Aktivismen i fokus på Amnestys årsmöte
Sverige | 2002-09-16 |
– Det finns två saker som avgör om man ska gå med i en förening: Den ska uppfattas som samhällsnyttig och ha en hög aktivitetsgrad där det går att påverka organisationen.
Det sade Ola Mattsson vid den MR-konferens som hölls i samband med Amnestys årsmöte i Ljungskile 3-5 maj. Ola Mattsson har ett förflutet i Röda korsets ungdomsförbund, var med och startade Attac och arbetar nu på Demokratiakademin och gav en ljus bild av Amnestys framtid.
– Ni gör fantastiskt viktiga insatser och ni ska kunna växa och bli starkare, betonade Ola Mattsson. Visst är det nödvändigt att reflektera och ifrågasätta sig själv, men det är också viktigt att se framåt och prata om sin rörelse i positiva termer, både inåt och utåt.
Den massmediala dramaturgin, med dess våldsfixering och behov av enkla svar på svåra frågor, måste ifrågasättas, tycker Ola Mattsson. Ändå måste en rörelse som Amnesty tänka massmedialt utan att ge avkall på trovärdigheten.
– Det går att lära av framgångarna för Djurens Rätt, en förening som bildades redan 1886, påpekade Ola Mattsson. De har fått stort massmedialt genomslag och attraherar nya medlemmar.
Idag har Amnesty runt 60 000 medlemmar i Sverige. Men det finns en potential för tillväxt för idéburna organisationer som Amnesty, Rädda Barnen och Röda korset påpekade Ola Mattsson:
– 80 procent har enligt undersökningar sagt att de kan tänka sig att gå med i en förening om den uppfattas som samhällsnyttig och har hög aktivitetsgrad.
Gatuteater, konserter, fackeltåg och demonstrationer kan vara några sätt att synas ännu mer, sade Ola Mattsson.
Men gamla beprövade metoder som brevskrivning kommer även i fortsättningen spela en viktig roll i Amnestys arbete. Martin Clark från Amnestys internationella sekretariat i London, citerade en torterare i El Salvador som hade sagt: »Om det kommer påtryckningar från Amnesty eller andra ställen i utlandet så kanske vi skickar dem till en domare. Om inte så dör de.«
Författaren Faraj Birqdar var ett levande exempel på vad Amnestys arbete kan betyda. Han satt 14 år i fängelse i Syrien och adopterades som samvetsfånge av Amnesty.
– Amnestybreven är de första fåglarna från friheten, sade Faraj Birqdar i sitt tal till de cirka 200 Amnestymedlemmarna som rest till Ljungskile.
Text: Ulf B Andersson
Mer information om seminarier och årsmötet finns på Amnestys interna hemsidor, via: www.amnesty.se
Sverige | 2002-09-16 |