Sverige och kampen mot straffriheten i Syrien och Irak

Under krigen i Syrien och Irak har fruktansvärda övergrepp begåtts av konfliktens olika parter. Samtidigt har ansvarsutkrävandet för krigsbrott lyst med sin frånvaro. Amnesty Press har tittat närmare på Sveriges roll i kampen mot straffriheten.

I Amnesty Press nummer 1/2020 skildrar vi Kampen för rättvisa i tre artiklar. De andra artiklarna finns här:

Syrien: En mammas kamp för rättvisa (17 mars 2020)

Syrien: Regimens torterare inför rätta (17 mars 2020)

Patricia Rakic Arle. Foto: Pressbild/Polisen

Patricia Rakic Arle är chef för polisens krigsbrottsgrupp, som i samarbete med särskilt utsedda åklagare ansvarar för att misstänkta krigsbrott utreds.

– Det är så oerhört viktigt att det här arbetet görs. För om vi inte gör det då förblir ju de här brotten ostraffade – då kan man döda människor i Syrien och sedan komma hit och leva i godan ro som om inget hade hänt, säger hon om krigsbrottsgruppens arbete.

I svenska domstolar har hittills fem personer dömts för krigsbrott och två personer för terroristbrott gällande fall med koppling till Syrien och Irak. Det kan verka som en droppe i havet, ändå ligger Sverige i framkant sett ur ett europeiskt perspektiv när det gäller att ställa krigsförbrytare inför rätta.

– Jämfört med andra länder ligger Sverige i topp när det gäller att utreda krigsförbrytelser och folkmord i Syrien och Irak. Det finns länder där man har genomfört fler rättegångar gällande medlemskap i terrororganisation – vilket ju inte är straffbart i Sverige – men det ger som regel ett lägre straff än om man fäller någon för krigsförbrytelse, säger Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.

Anledningen till att svensk polis och åklagare utreder krigsbrott är att Sverige har skrivit under Genèvekonventionerna och Romstadgan för ICC och därmed har en skyldighet att medverka till att de som har gjort sig skyldiga till krigsbrott – det vill säga folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser - ställs inför rätta.

ICC, Internationella brottmålsdomstolen, i Haag, har inte kunnat ta upp Syrien. Foto: ICC

Den 1 juli 2014 antogs också en ny lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. För alla de här brotten tillämpas så kallad universell jurisdiktion, vilket innebär att brotten kan utredas i Sverige oavsett var de har begåtts och vilken nationalitet förövaren respektive målsäganden har.

Sett till antalet anmälningar om krigsbrott är det ändå mycket få fall som leder till fällande domar. 2019 kom 105 anmälningar in till polisen, 2018 låg siffran på rekordhöga 140. I ett kalt rum i det stora polishuset vid Kronobergsparken i Stockholm berättar Patricia Rakic Arle att 90 procent av anmälningarna kommer från Migrationsverket och att omkring en tredjedel rör Syrien och Irak:

– Vi har en mängd olika ärenden, men de senaste åren har fokus legat på Syrien och Irak eftersom det har varit en stor inströmning av flyktingar från de länderna.

Att det bara finns en handfull fällande domar har flera förklaringar. Utredningarna är ofta mycket tidskrävande och komplexa och att säkra bevisning är ofta en stor utmaning för den numera 20 personer starka krigsbrottsgruppen som bildades 2008.

– Till Syrien kan vi till exempel inte resa på grund av säkerhetsläget. Att samarbeta med den syriska regimen gällande brott begångna av IS eller oppositionella grupper är också uteslutet. Vi utreder ju även brott som har begåtts av den syriska regimen, så det går inte, säger Patricia Rakic Arle.

En annan utmaning är att mycket av den information som polisen får av Säkerhetspolisen inte kan användas i förundersökningarna.

– Det finns mycket information som skulle kunna utgöra bra bevisning, men lagstiftningen sätter hinder i vägen, förklarar Patricia Rakic Arle. Vi får till exempel inte använda FRA-information i förundersökningarna och inte heller information som Säkerhetspolisen har fått från andra tjänster.

Det svarta partiet kontrolleras av den syriska regeringen medan området runt Idlib kontrolleras av jihadister och rebeller. De gråa delarna ockuperas av Turkiet medan det ljusa partiet kontrolleras av SDF som domineras av kurder. Foto: Karta: Lotta Lundin

Krigsbrottsgruppen har ett intensivt samarbete med EU:s polisorganisation EUROPOL. Där finns bland annat en databas som samlar information från utredningar i de olika medlemsstaterna och som sedan kan korsköras.

– Låt säga att vi i Sverige utreder ett visst fängelse i Syrien. Då kan analytikerna på EUROPOL säga att ”det fängelset utreder även Tyskland och Nederländerna. Ni borde träffas och prata”, förklarar Patricia Rakic Arle.

För brott gällande den syriska regimen pågår sedan 2015 en så kallad strukturell förundersökning, där man systematiskt samlar in vittnesmål och bevisning från personer som kommit från Syrien till Sverige och som har upplevt tortyr och andra kränkningar i Assads fängelser.

– Det är en utredningsmetodik som är unik för oss och som handlar om att samla bevisning när den är så färsk som möjligt, berättar hon. Om vi sedan får information som gör att vi kan inleda en förundersökning mot en enskild person behöver vi inte börja om från början utan kan lyfta information från den strukturella förundersökningen.

För brott som har begåtts av personer från IS, Islamiska staten, pågår en liknande förundersökning. Den startade dock först 2019. Innan kalifatet föll var det nämligen bara Säkerhetspolisen som hade hand om IS-utredningarna och de betraktades bara ur ett terroristbrottsperspektiv.

Bevisning i form av bilder och filmer som läggs upp på sociala medier och sparas i telefoner och datorer kan spela en viktig roll i många krigsbrottsärenden. I flera av de fall som har lett till fällande domar har gärningsmannen poserat på bild med likdelar och dödade personer. Patricia Rakic Arle berättar att utredarna då de får ett sådant foto börjar med att försöka ta reda på om personen i fråga har gjort sig skyldig till själva mordet:

– Men det är ofta väldigt svårt att avgöra om man bara har en bild att gå på. Ibland är därför det enda man kan styrka att den här personen poserade med det här huvudet och då åtalas man för det, för krigsförbrytelse.

Mark Klamberg. Foto: Ingmarie Andersson/Stockholms universitet

Idag ser polisen fortfarande många liknande bilder och filmer, men det är alltmer sällan att gärningsmännen kan identifieras via dem.

– Många av de personer som har den här typen av bilder i sina telefoner och datorer är stolta över det – det här är troféer som de har sparat för att visa vad de har gjort. Men efter domarna har man förstått att det här kan vara ett brott i Sverige, vilket har lett till en större försiktighet, konstaterar Patricia Rakic Arle.

Att utreda allvarliga internationella brott långt ifrån platsen där de har begåtts är knappast idealiskt ur bevissäkringssynpunkt. Mark Klamberg säger att det bästa alternativet hade varit om det kunde genomföras effektiva och rättssäkra rättegångar på nationell nivå. Gällande Syrien är detta dock inte ett alternativ.

– Sveriges relation till den syriska regeringen är inte sådan att vi har något aktivt utbyte med dem så att säga. När det kommer till Irak hade det kanske varit möjligt med ett samarbete, om man kunde få garantier om att dödsstraffet inte kommer att tillämpas, säger Mark Klamberg.

Ett annat alternativ som har varit på tapeten är Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag. ICC grundades 2002 som en permanent mekanism för att utreda brott mot mänskligheten, folkmord och krigsförbrytelser. Varken Syrien eller Irak är dock medlemmar av ICC och det skulle därmed krävas att FN:s säkerhetsråd hänskjuter situationen dit. Såväl Ryssland som Kina har dock lagt in sina veton mot ett resolutionsförslag som hade hänskjutit situationen i Syrien till ICC

Ett annat förslag som av den svenska regeringen har lyfts fram som en möjlig väg till ansvarsutkrävande är inrättandet av en internationell tribunal på plats i regionen. I samband med ett expertmöte i juni 2019 sade inrikesminister Mikael Damberg (S) enligt TT att inte bara IS-terrorister utan även andra krigsbrottslingar skulle kunna ställas inför rätta där.

Många frågetecken kvarstår dock kring när, hur och var en sådan tribunal skulle kunna komma på plats.

– Om man ska vara lite cynisk så var tribunalförslaget enligt min bedömning ett försök från den svenska regeringen och andra regeringar att skjuta problemet framför sig. Det har ju inte hänt något sedan dess och de här personerna sitter fortfarande i lägren, säger Mark Klamberg och syftar på de tusentals misstänkta IS-krigare som fortfarande hålls fängslade i norra Syrien.

Yazidier på flykt från Sinjarbergen när IS sommaren 2014 gick till offensiv. Foto: Rachel Unkovic/International Rescue Committee

Oavhängigt eventuella kommande tribunallösningar pågår i Sverige för närvarande ett tiotal förundersökningar om misstänkta krigsbrott där IS-svenskar kan ha varit inblandade. Patricia Rakic Arle säger att man misstänker att svenskar kan ha deltagit i folkmordet mot yazidierna och också tagit sexslavar. Förhör hålls nu med yazidier i Sverige bland annat i syfte att ta reda på om svenskar eller andra européer har deltagit i de brott yazidierna utsatts för.

Samtidigt pågår ett antal förundersökningar rörande den syriska regimsidan.

– Den syriska regimens brott är så otroligt systematiska och omfattande och har pågått under så lång tid att räknat i mänskliga offer överstiger regimens brott vida de brott som IS har begått, säger Patricia Rakic Arle.

Den syriska regimens övergrepp står även i fokus för Civil Rights Defenders. I februari 2019 lämnade nio syrier bosatta i Sverige in en 250 sidor lång polisanmälan riktad mot 25 högt uppsatta personer inom Syriens säkerhetstjänster. Anmälan kom till genom ett samarbete mellan de syriska vittnena, Civil Rights Defenders, European Center for Constitutional and Human Rights (ECCHR), Caesar Files Group och de två syriska juristerna Anwar al-Bunni och Mazen Darwish.

Aida Samani. Foto: Civil Rights Defenders

– Vi hoppas på att en förundersökning ska inledas gentemot de här personerna, att det i sin tur ska leda till internationella arresteringsorder och att de på sikt ska ställas inför rätta, säger Aida Samani, jurist på Civil Rights Defenders.

Hon menar att den universella jurisdiktionen är det enda alternativ som står till buds för att utkräva ansvar för krigsbrotten i Syrien då alternativen att pröva fallen i nationella domstolar eller ICC inte är möjliga.

– Vi försöker få till stånd en rättsprocess genom ren universell jurisdiktion. Något liknande mål har vi inte haft i Sverige förut. Den här anmälan handlar därför också om att få polis och åklagare att försöka sig på ett sådant fall. Både Tyskland och Frankrike har utfärdat arresteringsorder mot högt uppsatta personer inom den syriska säkerhetstjänsten, så det går ju bevisligen, säger Aida Samani.

Att ställa de ansvariga för allvarliga brott inför rätta är inte bara viktigt ur ett juridiskt perspektiv. Det handlar också om att ge upprättelse till de som har utsatts för grova kränkningar. Gällande de syriska målsägande i det aktuella fallet säger Aida Samani att många har uttryckt att de känner ett stort ansvar för att driva processen:

– De upplever att de genom att ha överlevt den här händelsen bär ett ansvar mot alla som inte överlevde, eller som fortfarande är försvunna. Att det är viktigt att vittna om det som har hänt och att utkräva ansvar för sig själv, men också för alla de som inte klarade sig.

Även Patricia Rakic Arle framhäver vikten av att offren för krigsbrott får upprättelse.

– Det internationella samfundet har många gånger slagit fast att det inte ska finnas någon straffrihet för krigsbrott. Det innebär dels att de som har gjort sig skyldiga till de här brotten ska lagföras, och det är vårt syfte. Men det innebär också att de här människorna ska få upprättelse. För får man inte upprättelse, då har man mycket sämre förutsättningar för att bearbeta och gå vidare. Både som individ och som kollektiv.

Vera Häggblom
[email protected]

Mannen till höger på bilden dömdes till livstids fängelse för avrättningar i Idlib 2012. Foto: Åklagarmyndigheten

Krigsbrottsfall i svenska domstolar

Totalt har elva rättegångar gällande krigsbrott avhandlats i svenska domstolar sedan 2006. Tio har lett till fällande domar. Här är de fall där brottet har begåtts i Syrien eller Irak.

2016: En 29-årig man dömdes av Svea hovrätt till åtta års fängelse för synnerligen grov misshandel och folkrättsbrott efter en misshandel som skedde då han var med i den oppositionella Fria Syriska Armén, FSA, i Syrien. Mannen kunde identifieras sedan några filmade minuter av misshandeln lagts upp på Facebook.

2017: En 32-årig man dömdes i september av Södertörns tingsrätt till åtta månaders fängelse för folkrättsbrott i Syrien efter att ha poserat med döda eller svårt skadade människor 2014. Mannen stred för den syriska arméns räkning, men flydde landet och kom till Sverige i juli 2015 för att söka asyl. Domen överklagades inte till hovrätten.

En 24-årig man dömdes i april av hovrätten över Skåne och Blekinge till nio månaders fängelse för krigsförbrytelser i Irak efter att ha poserat med bland annat avhuggna huvuden på bilder som han lagt ut på Facebook. Mannen stred på den irakiska regeringssidan mot IS. Straffvärdet uppgick till ett år och sex månader, men rätten gav 24-åringen rabatt eftersom han redan avtjänade ett fängelsestraff för rån.

En 46-årig man dömdes i februari av Stockholms tingsrätt till livstids fängelse och utvisning för grovt folkrättsbrott efter att ha deltagit i en massavrättning av sju tillfångatagna regeringssoldater i Idlib i Syrien 2012. En film från avrättningen publicerades av New York Times den 5 september 2013. Enligt tingsrätten hade de sju personerna avrättats under synnerligen grymma former där offren tvingats lägga sig på knä, flera med bakbundna händer. Mannen stred enligt åtalet med Firqat Suleiman el-Muqatila, en väpnad rebellgrupp. Han nekade till brott och hävdade att han bara verkställde order sedan de sju hade dömts till döden. Hovrätten fastställde senare domen.

2019: En 38-årig man dömdes i februari av Örebro tingsrätt till ett år och tre månaders fängelse för krigsförbrytelser efter att vid flera tillfällen 2015 ha poserat vid döda och stympade kroppar. Bilderna ska därefter ha publicerats på Facebook. Mannen stred på den irakiska sidan mot Islamiska staten, IS, i Irak. I september sänkte hovrätten straffet till ett års fängelse.

Terroristbrott

Förutom de som har dömts för krigsbrott i Syrien och Irak dömdes två män i 30-årsåldern 2015 till livstids fängelse för terroristbrott efter två mord i Syrien. Göteborgs tingsrätt motiverade domen med att morden och filmningen av dem varit avsedda ”att injaga allvarlig fruktan hos den del av befolkningen både i Syrien och i andra länder som inte tror på den rätta muslimska läran” .

De dömda männen tillhörde den salafistiska ji Jaish al-Muhajireen wal-Ansar, som kan översättas till ”Migrantarmén”, JMA samarbetade en kort period med IS men anslöt sig 2015 till Nusrafronten. Enligt Patricia Rakic Arle finns det en flytande gråzon mellan terroristlagstiftningen och krigsbrottslagstiftningen, där gärningarna ibland kan vara desamma, men där rekvisiten skiljer sig åt.

– Generellt sett är det inom ramen för en väpnad konflikt lättare att styrka ett folkrättsbrott än ett terroristbrott, säger hon.

Vera Häggblom

Fakta/ Svensk lag

Folkmord

För folkmord döms den som begår en viss gärning, till exempel att döda, i syfte att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk eller rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp som sådan. Straffet är fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller livstid.

Brott mot mänskligheten

För brott mot mänskligheten döms om en viss gärning, som till exempel att döda, utgör eller ingår som ett led i ett omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot en grupp civila. Straffet är fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller livstid.

Krigsförbrytelser

För krigsförbrytelser döms om en viss gärning, som till exempel att döda, misshandla eller plundra, ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en väpnad konflikt eller ockupation. Straffet är fängelse i högst sex år eller, om brottet är grovt, lägst fyra år och högst arton år eller livstid.

Källa: Polisen

Fakta: Anmälda krigsbrott i Sverige 2015-2019

2019: 105 anmälningar
2018: 140 anmälningar
2017: 79 anmälningar
2016: 63 anmälningar
2015: 42 anmälningar

Källa: Polisen

Rättegångar i Syrien?

Det kurddominerade styret i Rojava i nordöstra Syrien sade den 6 februari att rättegångar mot utländska IS-medlemmar nu ska inledas. Omkring 1 000 män och 4 000 kvinnor från ett 50-tal länder finns i läger efter kalifatets fall i mars 2019.
Den 13 februari var Îlham Ehmed, ordförande för det styrande rådet i Rojava, i Stockholm och presenterade förslaget om rättegångar.
– Enligt internationell rätt är det möjligt för icke-statliga aktörer, som det kurdiska självstyret, att anordna domstolar enligt strikta regler. Det är ett mycket intressant förslag, sade utrikesminister Ann Linde till TT efter mötet.

Universell jurisdiktion

Det innebär att de grövsta brotten, såsom folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och tortyr kan tas upp av ett land oavsett var brotten begåtts och oavsett vilket medborgarskap förövaren och brottsoffret har. Brottet måste dock finnas i den nationella lagstiftningen. I Sverige har frågan om ”Ett särskilt tortyrbrott” utretts sedan 2015 men något lagförslag finns ännu inte.

ICC

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, bildades efter att Romstadgan antagits 1998. 1 juli 2002 öppnades domstolen i Haag i Nederländerna. 123 länder har anslutit sig. ICC kan åtala individer som misstänks för folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggression (sedan 2018). Om ett land inte har anslutit sig till ICC kan FN:s säkerhetsråd besluta att hänskjuta en situation till ICC. Det har hänt vid två tillfällen; Darfur (Sudan) 2005 och Libyen 2011.

Läs mer universell jurisdiktion och folkrättsbrott

I Amnesty Press nummer 1/2020 skildrar vi Kampen för rättvisa i tre artiklar. De andra artiklarna finns här:

Syrien: En mammas kamp för rättvisa (17 mars 2020)

Syrien: Regimens torterare inför rätta (17 mars 2020)

Sverige och kampen mot straffriheten i Syrien och Irak (17 mars 2020)

Den långa vägen för att få krigsförbrytare inför rätta (Amnesty Press 12 december 2019)

Justice, Argentina and ‘universal jurisdiction’ (Frontier Myanmar 4 december 2019)

ALMEDALEN2019: Efter IS nederlag – komplext ansvarsutkrävande med förhinder (Amnesty Press 7 juli 2019)

Kampen mot straffriheten i Syrien – nu ska Europa träda in (Amnesty Press 26 februari 2019)

Syrien: De första rättegångarna mot övergrepp har hållits i Europa. Sverige och Tyskland tar ledningen när det gäller rättvisa för syrier (Human Rights Watch 3 oktober 2017)

Sverige kan vara en fristad för krigsförbrytare (Amnesty Press 3 februari 2009)

Läs mer om yazidier

Yazidiska Sacharovpristagare: ”Det finns ingen framtid i Irak om vi inte får skydd” (Amnesty Press 19 december 2016)