Skärpt markkonflikt i Chile - otåligheten växer bland mapuchefolket

reportage | 2012-12-03

Cirka 100 personer demonstrerade 26 maj 2012 i Chiles huvudstad Santiago för att kräva frihet för fängslade mapucher och ett slut på exploatering av mapuchernas mark.__ Foto: __David von Blohn / Demotix

I södra Chile hårdnar den urgamla konflikten mellan staten och mapuchefolket. Kampen om mark har aldrig tagit sådana extrema uttryck som den gör idag. Det är en fråga om mark, självständighet och en antiterroristlag från Pinochets diktaturregim som delar Chile i två läger.

Många mil från mapuchernas kamp om mark i södra Chile finner vi ett mapuchesamhälle i staden Valparaíso. Här badar gatorna i lummigt ljus och Stilla havet gnistrar bakom jäktande ryggar. Tanken på att det pågår en våldsam konflikt i landet känns här avlägsen. Mitt på Valparaísos torg står ett stort vitt tält. Här har stadens mapucher samlats för att sälja sina färgglada hantverk och örter. Mapuchefolket är Chiles största ursprungsbefolkning och utgör cirka 4 procent av landets invånare. I tältets hjärta sitter Cecila Nahuelquin Nahuelquin och läser högt ur egen poesi.

– För varje gång polis och indianer drabbar samman blir det svårare att lösa konflikten. Det är en skam att våra politiker inte lyckats hantera denna väldigt gamla fråga. Vi har haft samma problem i århundraden. Detta måste få ett slut, säger Cecilia.
Cecilia Nahuelquin Nahuelquin skriver politisk poesi om mapuchekonflikten. Hon är en viktig del av det mapuche-samhälle som tagit form i Valparaíso. Traditionellt finns mapucherna i södra Chile i regionen Arauco. Konflikten om mark sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden. När Chile 1810 blev självständigt efter den spanska koloniseringen tog man samtidigt över mapuchernas mark.

– I och med att vi förlorade vår mark så tvingades vi att söka oss till städerna. Den mark som vi odlat togs ifrån oss. Vi har nu skapat ett mapuche-samhälle där vi försöker att leva enligt våra traditionella seder. Men det är inte rättvist. Vi har förlorat allt som egentligen tillhör oss.

Intensifierat våld

I augusti 2009 drabbade den uniformerade polisen i Chile, så kallade carabineros, ännu en gång samman med mapuchefolket i södra Chile. Kvar på marken efter sammanstötningen låg den unga mapucheaktivisten Jaime Mendoza Collio död, ihjälskjuten av polisen. Det skulle senare visa sig att Jamie skjutits i ryggen och inte i bröstet som ursprungligen rapporterats. Polisen som sköt Jamie uppgav att han gjort det i nödvärn. Det har dock ifrågasatts av såväl vittnen som obduktionsrapporter.

– Jag skäms när jag tänker på det våld som polisen utövar. De stormar in med stora grupper av poliser mot mapucher som slåss med sten och pinnar mot polisernas vapen. Polisens övervåld finns dokumenterat men likväl sker ingen förbättring. Mapucherna har nu till och med en egen tidning som rapporterar om vad som sker, säger Cecilia.

Cecilia Nahuelquin Nahuelquin skriver politisk poesi om mapuche-

konflikten. Foto: Sofie Grundin

Idag bedrivs en kamp om att återfå den mark som mapucherna en gång förlorade. Under 2012 har konfliktens intensitet ökat och hårdnat. Land ockuperas och våldsaktioner på såväl polisens som mapuchernas sida har blivit allt vanligare. Bland mapucherna har klyftan ökat i synen på hur konflikten ska hanteras. Vissa förespråkar våld och säger sig vara villiga att dö för kampen – andra anser att våld inte tjänar någonting till. Visionen de delar är dock densamma: Att återfå det som fråntagits dem.

– Jag stödjer inte de som förespråkar våld. Våld tjänar ingenting till. Vi är väldigt delade idag inom mapuche-rörelsen angående hur man ska hantera konflikten. Men en sak är säker. Den enda lösningen är att lämna tillbaka marken och låta oss utropa ett eget självständigt territorium. Det kommer däremot aldrig att ske, förklarar Cecilia.

En fråga om självständighet

Chiles förra president, socialisten Michelle Bachelet, försökte hantera mapuchekonflikten genom att skapa ett system kallat ”Re-Conocer”. Detta program syftade till att omfördela ägandeförhållandet av mark till speciellt utvalda mapuche-samhällen. Få av samhällena har dock återfått mark vilket gjort att man än mer tappat förtroendet för statens verksamhet. För vissa mapucher har konflikten pågått så länge, och varit så orättvis och blodig, att man nu inte vill vara en del av del chilenska samhället.

– Vi ser oss inte som chilenare. Hur skulle vi kunna göra det när vi nekas våra rättigheter? Vi måste få en egen regering som förstår våra behov och som respekterar oss. Samtidigt vet jag att det skulle bli svårt om det blev verkligt eftersom vi är så splittrade. Jag blir ledsen av att tänka på detta. För jag vet att det aldrig kommer att ske. Vi kommer inte att få vår jord och vi kommer aldrig att bli självständiga.

Mapucheindianerna döms i militärdomstol

Chiles nuvarande president, den konservative Sebastián Piñera, har sagt att hans föregångare varit alldeles för mjuka i sitt sätt att hantera konflikten. Arresteringar och följande terroriståtal av mapucheaktivister är något som kritiserats av mänskliga rättigheter organisationer. Frågan lyftes även av Fredrik Reinfeldt under hans besök i Chile.

Cecilia snörper på läpparna och får en rynka mellan ögonbrynen:

– Den chilenska antiterroristlagen föddes ur Pinochets diktaturregim. Då kunde alla anklagas för att vara terrorister. Terrorister är för mig beväpnade människor med vapen. Mapucherna har inga vapen. De använder paraffin, stenar och slagord. Jag tycker inte det gör dem till terrorister.

Den chilenska antiterroristlagen möjliggör att terroristanklagade ställs inför rätta i en speciell militärdomstol. Där kan man lägga fram anonyma vittnesmål som bevis och de som åtalas i militärdomstol kan i de flesta fall räkna med långa straff. Enligt organisationer för mapuchernas rättigheter sitter idag flera hundra mapucheaktivister fängslade, dömda som terrorister.

Ojämna spelregler mellan polis och mapuches

Unge Jamie Mendozas Collio var den tredje att dö vid en konfrontation med polisen sedan år 2002. Ingen av de poliser som burit ansvaret för de döda människorna har dömts för sina handlingar. Men Jamies död har enat ett annars rätt så splittrat mapuchefolk. Man är nu mer besluten än någonsin att organisera sig för att vinna kampen mot den chilenska staten där carabineros kallas ut som statens svarta springare. Stenkastning från mapuchefolket besvaras med gummikulor. Folksamlingar hanteras med tårgas. Det är en ojämn kamp som utspelas överlag, även om mapuchernas metoder nu hårdnat.

– Den konflikt som pågår nu är inte rättvis. Man skickar ut massor med poliser att hantera ockupationen av mark som mapucherna bedriver. Det våld som polisen använder är orättvist och inte alls nödvändigt. Jag blir ledsen bara av att tänka på detta, förklarar Cecilia.

Cecilia Nahuelquin Nahuelquin ser sig som en modern mapuche i storstaden. Foto: Sofie Grundin

In i tältet kommer en carabinero i sina gröna kläder och klumpiga kängor. Han bär ett par solglasögon som hasat ned på näsryggen. Kanske är det medvetet. Han går fram till Cecilias bås. Lyfter på en svart handstickad mössa och nickar gillande. Cecilia följer honom med blicken.

– Vi har inga problem med polisen här i Valparaíso. För oss är konflikten närvarande och frånvarande på samma gång. Och ärligt talat skulle jag inte vilja flytta tillbaka om vi blev självständiga. Vi har vant oss vid att leva i städerna nu. Jag har blivit en modern mapuche, säger Cecilia.

Text: Sofie Grundin

Valparaíso, Chile

Läs mer

Chile: Indigenous children among the injured after violent eviction (Amnesty International om vräkningar av mapucher 30 juli 2012)

reportage | 2012-12-03