Biblioteksprojektet ”A Million Stories” – så ska flyktingars berättelser sparas

Berättelser om flyktingarnas väg till Europa ska nu samlas in i ett samarbete mellan europeiska bibliotek, däribland Malmö stadsbibliotek. Projektet ”A Million Stories” ska öka förståelsen för flyktingar och bevaras för eftervärlden.

reportage | 2018-10-25
Av: Soledad Cartagena
Nizar Keblawi, projektledare för A Million Stories.

Nizar Keblawi, projektledare för A Million Stories. Foto: Soledad Cartagena

Jag träffade Nizar Keblawi första gången på IFLA-konferensen i Malaysias huvudstad Kuala Lumpur i augusti i år. Han och två kollegor från Malmö Stadsbibliotek marknadsförde ”A Million Stories” som är ett projekt som är finansierat av EU-programmet Kreativa Europa. Förutom Malmö Stadsbibliotek deltar grekiska Future Library of Greece, biblioteken i tyska Köln och i danska Roskilde. Tillsammans ska de samla 560 berättelser, dokumentera och tillgängliggöra flyktingars berättelser om flykten till Europa via film, ljud, text och bild.

I Kuala Lumpur fanns det inte utrymme för ett samtal så nu träffas vi i ett blåsigt Göteborg där projektledaren Nizar Keblawi och hans kollegor under några intensiva dagar ska delta i panelsamtal och prata om A Million Stories på Bokmässan. Det syns att han brinner för projektet och trots att han kom från Malmö sent på kvällen och varit uppe tidigt verkar han pigg.

– Målet är att få en större förståelse för nyanlända hos allmänheten och att ge en röst till dem att höras och synas. Vi har skapat en hemsida som heter Refugeelives.eu där alla deltagande bibliotek har samlat historierna. Och vi ska även samarbeta med Stadsarkivet i Malmö så att berättelserna kan arkiveras. Så om hundra år kan våra barnbarn se och höra farfar berätta om sin flykt, säger Nizar Keblawi när vi slagit oss ner på det något lugnare kaféet runt hörnet på mässan.

 Sara Sarabi, Nina Olsson och Nizar Keblawi på Bokmässan i Göteborg.

Sara Sarabi, Nina Olsson och Nizar Keblawi på Bokmässan i Göteborg. Foto: Soledad Cartagena

När Malmö Stadsbibliotek fick frågan om att vara med i projektet var det självklart att tacka ja.

– Det har kommit många nyanlända till Malmö och biblioteket är en plats där alla känner sig hemma och som är gratis är att besöka. Jag kan inte tänka mig någon annan institution som kan göra det här projektet lika bra, fortsätter Nizar Keblawi.

I nyhetsrapporteringen om flyktingar och migranter ser vi oftast hjälparbetare i vita skyddskläder med munskydd ta emot flyktingar på stränder och från båtar. Nästan som djurtransport som ska räddas. På min fråga om han tycker att flyktingar har avhumaniserats svarar Nizar Keblawi att många av de som berättar säger att de inte känner sig som människor längre. Ingen är intresserad att lyssna på dem.

– I A Million Stories får vi höra de personliga berättelserna. När vi frågar flyktingarna hur det kändes att sätta sig i en gummibåt över Medelhavet säger de att det inte spelade någon roll om de drunknade. De hade ändå dött i sitt land. I Sverige tänker vi att vi aldrig hade tagit båten över havet men tänk om du bor i ett land där det är krig och folk mördas? Jag tror att de flesta av oss hade riskerat våra liv för att ta våra barn i säkerhet, säger han.

– Och det rapporteras knapphändigt om smugglare som behandlar människor illa. Nu får vi höra hur de tvingar åttio personer att slänga alla sina ägodelar och sätta sig i en gummibåt över havet, fortsätter Nizar Keblawi.

En vanlig bild de senaste åren. Här en flyktingbåt på väg från Turkiet till Grekland i januari 2016.

En vanlig bild de senaste åren. Här en flyktingbåt på väg från Turkiet till Grekland i januari 2016. Foto: Mstyslav Chernov/Unframe /Wikimedia

Det är förfärliga historier som berättas men det var inte svårt att få människor att dela med sig av sina upplevelser.

– Många gråter när de berättar men då tar vi en paus. Sedan fortsätter vi. Det är ganska fritt, vissa pratar i tjugo minuter, andra i två timmar, säger Nizar Keblawi.

Bibliotekarien Nina Olsson är också med i projektet.

– Att få möjlighet att på arbetstid vara med och bidra till att skapa berättelser tillsammans med nyanlända, som kan bidra till förståelse var viktigt för mig, säger hon.

Hon menar att det är viktigt att biblioteket lyssnar på de här historierna:

– Om inte biblioteket lyssnar på de nyanländas berättelser, vem ska då göra det? Biblioteket är en öppen mötesplats för alla medborgare i samhället där vi har möjlighet att ta del av varandras berättelser. Vi måste satsa på att nå de nyanlända, som inte självklart gör sina röster hörda i samhället.

Hiba från Damaskus i Syrien är en av dem som har delat med sig av sin historia. Hon kom till Sverige för fem år sedan och idag jobbar hon som lärare i franska.

Hiba från Damaskus i Syrien är en av dem som har delat med sig av sin historia. Hon kom till Sverige för fem år sedan och idag jobbar hon som lärare i franska. Foto: Nizar Keblawi

Nina Olsson menar att det är också viktigt att nätverka med föreningar, hjälporganisationer och andra institutioner.

– Alla möten på bibliotek, festivaler, workshops, på IFLA-kongressen i Kuala Lumpur och på bokmässan i Göteborg, där vi har presenterat vårt projekt, ger små ringar på vattnet och bidrar förhoppningsvis till att göra världen lite vackrare, säger Nina Olsson.

Soledad Cartagena
soledad_cartagena73@hotmail.com

Nina Olsson och kollegan Sara Sarabi på IFLA-konferensen i Kuala Lumpur.

Nina Olsson och kollegan Sara Sarabi på IFLA-konferensen i Kuala Lumpur. Foto: Nizar Keblawi

Fakta/IFLA

IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions) är en global organisation som arbetar för att lyfta fram bibliotekens betydelse för mänskliga rättigheter, samhällsutveckling, forskning, bildning och demokrati, fri tillgång till information, åsiktsfrihet och betydelsen av att skydda användarnas personliga integritet.

Organisationen har utarbetat etiska regler för bibliotekarier och informationsspecialister och en förklaring om bibliotek och intellektuell frihet.

reportage | 2018-10-25
Av: Soledad Cartagena