Bosnien: 17 års fängelse för massaker på 228 män - Karadzic undkom igen

Darko Mrdja, tidigare bosnienserbisk polis, dömdes på onsdagen till 17 års fängelse för sin delaktighet i en massaker i augusti 1992 då minst 228 muslimska och kroatiska män dödades.
Mrdja greps i juni 2002 av fredsstyrkan SFOR i Bosnien och fördes till FN:s krigsförbrytartribunal i Haag. Han erkände sig skyldig i juli 2003.
Domaren Alphonse Orie förklarade på onsdagen att tribunalen inte kunde acceptera att Mrdja inte hade något alternativ än att delta i massakern, rapporterar BBC. Försvaret hade argumenterat för att Mrdja handlade under order från sina överordnade och dessutom hade uttryckt ånger över sitt deltagande i massakern.

När bosnienserbiska nationalister våren 1992 tog makten i staden Prijedor i nordvästra Bosnien var Mrdja polisbefäl. Tusentals icke-serber spärrades in i läger i stadens omgivningar. Den 21 augusti 1992 fick en del fångar i lägret Trnopolje det glädjande beskedet att de skulle friges vid en utväxling vid staden Travnik, som kontrollerades av den bosniska regeringsarmén.

I byn Tukovi utanför Prijedor samlade bosnienserbisk polis ihop ett tusental civila kroater och muslimer som skulle skickas iväg till samma utväxling. En konvoj på 30 bussar körde iväg. Vid berget Vlasic stannade konvojen i ett skogsområde och Darko Mrdja gav order om att män i vapenför ålder skulle separeras från kvinnor, barn och åldringar.

Över 200 män valdes ut och fördes i två bussar till en ravin. Mrdja gav order om att männen skulle placera sina värdesaker i plastpåsar och sedan ställa sig på knä vid kanten till stupet. Därefter sade Mrdja:
– Ni kommer att utväxlas. Levande mot levande. Döda mot döda…
Därefter öppnade polisen eld. Enligt Haagtribunalens åtal mot Mrdja beräknas 228 personer vara saknade efter händelsen. Tolv personer överlevde genom att de kastade sig ut över stupet och har kunnat vittna om händelsen.

På tisdagen dömdes också Miroslav Deronjic till tio års fängelse av Haagtribunalen. Han var under kriget en av de ledande bosnienserbiska politikerna i Bratunac i östra Bosnien. Deronjic valde att samarbeta med tribunalen och har uppträtt som åklagarvittne i processen mot Slobodan Milosevic, Jugoslaviens förre president.
Deronjic hade erkänt sig skyldig till att ha beordrat anfallet mot byn Glogova den 9 maj 1992 då 65 civila muslimer dödades.

Radovan Karadzic, president i Republika Srpska 1992-96, är efterlyst av Haagtribunalen för bland annat folkmord. På torsdagsmorgonen hördes skottlossning i staden Pale, som under kriget var Karadzics huvudstad, rapporterar nyhetsbyrån AP. Kapten Dave Sullivan från Kanada, språkrör för SFOR, förklarade dock att styrkan ”misslyckats hitta den person vi letade efter”.
Enligt AP var det uppenbart att SFOR sökte Karadzic, men att man återigen misslyckats att gripa honom.

Omkring 100 invånare i Pale samlades utanför avspärrningarna som SFOR hade upprättat. En del av dem var arga, rapporterar AP. Den byggnad som var måltavla för operationen var en prästbostad och två personer fördes på bårar till en helikopter.
Enligt ett uttalande från Nato ska det ha rört sig om två civila som skadats i samband med operationen. Lokala invånare uppgav enligt AP att de två var en serbisk-ortodox präst och dennes son.
Enligt BBC ska de ha skadats när SFOR använde sprängämnen och de bägge personerna uppges vara i ett kritiskt tillstånd och vårdas nu på ett sjukhus i Tuzla.
Om utgången av operationen i Pale blir att SFOR-trupperna dödat en präst i jakten på Karadzic kommer detta säkerligen öka motståndet mot fredsstyrkans jakt och ge de serbiska nationalisterna nya argument för fortsatt stöd till den efterlyste krigsförbrytaren.

På onsdagen meddelade USA att man för tillfället fryser 26 miljoner USA-dollar som utlovats i bistånd till Serbien och Montenegro. Nyhetsbyrån Reuters uppgav att USA:s utrikesminister Colin Powell ifrågasätter om regeringen i Belgrad samarbetar med krigsförbrytartribunalen i Haag.
Serbiens nya regering leds av Vojislav Kostunica, som är skeptisk till samarbete med Haagtribunalen.
På onsdagen avgick Djordje Ostojic av ”personliga skäl” från posten som serbisk statsåklagare. Enligt AP kom hans avgång sedan den nya regeringen förklarat att man avser att stänga den serbiska specialdomstol som upprättats för att ta hand om krigsförbrytelser och organiserad brottslighet.

Nyhetsbyrån Reuters rapporterade på onsdagen att Haagtribunalen har beslutat att väcka åtal mot fyra ledande bosnienkroater och att den kroatiska regeringen i Zagreb meddelat att de fyra har beslutat att överlämna sig till Haag.
De fyra åtalas för förföljelser och mord på muslimer under kriget i Bosnien då de bosnienkroatiska nationalisterna upprättade läger.

Bland de fyra åtalade finns Jadranko Prlic, tidigare premiärminister i Herceg-Bosna, den kroatiska nationalistrepubliken i Bosnien. Prlic besökte hösten 2000 Stockholm och förnekade då alla anklagelser om krigsförbrytelser trots att DN-journalisten Christian Palme uppgav att Prlic hade beordrat att läger skulle upprättas.
År 2002 var Prlic inbjuden av Göran Persson till Stockholm International Forum och talade vid ett seminarium om ”Sanning, rättvisa och försoning i Bosnien-Hercegovina” positivt om Haagtribunalens arbete.

De övriga tre åtalade är Slobodan Praljak och Milivoj Petkovic som båda var ledande i HVO-milisen under kriget i centrala Bosnien 1993 och Bruno Stojic, tidigare försvarsminister i Herceg-Bosna.
På måndag väntas de fyra flyga till Haag.