Argentina: ”Aldrig mer! Ingen frihet för människorättsbrottslingar!” – politiker vänder efter beslut i Högsta domstolen

Hundratusentals människor samlades 10 maj på torget Plaza de Mayo i Buenos Aires för att protestera mot det HD-beslut som innebär att en person dömd för människorättsbrott kan få minskat straff. Samma dag beslutade kongressen att införa en ny lag för att förhindra detta.

Hundratusentals människor samlades 10 maj på torget Plaza de Mayo i Buenos Aires för att protestera mot det HD-beslut som innebär att en person dömd för människorättsbrott kan få minskat straff. Samma dag beslutade kongressen att införa en ny lag för att förhindra detta. Foto: Daniel Gutman/IPS

Ett oväntat beslut från Argentinas högsta domstol kring domen mot en man som dömts för brott begångna under diktaturen fick nyligen mängder av argentinare att gå ut på gatorna och protestera. De kraftiga reaktionerna mot HD-beslutet fick även landets politiker att reagera.

Den 3 maj meddelade Argentinas högsta domstol ett beslut som skulle kunna öppna nya möjligheter för de hundratals personer som sitter fängslade för brott mot mänskligheten, begångna mellan 1976 och 1983 då landet styrdes av en militärdiktatur. Beslutet från HD tolkades som en möjlighet för många av dessa att kräva kortare straff, och i vissa fall begära att genast försättas på fri fot.

Reaktionerna blev dock mycket starka i hela samhället, vilket i sin tur ledde till åtgärder som innebär att det kommer att bli mycket svårt för HD-beslutet att fungera som ett prejudikat för liknande fall.

– Det kommer att stanna vid detta. Inom det argentinska rättssystemet är inte HD:s beslut bindande för lägre instanser. Och efter de starka folkliga reaktionerna och att alla politiska grupperingar vänt sig mot tanken på att frige människorättsbrottslingar tidigare så kommer detta att sluta med fallet Luis Muiña, säger Jorge Rizo, som är ordförande för Buenos Aires advokatsamfund, till IPS.

HD-beslutet handlar om Luis Muiña som sitter fängslad efter att ha fällts för kidnappningar och tortyr som utfördes 1976. Beslutet, som togs i oenighet, innebar att HD slog fast att en lag som kompenserar för den tid dömda personer suttit häktade innan dom, ska gälla för Luis Muiña. I hans fall betyder det att domen på 13 års fängelse ska sänkas till de 9 år i fängelse som han redan har avtjänat.

Precis en vecka senare, den 10 maj, klubbade dock kongressen igenom en ny lag som stöddes av alla politiska krafter och som innebär att den lag som HD hänvisade till inte ska gälla för personer som döms för folkmord, krigsbrott eller brott mot mänskligheten.

Bara några timmar senare samlades hundratusentals människor runt torget Plaza de Mayo i Buenos Aires. Många demonstranter bar vita huvudbonader för att hedra organisationen Mödrarna vid Plaza de Mayo, som nyligen firade 40-årsdagen av den första manifestation de höll på torget med krav på att deras spårlöst försvunna söner och döttrar skulle återföras.

Människorättsorganisationer uppger att runt 30 000 människor dödades eller försvann spårlöst under diktaturen.

Vid manifestationen fanns en stor banderoll på scenen med budskapet ”Aldrig mer! Ingen frihet för människorättsbrottslingar!”. Huvudtalare var Estela de Carlotto, Mödrarna vid Plaza de Mayos ledare, vars organisation under åren har lyckats spåra upp 122 av de barn som under regimen kidnappades och fick växa upp under falska identiteter. I sitt tal sade hon att det snabba svaret på HD-beslutet från landets kongress var mycket viktigt.

– Som tur är har samhället tydligt tagit ställning. Det inger oss hopp och tacksamhet.

Till en början var dock landets regering under den konservative presidenten Mauricio Macri otydlig kring hur de skulle förhålla sig till beslutet från HD. I takt med att protesterna spred sig började dock regeringen tydligare vända sig mot juristerna, och när kongressen klubbat igenom den nya lagen kom uppskattande reaktioner från presidenten. Två av de tre domarna i högsta domstolen, de som röstade igenom beslutet mot två andra ledamöter, har själv utsetts till sina poster efter att under förra året ha blivit rekommenderade av Mauricio Macri.

Efter HD-beslutet vände sig den kände advokaten Andrés Gil till Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter och bad att de skulle beordra Argentina att inte minska straffen för personer som dömts för människorättsbrott. Till IPS säger han dock att agerandet från landets kongress kom oväntat snabbt.

– Jag kan inte minnas något annat fall där kongressen så snabbt har reagerat på ett juridiskt beslut. Och jag är övertygad om att hela rättssamhället kommer att vända sig mot beslutet i högsta domstolen, säger han.

Daniel Gutman

16 maj 2017

Läs också

Amnistia Internacional repudia la aplicacion del 2x1 a delitos de lesa humanidad (Amnesty International- Argentina, (endast på spanska), 10 maj 2017)

Läs mer om Argentina från Amnesty Press

Vart går Argentina? (1 mars 2017 – även i nummer 1/2017)

ÅRSMÖTE2016: ”Jag är ett av Argentinas försvunna barn” (17 maj 2016)

”Perón eller döden” - starkt drama om Argentinas mörkaste år (11 oktober 2013)

15 dömda till livstids fängelse för brott under ”det smutsiga kriget” under militärregimen (22 december 2010)

Marinofficer utlämnas från Spanien (2 april 2008)

På besök i helvetets korridorer (27 december 2007)

Tortyrcentralen blir museum i Argentina (nummer 1/2006)

"Försvunna" från Argentinas smutsiga krig hittade i gravar (7 maj 2003)

Mariano – ett av Argentinas försvunna barn (10 februari 2003)

Daniel Gutman
IPS/Buenos Aires