Skarp kritik mot president Duterte men ökat hopp om fredsförhandlingar i Filippinerna

Rodrigo Duterte vann presidentvalet i Filippinerna i våras.

Rodrigo Duterte vann presidentvalet i Filippinerna i våras. Foto: Judgefloro/Wikipedia

Filippinernas nye president Rodrigo Duterte fortsätter att väcka uppseende och får hård kritik på flera områden. Amnesty International är bland de som riktat hård kritik mot Dutertes klartecken för att skjuta för att döda som ett sätt att bekämpa narkotikan. Sedan Duterte tillträdde som president den 30 juni rapporteras omkring 500 personer ha dödats av polis när de misstänkts för narkotikabrott.

Kritik har också riktats mot att den nye presidenten lovat att återinföra dödsstraffet och Reportrar utan gränser rasade mot att Duterte uttryckte förståelse för att journalister mördas och uppmanade den 1 juni lokala medier att bojkotta Dutertes presskonferenser om han inte bad om ursäkt.

Enligt RSF har inte mindre än 174 journalister mördats i Filippinerna sedan diktatorn Ferdinand Marcos tvingades avgå 1986.

Den nye presidenten har också lyckats reta upp USA. Den 15 augusti kallades Filippinernas charge d'affaires till USA:s utrikesdepartement för att förklara varför Duterte i ett TV-sänt tal till filippinska soldater kallade USA:s ambassadör Philip Goldberg för ”gay” och ”son till en hora”. Den 12 augusti förklarade presidenten att han inte har några planer på en ursäkt.

USA erövrade i samband med det spansk-amerikanska kriget 1898 Filippinerna men mötte stort motstånd från filippinska självständighetsanhängare. 1946 blev Filippinerna självständigt men har haft en nära relation till USA. Under Ferdinand Marcos hårdföra diktatur 1972-1986 sågs hans regim som en pålitlig antikommunistisk allierad till USA och när den mäktiga icke-våldsrevolutionen i fenruari 1986 tvingade Marcos att avgå flögs han av USA ut ur landet och levde tillsammans med sin hustru Imelda i exil i Hawaii.

Nu har USA börjat få kalla fötter inför Dutertes brist på respekt för mänskliga rättigheter och hotar att dra in bistånd till landets rättsväsende, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Även på hemmaplan får nu Rodrigo Duterte kritik. Trots stormigt väder samlades 1 500 demonstranter söndagen den 14 augusti för att under banderollen ”Marcos är ingen hjälte” tåga i regnet mot Rizal-parken i Manila. Dutertes beslut att Marcos ska begravas på Hjältarnas kyrkogård i september har väckt skarpa reaktioner, rapporterar The Guardian. Loretta Ann Rosales, som tidigare ledde regeringens kommission för mänskliga rättigheter, talade vid demonstrationen och berättade om hur hon själv torterades när hon fängslades under Marcos styre.
– Är inte detta tillräckligt med bevis? Är Marcos en hjälte?, frågade Loretta Ann Rosales i sitt tal och fick svaret ”Nej” från demonstranterna.

Det finns dock andra områden där Rodrigo Duterte, tidigare borgmästare i Davao City på Mindanao i södra Filippinerna, har överraskat och på kort tid skapat förhoppningar om att ett möjligt slut på två väpnade konflikter som har pågått i årtionden.

Bangsamoro (de gröna delarna), där muslimer är i majoritet, skulle enligt fredsavtalet 2014 få självstyre.

Bangsamoro (de gröna delarna), där muslimer är i majoritet, skulle enligt fredsavtalet 2014 få självstyre. Foto: Seav/Wikipedia

Den 13 augusti möttes representanter för filippinska regeringens fredspanel och MILF, Moro Islamic Liberation Front, i Malaysias huvudstad Kuala Lumpur.

– Vi ska göra vårt bästa för att uppnå en milstolpe under samtalen, sade Jesus Dureza, regeringens rådgivare i fredsfrågor, enligt Bangkok Post. Men jag vill varna för att detta är komplicerade frågor.

I södra Filippinerna har den muslimska befolkningen länge känt sig diskriminerade av landets katolska majoritet. På Mindanao och andra öar har uppror pågått sedan slutet av 1960-talet. Ett första fredsavtal slöts 1976 efter medling av Libyens ledare Moammar Khadaffi men avtalet lyckades inte skapa permanent fred. En utbrytargrupp, MILF bröt sig ur MNLF (Moro National Liberation Front) och upproret fortsatte. Hur många som dödats under konflikten är oklart men uppskattningar brukar ange minst 100 000 döda.

År 2014 föddes ett hopp om fred då regeringen och MILF slöt ett avtal där rebellerna skulle lägga ned vapnen efter att en lag antogs om självstyre för Bangsamoro som skulle få en egen regional regering på Mindanao. Avtalet har dock inte genomförts då kongressen i Manila vägrat godkänna det och nya strider har förekommit. De nya förhandlingarna i Kuala Lumpur ska nu se om 2014 års fredsavtal kan skrivas om och bilda grunden för en federal lösning i Filippinerna. Enligt Bangkok Post uppmanade MILF även MNLF att ansluta sig till samtalen.

När det gäller gruppen Abu Sayyaf, som har kopplingar till al-Qaida, omfattas de inte av fredssamtalen. Gruppen har specialiserat sig på kidnappningar och spektakulära militära operationer och den filippinska regeringen har lovat att fortsätta bekämpa Abu Sayyaf. Det finns en oro både i Filippinerna och i omvärlden att fortsatt instabilitet i södra Filippinerna kan leda till att IS, Islamiska staten, etablerar sig i området.

Jesus Dureza har också varit aktiv i att försöka hitta en fredlig lösning på det andra upproret i Filippinerna som har pågått sedan 1969. I juni hölls för första gången på fyra år samtal mellan den filippinska regeringen och NDF, den nationella demokratiska fronten. NDF är den politiska frontorganisationen för CPP, det maoistiska kommunistpartiet som genom sin väpnade gren, NPA (Nya folkarmén) i snart fem decennier har arbetat för att störta regeringen i Manila.

Från Jesus Durezas Facebook: Samtal i Oslo i juni mellan regeringen och NDF.

Från Jesus Durezas Facebook: Samtal i Oslo i juni mellan regeringen och NDF. Foto: Facebook

Samtalen hölls i Norges huvudstad Oslo där Elisabeth Slåttum från norska utrikesdepartementet är medlare. NDF uttryckte efter att Rodrigo Duterte vunnit valet förhoppningar om att den nye presidenten inte ska gå ”USA-imperialismens ärenden” och Duterte väckte förvåning när han utsåg Joel Maglungsod, en tidigare NPA-rebell, till en post inom regeringen.

Duterte följde också ett förslag från NDF och utsåg Rafael Mariano till ansvarig för frågor om jordreform. Rafael Mariano har varit ledare för den militanta lantarbetarorganisationen KMP.

Vid de första samtalen i Oslo i juni deltog CPP:s grundare, Jose Maria Sison, som specialrådgivare till NDF:s delegation. Förhoppningar om att vapenvila skulle utlysas i slutet av juli infriades inte på grund av nya väpnade sammanstötningar. Nya samtal är dock planerade i Oslo i slutet av augusti och flera ledare inom kommunistgerillan som sitter fängslade ska enligt regeringens löften friges.

Att få ett slut på de väpnade konflikterna i Filippinerna har tidigare visat sig vara mycket svårt men nu återstår det att se om den nye presidenten ska visa sig vara förmögen att få till stånd fredsavtal.

Den 12 augusti höll Rodrigo Duterte tal till soldater på ön Jolo södra Filippinerna. Han sade då skämtsamt att om upproren i landet upphör så kan soldaterna istället användas i ett krig mot Kina. Filippinerna och en rad andra kuststater är i konflikt med Kina om kontrollen över Sydkinesiska sjön.

Ulf B Andersson
16 augusti 2016

Uppdatering 23 augusti 2016
Utfrågning i den filippinska senaten den 23 augusti: Polischef uppger att 712 personer dödats av polisen i operationer mot narkotika sedan Rodrigo Duterte tillträdde som president. Läs mer från The Guardian.

Vapenvila mellan NDF och filippinska regeringen trädde i kraft vid midnatt den 21 augusti. I samband med fredssamtalen i Oslo mellan NDF, frontorganisation för kommunistpartiet CPP och dess väpnade gren NPA, och den filippinska regeringen har en vapenvila börjat gälla från 21 augusti.
Läs mer på CNN Philippines

Läs mer från Amnesty Press
Mindanao – ska freden äntligen bestå? (reportage i Amnesty Press nummer 2/2013)

Bister situation för internflyktingar i Mindanao (19 september 2008)

Tiotusentals på flykt efter bombningar (11 augusti 2008)

Kommunistledare greps i Utrecht (31 augusti 2007)

Ulf B Andersson
Amnesty Press