En hyllning till de döda och försvunna

Den 11 september 1973 tog militären makten i Chile och fram till 1990 styrdes landet av general Augusto Pinochet. I romanen ”Ni, de döda och försvunna” skildrar Ann-Marie Ljungberg spelet bakom kulisserna som ledde fram till kuppen och USA:s inblandning.

böcker | 2021-09-18
Av: Andrea Bodekull
Även publicerad i AmnestyPress #3/2021
Ann-Marie Ljungberg är författare. Hon har tidigare bland annat skrivit romanen ”Maja och döden” (2014), "I fallinjen: en essä om prekärfeminsim" (2015), och tillsammans med andra "Den tredje vänstern: för en global frihetlig socialism" (2017) och "Paracastextilierna i Göteborg"(2019).

Ann-Marie Ljungberg är författare. Hon har tidigare bland annat skrivit romanen ”Maja och döden” (2014), "I fallinjen: en essä om prekärfeminsim" (2015), och tillsammans med andra "Den tredje vänstern: för en global frihetlig socialism" (2017) och "Paracastextilierna i Göteborg"(2019). Foto: Ola Kjelbye

Bok: Ni, de döda och försvunna
Författare: Ann-Marie Ljungberg
Förlag: Bokförlaget Korpen

Den 11 september är ett datum som nog de flesta förknippar med terrorattacken mot Twin Towers i New York för 20 år sedan. Många minns kanske också att det var den dagen 2003 som Sveriges dåvarande utrikesminister Anna Lindh dog.

Men för väldigt många kommer datumet att alltid vara förknippat med kuppen i Chile då general Augusto Pinochet 1973 tog makten vid en blodig militärkupp och den folkvalde presidenten Salvador Allende valde att ta sitt liv när presidentpalatset La Moneda i Santiago bombades. Nationalstadion förvandlades till ett fångläger och klappjakten på oliktänkande inleddes.

Åren som följde präglades av förföljelse och fängslande av oppositionella och tusentals påtvingade försvinnanden. Många mördades också, minns de fasansfulla berättelserna om hur fångarna flögs ut över Stilla havet och sedan levande slängdes i havet.

Foto: Bokförlaget Korpen

I romanen ”Ni, de döda och försvunna” skildrar Ann-Marie Ljungberg spelet bakom kulisserna som ledde fram till kuppen och USA:s inblandning. Hon gör det dels genom kortare texter med fakta, dels genom historier med namngivna personer. Helt uppenbart har Ljungberg gjort mycket research inför skrivandet.

Men jag blir inte helt övertygad om greppet då det i en del fall rör sig om personer som är kända och där man vet vad som hände men i andra fall är det inte helt klart om de som nämns faktiskt har varit existerande personer eller om berättelserna är baserade på andra personers öden. Det gör att jag hela tiden stannar upp i läsningen och undrar just detta.

Men jag kan inte undgå att hjärtat hoppar till när en god vän till mig nämns, advokaten José ”Pepe” Zalaquett (1942-2020). Han fängslades och tvingades i exil 1975 och blev ordförande i Amnestys internationella styrelse 1979-1982 och senare vice generalsekreterare.

Men trots mina invändningar ser jag boken som en hyllning till alla dem som dog och försvann och att ge dem en röst nästan 50 år senare är mycket lovvärt.

Andrea Bodekull
[email protected]

Presidentpalatset La Moneda brinner den 11 september 1973 efter ett flyganfall.

Presidentpalatset La Moneda brinner den 11 september 1973 efter ett flyganfall. Foto: Biblioteca del Congreso Nacional/Wikimedia

Läs mer om Chile från Amnesty Press

Chile kämpar för förändring (8 mars 2021)

Chile: Ett år av polisbrutalitet och rättslöshet (18 december 2020)

Skärpt markkonflikt i Chile - otåligheten växer bland mapuchefolket (3 december 2012)

Harald Edelstam hedrades vid ceremoni i parlamentet (11 september 2009)

Det personliga ansvaret (13 september 2007)

En människas val (13 september 2007)

Harald Edelstam – diplomaten som räddade liv (13 september 2007)

Ana Luisa Escobar räddades av Edelstam (13 september 2007)

Svarta nejlikan – historien om en modig diplomat (13 september 2007)

»Vid sidan av Harald Edelstam kände jag mig trygg« (13 september 2007)

Amnestyveteran fick chilensk utmärkelse (20 april 2007)

Mångbottnade möten i konstens rum - Tre konstporträtt, 22 envisa konstnärer (20 juli 2005)

Chiles mörka historia (8 maj 2004)

Detta med datum (23 september 2003)

Chile 30 år senare (12 september 2003)

böcker | 2021-09-18
Av: Andrea Bodekull
Även publicerad i AmnestyPress #3/2021