Weiwei vill öppna våra ögon

Ai Weiweis film ”Human flow” liknar ingen tidigare film i sitt sätt att fånga ett så pass globalt problem som flyktingfrågan.

filmer | 2017-12-02
Av: Fredrik Söderlund
Även publicerad i AmnestyPress #4/2017
 Ai Weiwei skildrar människor på flykt i ”Human Flow”.

Ai Weiwei skildrar människor på flykt i ”Human Flow”. Foto: Human Flow UG/Nordisk Film

Film: Human Flow
Regi: Ai Weiwei
Land: Tyskland
Längd: 140 min

23 länder, 40 flyktingläger, 200 medarbetare, 600 intervjupersoner och mer än 900 timmar material. Detta massiva projekt blev till slut den kinesiske konstnären och politiske aktivisten Ai Weiweis dokumentär om flyktingkrisen de senaste åren. Idag beräknar UNHCR att omkring 65 miljoner människor är flyktingar, det högsta antalet sedan andra världskrigets slut.

Det går inte att greppa denna gigantiska katastrof, men Weiweis försök att få oss att verkligen få upp ögonen är beundransvärt, fruktansvärt och samtidigt vackert i sin empati och sitt mål. Någonstans känns Weiwei som en logisk skildrare av hur mänskligheten tvingas lida och bli ofrivilliga offer på grund av ett kollapsat samhälle. Han fängslades själv som en politisk dissident av regeringen i Kina och fråntogs sitt pass mellan 2011 och 2015.

Regissören är närvarande i ”Human Flow” och ses i bild istället för att bara vara en stilla iakttagare bakom kameran. Han är både en humanitär medhjälpare, kritisk i sin skildring och empatisk medlare och lyckas med att inte framhäva sig själv som den överdrivet barmhärtiga samariten eller någon som gör en påklistrat heroisk insats.

Filmen väver in både kommentarer från världens största tidningar som löpande text, visar statistik och citerar svidande vacker poesi i bildrummet som små andningspauser mellan de olika episoderna. Känslorna från de intervjuade pendlar mellan tristess, ilska, förtvivlan och desperation. Men det finns också varma och rörande bitar, som när Weiwei intervjuar några studenter på Gazaremsan som med ett stort leende drömmer om en jorden runt-resa.

“Human flow” skulle lika gärna kunnat heta ”Inhuman existence”. Det är bland annat den känslan som vi tittare slås av under nästan två och en halv timme. Uppgivenheten, frustrationen, sorgen och maktlösheten. Samtidigt går det att känna en glädje över att medmänsklighet och vilja till hjälp råder på så pass många platser som en kontrast till flera länders stängda gränser.

Ai Weiweis film är kraftfull på så många plan. Bland annat sättet hur han använder sig av både det oerhört närgångna filmandet från sin egen mobiltelefon för att fånga individens personliga utsatthet, till de svepande och nästan episka bilderna från drönare för att vi ska försöka få en förståelse för flyktinglägrenas magnitud. ”Human flow” liknar ingen tidigare film i sitt sätt att fånga ett så pass globalt problem som flyktingfrågan och lyckas porträttera den lilla människan på ett förbluffande stort sätt.

Fredrik Söderlund
[email protected]

filmer | 2017-12-02
Av: Fredrik Söderlund
Även publicerad i AmnestyPress #4/2017