sned när de talar till henne och har rösten i falsett som om de pratar till ett barn. De tror att hon inte förstår svenska för att hon har ett osvenskt utseende. Eller att etniciteten gör henne mindre intelligent. Hierarkimetoden beskriver hur du pressar igenom din vilja eftersom du befinner dig på toppen av hierarkin, eller att du använder sitt underläga till att vinna fördelar.

Om du själv märker att stämningen ändras när du är tillsammans med vissa personer kan du öva på att fråga om du sagt något olämpligt. Ta alltid upp det, säger Elaine Bergqvist, alla känner av det så det är lika bra att lyfta upp det som är uppenbart:
- Som härskare kan du öva på att säga: ”Var det något jag sa - förlåt jag kan vara klumpig ibland”. Då har du visat att du är mottaglig för kritik och den är lättare att ge.

Några andra bra tips på hur man kan vara mer öppen och inkluderande på en arbetsplats eller inom en organisation som Amnesty är att tänka att så fort det finns en minoritet så är det lätt att den utesluts. Kretsen kan vara så liten som tre personer.
Under ett möte eller ett samtal ska man titta på alla och när någon annan pratar är det viktigt att vara uppmärksam och visa att man lyssnar, gärna nicka, för att vara tydlig. Om du vet med dig att du tar mycket plats, dröj en stund innan du tar ordet, gruppdynamiken kommer att ändras, menar Elaine Bergqvist, och det är förvånande i början att inse att andra har precis lika briljanta idéer som man själv.

Jag undrar avslutningsvis vad Elaine Bergqvist själv har för syn på Amnesty och hur hon och hennes vänner uppfattar organisationen.
Hon berättar att Amnesty ger henne bra känslor och att hon tänker sig medlemmarna som arga vänsterfolk, veganer med palestinasjalar, nysvenskar och personer främst från akademiska familjer. En ganska stereotyp bild.

Ett sätt att närma sig grupper man identifierar som nya målgrupper kan vara att visa upp tidningen, webbsidan eller annat informationsmaterial för att få deras åsikter om hur de uppfattar dem, föreslår hon. Det är ofta så hon själv jobbar som organisationskonsult när hon exempelvis hjälper företag nå nya invandrargrupper i sin kommunikation.

• Våga fråga hur ni uppfattas och vad andra inte tycker är bra, man ska inte vara rädd för förändringen. Det handlar alltid om lägga till, men att samtidigt bevara sin identitet, säger Elaine Bergqvist.

Text och bild: Solveig Hauser

Fotnot: Eliaine Bergqvists Härskarteknik ges ut av Frank förlag.